2016-08-10

Hjälp mig i riksdagsarbetet

Under förra riksdagsåret hade jag hjälp i mitt riksdagsarbete, vilket gjorde att jag kunde göra mer och göra det jag gör bättre. Även i år tänkte jag ta hjälp av en eller två personer.



Var beredd att lägga ner cirka 5-10 timmar i veckan i snitt. Det kan variera en del beroende på både min och din arbetssituation. Vi stämmer av detta med jämna mellanrum. Jag är i Stockholm tisdag-torsdag de flesta veckor och du behöver kunna vara med mig då och då. Både för min skulle och för att du ska få insyn i riksdagsarbetet.

Arbetet är oavlönat i pengar men rik i kunskaper.


Jag är ny skattepolitisk talesperson och kommer jobba brett med dessa frågor, men ha ett extra fokus på delningsekonomin. Mitt arbete i allmänhet kretsar mycket kring digitaliseringen. Jag tror det är den största samhällsomvandlingen sedan den industriella revolutionen och försöker förstå hur det påverkar olika samhällsområden, och framförallt vad politikens roll är. Kommer även ägna en del tid åt rymdpolitik.

Utöver det blir det en del utrikespolitik, framförallt med fokus på demokratisering och Israel.

Dessutom representerar jag såklart mitt hemlän Östergötland, i de frågor som medborgare och medlemmar tycker är viktiga.

Auktoritär populism sveper över Europa och USA. Jag ägnar en del tid åt att försöka förstå vad som händer och hur vi ska motverka detta. Detta genomsyrar nästan allt jag gör i politiken, så läs gärna de här två krönikorna i Corren.

Underbara framtid.
Framtidstro sänker populisterna.

Dina uppgifter:
Riksdagsuppdraget är brett och vi anpassar det efter dina kunskaper och intressen, men det jag behöver hjälp med är bl.a. följande:
  • Sätta mig in i olika sakfrågor. Det kan vara utredningar, handlingar, forskning och åsikter från organisationer.
  • Utforma ny L-politik, framförallt inom skatteområdet men även annat kopplat till digitalisering och delningsekonomi.
  • Förberedelser inför debatter och medieframträdanden.
  • Debattartiklar och arbete mot nyhetsredaktioner. 
Det du kommer få med dig:
  • Hur riksdagsarbetet går till på riktigt.
  • Hur skattepolitik utformas.
  • Kontakter i riksdag, regering, myndigheter, företag och organisationer.
  • Hur man driver frågor politiskt internt i partiet och mot regeringen via opinionsbildning, debatter i kammaren, etc.
  •  Bra insyn i hur arbetet i skatteutskottet bedrivs. 
Frågor jag jobbar med:
  • Digitaliseringen (startups, Bitcoin, självkörande bilar, digital teknik i skolan, etc.)
  • Skattepolitik med fokus på delningsekonomin.
  • Utrikespolitik (i huvudsak demokratisering och Israel.)
  • Rymdpolitik.
Mejla din ansökan till mathias.sundin@riksdagen.se senast sista augusti, gärna tidigare. Det går bra att mejla om du har frågor. Ansökan på max en A4. Jag har inga förutbestämda krav på er som söker. Den enda obligatoriska i ansökan är att jag vill att kort beskriver vilken mänsklighetens största utmaning är.

Christofer Österlindh som jag hade den stora förmånen att få hjälp av under under riksdagsåret 2015-16 skriver så här:

"Under det senaste riksdagsåret så har jag haft förmånen att få stötta Mathias Sundin i hans uppdrag som riksdagsledamot. Eftersom jag både tagit examen och jobbar sedan några år tillbaka så var det inte praktik jag tänkte på närmast utan en chans att, jämte mitt engagemang för Liberalerna i Stockholms stad, få bidra till nationell politikutveckling och få en närmare inblick i riksdagens arbete. 

För mig lockade också de idéer som Mathias arbetar för, främst digitalisering, och det var en viktig faktor när jag sökte. 

