Precis hemkommen från Örebro. Det var ett mycket trevligt 30-årsfirande men en märklig och ledsam hemresa. Först det märkliga. På 51:an mellan Örebro och Kvarntorpskorset såg jag en stor luftballong som höll på att landa. Ser ut som den landar på vägen, tänkte jag. Vilket den gjorde! Den tvingades nödlanda av någon anledning. Ingen kom till skada vad jag uppfattade.
Sen vidare. Någonstans mellan Ljusfallshammar och Finspång springer plötsligt en katt upp mitt framför bilen. Jag tvärnitar men tycker mig höra en duns. Stannar några meter längre fram vid en parkeringsfika. Helt säker på att jag kört på katten. Tittar fram på bilen men ser inget. Tittar under. Inget. Går tillbaka där jag stöter på ett par människor som kommit ut ur en ladugård. De hade hört en bil som bromsade och en duns. Men vi hittar ingen katt och de säger att de tror att de sett alla sina katter. Jag kontrollerar bilen igen men ser inget. Ingen katt hittar vi vid vägen. Vi tror på det bästa och jag åker vidare.
Efter ett tag börjar bilen låta konstigt. Jag stannar, går ur bilen och känner att vänster framskärm sitter löst. Kan inte göra mycket annat än att åka vidare. Stannar vid en mack för att kontrollera bättre i ljuset. Ser hur en del under bilen sitter löst och slår i marken. Plötsligt ser jag också hår på en del av underredet! Jag hade tydligen kört på den stackars katten.
Mycket bedrövad kör jag vidare hemåt. Tvingas stanna en tag senare igen då en del av underredet lossnar. Tydligen ingen viktig del eftersom jag sen tar mig hem utan problem.
Usch, stackars, stackars katt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar