2011-11-30

Är inte Snecker kommunist?

Jag gillar politiker som Linda Snecker (V). Hon är ambitiös, framåt och verkar tro på sig själv. Men åsikterna? Not so much.

Men kanske har jag fel i hur extrem hon är. Till en partikamrat till mig har hon sagt - som svar på en direkt fråga - att hon är kommunist. Så när NT frågade mig om Snecker i går svarade jag just det, att jag gillar hennes stil, men inte hennes åsikter. Att det vore illa med en kommunist som kommunalråd.

I tidningen säger hon att hon är socialist och feminist. Så vad menade hon när hon sa till min partikamrat att hon är kommunist?

2011-11-29

Men varför gjorde hon som Reinfeldt sa?

När Anne-Marie Pålsson meddelade att inte kandidera för en ny period i riksdagen skrev hon att det var meningslöst att vara ledamot för Moderaterna. Nu har hon skrivit en bok om åren i riksdagen och är inte snäll mot Fredrik Reinfeldt och den moderata partiledningen. 

I denna kritik håller jag med henne. Min kampanj till riksdagen grundade sig i att jag lovade väljarna att vara en mer självständig riksdagsledamot. Så på det sättet uppskattar jag det Pålsson gör. Men det jag inte förstår är varför hon inte ändrade på den rådande kulturen?

Så här skrev jag i ett svar till hennes debattartikel då hon meddelade att hon slutar i riksdagen:
"...trots allt har de [riksdagsledamöterna] ett vapen i sin hand som ingen kan ta ifrån dom - rösträtt i Sveriges högsta beslutande församling. Anne-Marie Pålsson och hennes kollegor kan använda sin röst i riksdagen för att rösta mot regeringen och partiet. Om Pålsson är missnöjd med att 'baxa något genom riksdagen', som hon skriver, så kan hon faktiskt låta bli att göra det." 
Ingen kan tvinga en riksdagsledamot att rösta på ett visst sätt. Man kan sätta hård press, piska slå, locka och pocka - men inte tvinga. Om Anne-Marie Pålsson hade använt den möjligheten hade hon förändrat dynamiken i riksdagen. Plötsligt hade regeringen insett att de inte alltid kan köra över. De måste lyssna och förhandla mer. Varför gjorde hon inte det?

2011-11-28

Gary Speed RIP

Direkt efter glädjen att Newcastle tog poäng borta av Manchester United fick jag beskedet att Gary Speed har dött. Dessutom ett självmord, vilket gör det ännu mer tragiskt. 

Speed spelade 285 under sex års tid i Newcastle. Han var den perfekte förebilden. Duktig spelare och framförallt ledare på planen och vid sidan av den.

Dagen innan självmordet var han med i teve och kommenterade fotboll. Han var sitt vanliga glada, trevliga jag. Dagen därefter hänger han sig själv. Det är just det som är så skrämande. Man vet aldrig vad som döljer sig bakom en människas mask.

Jag minns tiden som lärare. Så mycket tragiskt som pågick i barnens liv som omvärlden inte visste mycket om alls. En gång skällde jag på en elev som betedde sig illa. Jag gick till hans klassföreståndare och berättade. Hon berättade då om vilket litet helvete eleven hade i hemmet. Jag har nog aldrig känt mig så elak som just då. Men den andra klassföreståndaren tröstade mig. Hur skulle jag veta? Och var det inte så att eleven just sökte någon som brydde sig? Som reagerade och blev arg. Så var det säkert, men jag önskar ändå att jag inte tagit i så.

Hell, it's about time

Jag minns deras skeptiska miner. Där satt vi, två killar, drygt 20 år gamla och påstod att snart skulle vi fylla hockeyarenor med folk som ville se titta på tävlingar i dataspel. 

Det var riskkapitalister, investerare, fastighetsägare och andra som tittade skeptiskt på oss. Jag och minns kompis Johan hade ett företag och en affärsidé som byggde på att tävlandet i dataspel skulle utvecklas till en sport, eSport.

I helgen satt jag och min bror i Kinnarps Arena i Jönköping, där HV71 i vanliga fall spelar hockey. Tillsammans med 3000 andra tittade vi på Dreamhacks final i Starcraft 2.

Det vi sa blev helt sant. Lite långsammare har det gått, än vad vi trodde. Men framtiden är här nu.