Året har omfattat allt från att utvärdera politiska förslag, bolla debattartiklar och interpellationer till att vara med på event med ministrar och partiledare. Det har varit ett extremt intressant år där jag lärt mig en hel del om politik på nationell nivå och hur det går till bakom kulisserna. Att dessutom få ha bidragit till en så rakryggad och genomtrevlig politiker och person som Mathias Sundin har gjort att året passerat snabbt förbi."

2015-12-30

De bästa böckerna jag läste 2015

Eftersom jag gillar när andra personer rekommenderar böcker, så började jag förra året göra det själv.

Här är de bästa böckerna jag läste 2015 (och några bubblare).

The Wright Brothers av David McCullough


Mer än någon bok jag kan komma på fångar människan så som denna. Den obändiga viljan att övervinna det nästan omöjliga och samtidigt bakåtsträvandet och förmågan att missa den otroliga utveckling som sker mitt framför näsan. Det dröjde ett par år innan Wright-brödernas otroliga bedrift verkligen uppmärksammades, trots att människans dröm om att flyga för första gången hade blivit sann.

Boken är också ett fint brödraporträtt.

Digital Gold av Nathaniel Popper


Historien om Bitcoin och blockkedjan är fascinerande och klart bäst beskriven av Popper. Han har träffat de flesta inblandade i Bitcoins skapelse (förutom den hemlige skaparen Satoshi Nakamoto förstås).

Undertiteln säger faktiskt allt: Bitcoin and the Inside Story of the Misfits and Millionaires Trying to Reinvent Money.

Mycket underhållande!

The Idea Factory av Jon Gertner


Bell Labs stod under några årtionden för ett nästan osannolikt högt antal innovationer som bland annat renderat åtta Nobelpris och utgör centrala delar av dagens digitala samhälle: Transistorn, lasern, informationsteori, UNIX, programmeringsspråken C och C++ och mycket, mycket mer.

Boken undersöker hur så mycket briljans och innovation kunde samlas på ett ställe, Bell Labs i New Jersey.

Elon Musk av Ashlee Vance


Elon Musk är en högst fascinerande person som har och kommer sannolikt ha en mycket stor inverkan på mänskligheten. Trots det har det inte funnits någon bra bok om honom, tills nu.

Musk är kanske mest känd för elbilsbolaget Tesla, men hans huvudsakliga satsningen innan dess är SpaceX. Ett rymdbolag med målet att etablera en koloni på Mars och göra mänskligheten till en, som han kallar det, "multi-planetary species".

Han är med andra ord en extremt ambitiös person som tänker som få andra. En förmåga att zooma ut från det dagliga bruset och se mänsklighetens utmaningar från 100 kilometers höjd.

Till denna bok kan jag rekommendera Tim Urbans fyra mastodontinlägg (en bok i sig) om Musk, Tesla och SpaceX. Del 1, del 2del 3 och del 4.

The Billion Dollar Spy av David Hoffman


16 februari 1978 knackar någon på bilrutan till CIA:s platschef i Moskva. Det är inledningen på en flerårig spiondrama där en rysk forskare läcker topphemlig information till USA till ett värde av flera miljarder dollar, förutom militär mycket värdefulla insikter i bland annat sovjetisk radarteknologi.

Denna bok är sann, men skulle lika bra ha fungerat som spionroman.

BUBBLARE

Marissa Mayer and the Fight to Save Yahoo! om dramat kring ett av internet-erans första och största bolag som försöker överleva i en ny tid.
Becoming Steve Jobs är ett snällare porträtt av Apples grundare än Walter Isacssons tidigare bok.
Console Wars om striden mellan Sega och Nintendo på 90-talet.
Countdown to Zero Day om det briljanta viruset som förstörde Irans kärnvapenprogram.
How Star Wars Conquered the Universe är berättelse hur filmserien blev ett sådant fenomen och om George Lucas våndor i skapandet.
Losing the Signal visar hur snabbt ättestupan kan infinna sig för företag som missar nästa stora steg, som i detta fall Blackberry och smartphonen.
Sapiens är en provocerande och tankeväckande bok om mänskligheten.
Belivier är David Axelrods fina memoarer som självfallet innehåller berättelsen om Barack Obama.
Making David into Goliath tar sig an hur Israel gick från omtyckt till hatat.

2015-08-09

Riksdagspraktik i ett år

För att höja effektiviteten och kvalitén i mitt riksdagsarbete tänker jag ta hjälp av en eller två smarta personer. Under ett riksdagsår kommer du jobba med mig i snitt en dag i veckan. Vi utformar arbetet så det bäst passar mina behov och dina särskilda intressen och kunskaper.


Praktiken är oavlönad i pengar men rik i kunskaper.

Jag är i Stockholm tisdag-torsdag de flesta veckor och det är bra om du kan vara på plats någon av dessa dagar. Om du inte kan det är det möjligt att vi kan hitta en annan lösning, men du behöver kunna vara i Stockholm under vissa perioder i så fall. Vi kan såklart anpassa det efter tentor etc, men var beredd att lägga ner i snitt tio timmar i veckan.

Jag sitter i KU och ett riksdagsår för mig och dig ser ut ungefär så här:
  • I september-oktober skrivs och lämnas motioner in.
  • KU:s höstgranskning av regeringens hantering av olika sakområden (ej av ministrar).
  • Höst och vår hanteras regeringens propositioner, riksdagsmotioner och samråd med regeringen inför EU-förhandlingar.
  • KU:s vårgranskning börjar i slutet av januari. Då hanteras KU-anmälningarna. I april sker utfrågningar av statsråd och i maj/juni förhandlar vi ihop ett granskningsbetänkande med kritik av regeringen i olika ärenden.

Utöver detta jobbar jag mycket med digitaliseringen. Jag tror det är den största samhällsomvandlingen sedan den industriella revolutionen och försöker förstå hur det påverkar olika samhällsområden, och framförallt vad politikens roll är. Läs min artikel i Aftonbladet och på Breakit.

Jag jobbar även med integritetsfrågor och utrikespolitik/säkerhetspolitik. I det förstnämnda är fokus att stärka riksdagens insyn i verksamheter som FRA och underrättelsetjänsten. I utrikespolitiken jobbar jag för att Sverige ska ta ställning för att införa ett Demokratiernas förbund. Jag vill att Sverige avsätter minst två procent av BNP till försvaret. Eftersom jag är ordförande i Samfundet Sverige-Israel blir det också en del om Israel-Palestina.

Jag sitter med i en av Folkpartiets arbetsgrupper inom Globaliseringskommissionen som utformar ny politik inom ekonomiområdet.

Dessutom representerar jag såklart mitt hemlän Östergötland, i de frågor som medborgare och folkpartimedlemmar tycker är viktiga.

Så ska vi ju såklart avskaffa danstillståndet.


Dina uppgifter:
Riksdagsuppdraget är brett och vi anpassar det efter dina kunskaper och intressen, men det jag behöver hjälp med är bl.a. följande:
  • Sätta mig in i olika sakfrågor. Det kan vara utredningar, handlingar, forskning och åsikter från organisationer.
  • Utforma ny FP-politik. Jag är huvudsaklig utformare av FP:s politik på de områden KU hanterar, både när svarsmotioner skrivs på regeringens propositioner men också i de motioner FP själva lägger. Samt förstås för alla det jag driver på andra områden, inom och utanför Folkpartiet.
  • Förberedelser inför debatter och medieframträdanden.
  • Debattartiklar och arbete mot nyhetsredaktioner. 

Det du kommer få med dig:
  • Hur riksdagsarbetet går till på riktigt.
  • Hur konstitutionell praxis skapas och utvecklas.
  • Kontakter i riksdag, regering, myndigheter, företag och organisationer.
  • Hur man driver frågor politiskt internt i partiet och mot regeringen via opinionsbildning, debatter i kammaren, etc.
  •  Bra insyn i hur arbetet i KU bedrivs. 