2011-11-22

Ruttet politiskt klimat over there

Demokrater och republikaner har misslyckats kommer överens i det så kallade superutskottet. Tidsfristen går ut först i morgon, men de har redan gett upp. Senaste dagarna har partierna i stället fokuserat på att skylla misslyckandet på varandra. President Obama var ute i går och skyllde på republikanerna, exempelvis.

Det politiska klimatet i Washington är rejält ruttet. Det är inte ena eller andra sidans fel, det är bådas. Båda har låsningar som de inte ger upp. Försök till att lämna dessa låsningar från enskilda politiker straffas genom angrepp från andra i samma parti. Alla fokuserar på nästa valrörelse och tycks tro att bara den är över så kan vi börja jobba, eller då är mitt parti i majoritet och kan driva igenom våra förslag. Nu är det valet nästa år alla fokuserar på.

Troligen sitter vi ändå i samma sits 2013. De behöver ta sig samman. Praktisk politik handlar mycket om att kunna kompromissa. Det amerikanska politiska systemet är byggt runt kompromissen, mer än exempelvis det svenska. Väx upp och ta ert ansvar. Resten av världen behöver ett fungerande USA.

2011-11-21

Potatisbullskoma

- Du kommer vara trött i eftermiddag, sa Bengt Ekström, när jag hämtade ytterligare en laddning potatisbullar och fläsk på lunchen.
Jag instämde, men kunde inte hejda mig. Det är så vansinnigt gott.

Nu är vi precis klara med kommunstyrelsemötet och jag skulle utan tvekan somnat omedelbart om jag blundat bara några sekunder på mötet. Nu är det dessutom KF-grupp fram till klockan 21. Då leder jag mötet, lättare att hålla sig vaken då.

Kerstin Hildebrand slutar som kommunalråd. Vår ideologi står långt ifrån varandra, men jag har alltid haft stor respekt för att hon så tydligt vågar kämpa för sina åsikter. Det har jag sagt i fullmäktige några gånger, när hon och Vänsterpartiet anklagats för "att vara ideologiska", att man inte ska skämmas för att man kämpar för sin ideologi. Det är faktiskt med våra ideologier som grund vi gått till val. Det ska man inte behöva skämmas för att man försvarat.

Nehe, dags att ge sig iväg mot KF-gruppen. Måste hinna med en köttbullsmacka innan jag klubbar igång mötet. Risken är förstås att potatisbullskoma ersättas av köttbullskoma, men det är smällar man får ta.

2011-11-20

Måste vila efter helgen

Helgen har verkligen gått i ett.

I fredags åkte jag upp till Stockholm för Folkpartiets miljöarbetsgrupp. Inte minst kemikaliepolitiken kommer utvecklas rejält. Imponerande vilka kunskaper en del av mina partikamrater sitter inne med. Vi är också på gång med en rejält radikal linje när det kommer till subventioner. Visste ni att Sverige subventionerar - i huvudsak via skattelättnader - olja, kol och gas med nästan 22 miljarder kronor, per år?

Arbetsgruppen jobbade fredag kväll och hela lördagen. Åkte hem till Norrköping sen eftermiddag, och hann se första halvleken av Manchester City-Newcastle på Centralen. Den fina obesegrade sviten är bruten, men vi är fortfarande trea i ligan eftersom Liverpool spöade Chelsea.

I dag har jag guidat två amerikaner och en engelsman - från Newcastle! - i Rådhuset och visat dem utsiktsberget. Därefter brummade jag över till Linköping och gick på föreläsning i Samfundet Sverige-Israels regi. Lotta Jansson berättade om resan i Förintelsens spår hon gjorde nyligen. Bredvid mig och Erik Svansbo satt Hanna, överlevare från Auschwitz. Ingenting berör mig mer än dessa tillfällen. Det är så ofattbart och så otroligt läskigt att parallellerna mellan dåtidens och dagens antisemitism. Klumpen i halsen är kvar än.

Hem till Norrköping igen och en pizza med Haralampos Karatzas som ärade den gamla hemstaden med ett besök. Han är väldigt insatt i den grekiska situationen, så jädrigt intressant att diskutera med honom. Ni kan läsa en artikel av honom om just Grekland på Newsmill.

Till sist: Hem för att skriva klart en artikel om det amerikanska presidentvalet. Den är klar nu.

Nu ska jag kolla vad Thomas Östros sa om Juholt i Agenda på SVT Play. Enligt uppdateringarna på Twittter flyttar han fram positionerna. Östros alltså.

2011-11-18

Framgångsstoryn East FM

Lunchade med Johan Alsö igår. Vi dansade ihop i Shall We Dance (lokal verison av Let's Dance) förra året. Eller ja, vi dansade inte med varandra, vi var båda med i tävlingen. 

Johan är VD på Radio & Co som bland annat äger East FM. När Johan kom in var det en ganska liten kanal. Eller väldigt liten, med tanke på att den bara sändes i Norrköping-Linköpingsområdet. Och inte heller i det området var de speciellt stora jämfört med konkurrenterna. Johan och de andra i personalen utvecklade kanalen och är nu nästan ifatt de stora kanalerna som i många fall nästan är rikstäckande.

Själv började jag alltmer lyssna på East FM för ett par år sedan ungefär. När jag åkte runt i länet och knackade dörr blev det en del radio i bilen. Oftare och oftare fastnade jag på East FM när jag klickade runt med kanalerna. Numera lyssnar jag nästan alltid på dom. De är snabba med ny musik och duktiga på att plocka upp kommade hits. I Mix och Rix blir jag ofta så fruktansvärt trött på låtvalet. Samma gamla dängor kommer gång, på gång, på gång.

Dessutom är jag imponerad av programledarna - Hugo, Julle, Juicy J. De sänder typ alltid och lyckas undvika det meningslösa staplandet av klyschor som jag spyr på i andra kanaler.

Har precis varit och hälsat på hos SCA Packaging. Om ni sett några ställ i papp för DVD-filmer, kryddor, godis, you name it, så kommer det sannolikt från dom.

Nu ska jag snart hoppa på tåget till Stockholm. Folkpartiets miljöarbetsgrupp har möte ikväll och imorgon. Visste ni att Sverige subventionerar kol, naturgas och olja med drygt 20 miljarder kronor per år? Illa.

2011-11-16

Stort kliv norrut för Östergötland!

Jag kan inte låta bli att fascineras av demokrati. Trots ganska olika åsikter i början av mötet, lyckades partierna enas om ett beslut i regionfrågan.
"De undertecknande politiska partierna från Östergötland har en positiv inställning till att ingå förhandlingar med Sörmland, Örebro och Västmanland gällande en ny regionkommun." 
Vi lade också till att vi vill ha en tydlig, skriftlig avsiktsförklaring från de tre länen, så det inte ställs några restrioktioner som vi inte kan gå med på, till exempel. Men om inget sådant kommer ivägen går Östergötland in med 100 procent i förhandlingarna.

Marie Morell, landstingsstyrelsens ordförande, höll ihop mötet på ett föredömligt sätt. Jag är imponerad.

De undertecknade partierna är alla partier utom SD (som inte vill ha några regioner alls) och Vrinnevilistan (som inte vill gå norrut).

Majoritet Newcastle-supporters


Det händer ju inte varje dag att Newcastle-supportrarna är i majoritet (utanför Newcastle dårå). I NT-sportens nya panel utgör vi 67 procent! Kvalificerad majoritet! Nog för att ändra stadgarna!

Tidigare Dolphinsspelaren Mikael Stenbom är glädjande nog "stor Newcastle-supporter", enligt presentationen i tidningen.

Under några veckor ska vi tre tycka till en gång i veckan om sport. I dag var det Vinterstudion, vargarna och världens bästa liga som klarades av.

Östergötland bör gå norrut

Om någon timme kör mötet mellan de politiska partierna i länet igång här i Rådhuset i Norrköping. Vi ska försöka komma överens om vad Östergötland ska göra i regionfrågan.

Folkpartiet inställning är klar. Vi vill tacka ja till den inbjudan vi fått från Södermanland, Örebro och Västmanland. 

Samtidigt stänger vi inga dörrar söderut. Vi vet inte hur samtalen med de tre norra länen kommer falla ut, vi vet inte hur regeringen kommer behandla en eventuell ansökan från våra fyra län, vi vet inte hur Jönköping kommer ställa sig om fyra år och vi vet inte vad som händer med den stora sydliga regionen dit Kalmar är på väg. Det vore med andra ord dumt att smälla igen någon dörr.

Som ordförande i Folkpartiets länsförbund har jag senaste dagarna förankrat vår linje i länets kommunföreningar. De flesta vill norrut, ett par-tre stycken vill söderut men accepterar att vi inledar samtal norrut. Vi har alltså en gemensam linje i länet, vilket känns skönt.

2011-11-14

Sluta upphandla äldreboenden

Det finns en väldigt massa att säga kring skandalerna kring Carema. Låt mig bara kommentera en sak: Sluta upphandla äldreboenden.