Frågor jag jobbar med:
  • Digitaliseringen (startups, Bitcoin, självkörande bilar, digital teknik i skolan, etc).
  • Integritet (bl.a. ökad parlamentarisk insyn i FRA och liknande verksamheter).
  • Grundlagsfrågor (kopplat till KU).
  • Granskning av regeringen (kopplat till KU).
  • Minoritetspolitik (kopplat till KU).
  • Mediepolitik (kopplat till KU).
  • Utrikespolitik (i huvudsak Demokratiernas förbund och Israel-Palestina). 
Mejla din ansökan till mathias.sundin@riksdagen.se senast sista augusti, gärna tidigare. Det går bra att ringa (0725-383674) eller mejla om du har frågor. Ansökan på max en A4. Jag har inga förutbestämda krav på er som söker. Den enda obligatoriska i ansökan är att jag vill att du anger din favoritbok/skrift och kort motiverar varför den är det.

2015-06-10

Riksdagens insyn i FRA måste öka

Jag besökte nyligen Försvarets Radioanstalt. Som kritiker av FRA-lagen var det naturligtvis mycket intressant. Fick information om det viktiga arbete som FRA bedriver för att skydda Sverige och svenska intressen - men en del farhågor bekräftades också. Som att den parlamentariska insynen är mycket begränsad.


Försvarets Radioanstalt bildades under andra världskriget. Sverige knäckte då krypteringen av tyska telegrafmeddelanden som gick på trådar genom landet. Den utfördes av matematikern Alan Beurling, som finns som staty inne på FRA:s anläggning på Lovön utanför Stockholm. DN hade i vintras en artikel om Beurling och den mer kände engelsmannen Alan Turing.

Efter kriget kom den första FRA-debatten, då en del ifrågasatte om vi skulle signalspana nu när kriget var över. FRA lyckades då avlyssna radiotrafik som visade på att valresultatet i Polen egentligen visade att en majoritet inte röstat på kommunistpartiet, trots att officiella källor sa att över 80 procent hade gjort det. Värdet med signalspaning även efter kriget blev tydligt och FRA lever vidare än idag, som en civil myndighet.

FRA har idag cirka 700 anställda och en budget på runt 800 miljoner kronor och menar att detta i huvudsak är adekvat för att utföra uppgiften. Över hälften av verksamheten handlar om att spana och informationsinhämta om andra länders militära förmåga och liknande. Terrorism är ett annat område, men inte lika stort som det ofta verkar i debatten, menade FRA.

Vi pratade om en mängd olika frågor, men det blev naturligtvis en hel del kopplat till integritetsfrågor. De utbildar regelbundet sin personal i vad lagstiftningen tillåter och inte tillåter, när material ska förstöras och har även inbyggt i systemet olika mekanismer kring förstöring och spärrar så de anställda inte kan söka uppgifter om tidigare flickvänner, eller liknande. Om någon skulle överträda sina befogenheter blir det disciplinåtgärder, som löneavdrag. Jag frågade var gränsen gick för att polisanmäla någon av de anställda, men det hade de inte riktigt svar på. Det hade inte inträffat under en lång tid.

De bekräftade att en hel del trafikdata som inte var relevant för FRA fastnar i deras system när de letar efter saker i signalbärarna (en kabel för internettrafik, till exempel) men att de använder olika sorters avgränsningar för att hindra detta och hitta det som är relevant för deras uppdrag. I utvecklingsverksamheten kan det bli mycket bredare inhämtning av data, eftersom de där försöker hålla koll på i vilka kanaler och hur de kommunicerar som FRA vill ha koll på. De bekräftade att Datainspektionen hade rätt i sin rapport från 2010:

"Det innebär i sin tur att det finns en relativt hög sannolikhet för att de personer som kommunicerar i de signalbärare som FRA bedriver inhämtning mot, kommer att få uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA i form av trafikdata."

Denna data ska alltså raderas inom 12 månader.

Aktiv signalspaning är inte ett begrepp FRA använder, det är tämligen gammalmodigt. Man pratar i denna värld om CND, CNA och CNE där CN står för Computer Network och D, A och E för Defence, Attack och Exploitation. FRA kommenterar inte om de gör något sådant, men svarade nej på min fråga om de bedriver någon "Stuxnet-verksamhet". Stuxnet var ett avancerat datorvirus som USA och Israel byggde för att försena Irans kärnvapenprogram. Försvarsministern har nyligen sagt att Sverige ska titta närmare på om vi behöver sådan kapacitet.

FRA svarar inte heller på frågan vilka länder de samarbetar med, men berättade att samtliga är demokratier.

Omfattningen av FRA:s spaning och övervakning är också sekretessbelagd, men vill man få en hint ska man titta på antalet anställda och budget och jämföra med andra länder.

En annan del av verksamheten, som jag uppfattade att den blivit allt viktigare på senare år, är informationssäkerhet. Alltså skydd mot attacker från framförallt andra nationer som attackerar våra stora företag och universitet för att stjäla information. Vilket jag uppfattade som ganska vanligt förekommande. FRA har bara rätt att hjälpa myndigheter och statliga bolag.

De menade att informationssäkerheten var lite otydligt styrd i Sverige. Många myndigheter är inblandade, men det saknas en tydlig dirigent. Det gör att Sverige underpresterar något på området. FRA betonade hur sårbara vi skulle vara vid ett större krig, då vi inte kan räkna med att internet fungerar och hur hårt detta skulle slå mot samhället.

Det jag upplever som ett demokratiskt problem (förutom den inhämtningen av trafikdata där vanliga svenskar finns med) är bristen på insyn. Visserligen finns det flera kontrollmekanismer, med försvarsunderrättelsedomstolen, SIUN och Datainspektionen, men riksdagens insyn är mycket begränsad. I exempelvis SIUN kan det sitta f.d. riksdagsledamöter, men de är just före detta.

Inte en enda folkvald politiker har full insyn i FRA:s verksamhet. Försvarsutskottets ledamöter har mer insyn än vi andra ledamöter (som har samma insyn som övriga medborgare), och ordförande och vice ordföranden lite mer insyn än övriga ledamöter i utskottet - men ingen har full insyn. Säkert skulle ordföranden och utskottet kunna få ökad insyn om de trycker på, men det vet vi inte och inte heller det skulle räcka.

Från regeringen har försvarsministern full insyn och statsministern och utrikesministern utifrån intresse och läggning, som FRA uttryckte det. Övriga ministrar har insyn i en del av de uppdrag som FRA får, gällande inriktning på verksamheten.
Men det är värt att påpeka att ministrarna inte är folkvalda och att regering och riksdag har olika uppdrag, enligt svensk grundlag. Riksdagen utövar kontroll mot regeringen, bland annat genom KU (där jag sitter). Att då inte en enda riksdagsledamot har full insyn i FRA:s verksamhet är problematisk - och något som borde ändras.

I det sammanhanget kan det vara värt att påpeka att jag tycker mitt samtal med FRA var föredömligt öppet, och det jag fick reda på är alltså sådant som är helt offentligt. Jag hade velat ha större insyn - och tycker riksdagen ska ha det - men FRA beskrev själva att de blivit mycket öppnare sedan striden om FRA-lagen för några år sedan och det märktes.

2015-03-06

En bisarr lag mindre

Det krävs tillstånd i Sverige för att koppla ihop datorer i ett nätverk och spela dataspel. Ja, det är sant. Och driver du ett stort gamingcenter, som Inferno Online i Stockholm, kostar detta 70,000 kronor. 

Men inte så länge till. 

Min motion, som jag skrivit tillsammans med Birgitta Ohlsson och Robert Hannah, efter idé från Björn Brändewall, har bifallits av kulturutskottet och kommer upp för beslut i kammaren den 19 mars.

Denna motion ger regeringen i uppdrag att ändra lagen. Så vi får leva med den några månader till, men eftersom alla partier biföll motionen hoppas jag att regeringen inte drar fötterna efter sig.

Anledningen till denna bisarra lag är den gamla automatspelslagen, från 1982, och en dom i regeringsrätten 2007 då LAN-spel med datorer halkade med. Det var alltså inte tänkt att det skulle vara så här, men det gör inte situationen mindre bisarr.

Skönt att den ändras och roligt att enskilda motioner i riksdagen kan göra skillnad. Typ 99,9 procent av alla motioner avslås i riksdagen (ett otyg i sig), men tack vare Bengt Eliasson i kulturutskottet så baxades denna igenom.

Vi firade såklart med lite CounterStrike på Inferno Online.


2015-01-05

Startupturné

Jag försöker förstå de svenska framgångarna inom IT- och startupområdet. Förstå varför vi är så framgångsrika, men framförallt förstå hur vi blir bättre. Jag skulle därför gärna träffa svenska (och utländska) IT- och internetbolag och diskutera detta.

Hör av er! Mejla mathias.sundin[at]riksdagen.se.

Några av de jag har träffat hittills: Klarna, Digitaliseringskommissionen, IT-företagen, Tyler Crowley, Creandum, Northzone, Svenska Riskkapitalföreningen och Attentec.

Är vi verkligen så framgångsrika?
Jag skulle vilja påstå det. Det som verkligen fick mig att inse detta var Atomicos sammanställning av internetföretag, startade de senaste tio åren, som nått en värdering på minst en miljard dollar.

Inte oväntat leder USA med 80 sådana företag, tvåa kommer Kina med med 26 - trea kommer Sverige!

Fem svenska bolag - King, Spotify, Skype, Mojang, Klarna - har nått en värdering på minst en miljard dollar. Ett sjätte bolag kan eventuellt adderas till listan, Soundcloud, men de har huvudsakligen verkat i Berlin.

Indien har fyra, Israel tre, Storbritannien fyra, Tyskland tre, Finland ett, Danmark ett, Korea två, Japan två. Sverige fem!

Det är ett otroligt resultat.

Läser man Digitaliseringskommissionens betänkanden ser vi också att Sverige ligger i toppen i de flesta mätningar av IT i samhället.

Så ja, Sverige är väldigt framgångsrikt och jag tror vi har en ännu ljusare framtid. När dessa fem bolag visar vägen så inser fler och fler att de också kan lyckas. Dessutom bygger det upp både kunskap och kapital.

Hur blir vi bättre?
Varför vi är så framgångsrika är viktigt att förstå, inte minst för att veta vad vi ska göra för att bli bättre. Hur behåller vi och framförallt, hur stärker vi denna position? Hur blir vi världens bästa land att grunda och driva en startup i? För det finns självklart problem och utmaningar.

Detta är helt avgörande för Sveriges framtid.

Digitaliseringen håller på att förändra världen. Över två miljarder människor har nu en smartphone. Inom ett par år har halva jordens befolkning det. Tänk vilken enorm kraft som frigörs. Kunskaper som för tjugo år sedan man bara kunde få genom att gå till ett bibliotek kommer fyra miljarder människor ha i fickan. Och alla dessa kommer vara sammankopplade. Mänsklighetens kollektiva intelligens kommer att öka dramatiskt.

Sverige måste hänga med, och helst inte bara hänga med, utan leda utvecklingen. Hur gör vi det? Det vill jag diskutera på dessa besök. Så hör hemskt gärna av er!

2014-12-31

De bästa böckerna jag läste 2014

Jag tycker mycket om när personer rekommenderar böcker de har läst, så därför tänkte jag göra det själv med de böcker jag läst under 2014. Det är alltså inte nödvändigtvis böcker som kom ut 2014, utan sådana som jag läste då.

Här är de fem bästa böckerna från 2014 (och några bubblare).

A Short History of Nearly Everything av Bill Bryson



Hur hänger saker och ting ihop på vår planet och i universum, och vilka var det som listade ut det? Det är frågorna som Bill Bryson svarar på.

Jag lärde mig massor av fakta och kanske mest att fakta sällan är fakta. Det som är fakta nu utmanas av någon eller några personer som vågar gå mot strömmen, som ofta blir idiotförklarade av sin samtid och hyllade i efterhand.

Det är också slående hur lite vi fortfarande vet om den planet vi bor på. Världshaven till exempel är nästan outforskade.

Charlie Wilson's War av George Crile


Ni kanske har sett filmen, den är bra, men läs boken! En alltigenom helt otrolig berättelse. Omöjligt att den är sann, förutom att den är det.

Kongressledamoten Charlie Wilson - Good Time Charlie - super, knarkar och ligger runt - och är tillsammans med CIA-medarbetaren Gust Avrakatos drivkraften bakom den största CIA-operationen i historien och Sovjetunionens värsta förlust, den i Afghanistan.

The Quest av Daniel Yergin


Detta är uppföljaren till Yergins bok The Prize om oljebranschen, som han vann ett Pulitzerpris för. I The Quest tar han ett bredare grepp kring allt som rör energibranschen i världen: olja, kärnkraft, gas, fracking, miljöfrågor, globaluppvärmning, elbilar, elnätet - ja, allt.

Jag lärde mig oerhört mycket. Som att det nu är femte gången i historien som teorin om peak oil får bred spridning. Första gången var bara några månader efter att olja börjat pumpas upp ur marken.

The Second Machine Age av Erik Brynjolfsson and Andrew McAfee


I mellanstadiet berättade min lärare för mig sägnen om mannen som uppfann schack. Att han som belöning ville ha ett schackbräde med riskorn. Ett på första rutan, två på nästa, fyra på tredje, och så vidare. Jag knappade in dubblingen på min räknare och efter bara några dubblingar stod det error. Räknare kunde inte hantera så många siffror.

Detta är vad Morse lag gör med kraften och hastigheten i våra datorer. Var 18-24 månad dubblas det. Vad författarna till denna bok menar är att nu har vi kommit så långt i dubblingarna, ungefär halva schackbrädet, att stegen framåt börjar bli enorma. Därför klarar nu datorer av sådant vi för bara fem år trodde var omöjligt. Som att börja köra bilar på egen hand.

Spännande bok om den värld vi är på väg in i.

Creativity, Inc. av Ed Catmull.


Ed Catmull är kanske inget välkänt namn, men företaget som han grundade är det: Pixar Animation.

Boken innehåller flera lager. Dels Ed Catmulls långa resa, eller livsmission, att göra datoranimerad film, som började redan på 70-talet i University of Utah, till samarbete med George Lucas och senare Steve Jobs.

Men den handlar också om hur man skapar en företagskultur som är kreativ och framförallt som fortsätter vara kreativ. Pixar har lyckats leverera film efter film som nästan alla blivit mer framgångsrika än de innan. Catmull tog också över Disney Animation och lyckades genomföra samma resa där.

BUBBLARE

The Box om mannen som uppfann fartygscontainern och därmed förändrade hela världshandeln.
An Officer and Spy om Dreyfussaffären (lyssna med fördel på den engelska ljudboken, den är briljant uppläst).
The Tyranny of Experts om att bekämpa fattigdom med mänskliga rättigheter, inte ovanifrånlösningar från personer som Bill Gates.
The Hard Things About Hard Things om de svåra och tuffa beslut som en VD inom internetbranschen måste fatta.
DisneyWar om företagets historia på 80- och 90-talet och det krig som utkämpades mellan Roy Disney och Michael Eisner.
Walt Disney: An American Original om Walt Disney.
The Innovators om personerna som skapade internet, persondatorn och den digitala revolutionen.