Att upphandla ett äldreboende innebär att kommunen ber privata intressenter komma med bud på att driva ett nytt eller befintligt boende. Det innebär att priset blir väldigt viktigt. Den som uppfyller grundkraven (på pappret) men lyckas prestera det lägsta priset (alltså lägsta kostnaden för kommunen) vinner upphandlingen. Då kommer kunderna - de boende - på köpet. Man behöver inte locka till sig några boende, de kommer automatiskt. 

I början, när allt var i kommunal regi, var det säkert bra. Det minskade konstnaderna utan att för den delen minska kvalitén. Men nu är kostnaderna hårt pressade och en del, som i fallet Carema, tar till helt bisarra sparåtgärder.

Det var därför Lagen om valfrihet (LOV) infördes av alliansregeringen. Den innebär att kommunen sätter upp kriterier som krävs för att bli certifierad. När man blivit det får man öppna exempelvis ett äldreboende. Men - och det är detta som är poängen - några kunder, boende, kommer inte automatiskt. Den som startar ett äldreboende måste locka till sig de boende. Har du dålig kvalité kan det blir svårt att få några kunder.

Med upphandling är det i huvudsak det låga priset som blir avgörade för att tjäna pengar. 
Med LOV är det kvalitén som blir avgörande för att tjäna pengar. 

LOV är ingen mirakelmedicin. Naturligtvis kommer vi kunna se vårdskandaler även där. Precis som vi kan se det inom kommunala boenden (som nyligen i Norrköping). Men om främsta incitamentet är hög kvalité kommer problem i alla fall minska.

Tyvärr, i Norrköping, vägrar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att införa LOV. Vi får hålla oss till kommunala boenden och upphandlade boenden.

2011-11-08

Stan kryllar av kommunpolitiker

Snart kommer stan krylla av kommun- och landstingspolitiker. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har kongress i Norrköping till på torsdag. 

Jag sitter till vardags med i SKL:s beredning för samhällsbyggnad, men är inte ombud på kongressen. Ska såklart vara med en del ändå. Bland annat tänkte jag köra en snabb guidning av Rådhuset för folkpartisterna och släpa upp de som orkar i Rådhustornet för att se Norrköping by night.

I morgon kommer Jan Björklund och besöker kongressen. Ska säga till honom hur mycket jag uppskattar hans och parties agerande när det kommer till turerna kring Palestina och FN.

Nu ska jag åka en sväng till Linköpings universitet för att träffa Liberala studenter och se vad de har på gång. Ett par LS-medlemmar från Uppsala skriver förresten i SvD i dag om ranking av universiteten och utbildningarna. Spontant låter det som en bra idé.

Drop in-röntgen

Det finns saker jag gnäller så mycket över som vården. Oflexibelt, osmidigt och ofta (i mitt fall) dålig vård. Nu har ett lysande undantag skett. 

I somras knäckte jag till mitt knä på brottningen. Därefter har det varit flera värdelösa vårdmöten där läkare sagt att det är bara att ta det lite lugnt, trots att knät inte har blivit bra.

Till slut lyckades jag få komma till en specialist, som skickade mig till röntgen och sa att en operation troligen är nödvändig.

Hur som helst, röntgen. Läkaren skickade remiss till röntgenavdelningen där man inte bokar tid. Istället får man vänta ett par veckor och sedan bara knalla dit på deras drop in-tider. Klockan 9-15 tre dagar i veckan är det bara att gå dit, anmäla sig i receptionen och sedan sätta sig ner och vänta.
Väntan blev väldigt kort. Efter fem minuter ropades jag upp, fick vänta ytterligare några minuter och totalt tjugo minuter efter att jag anlänt till sjukhuset hade de tagit fem röntgenbilder av mitt knä.

Nu skickas de tillbaka min läkare och jag får gå dit om ett par veckor.

Fantastiskt smidigt! Istället för att behöva boka och passa en exakt tid, var det bara att knalla in och ut. De lär hinna med fler patienter och för mig blev det mycket bättre. Tänk om hela vården vore lika smidig.

2011-11-03

Okunnigt om FP:s historia och Israel

Peter Wolodarski visar på tämligen djupa brister i kunskap om situationen Israel-Palestina när han i dag skriver att FP ska läsa sin historia. Han menar att vi var bland de första partierna i världen att kräva en tvåstatslösning. Det stämmer utmärkt. Per Ahlmark var först ut med det kravet och FP var första parti i Europa att förespråka en sådan lösning.

Men var, eller är, vi för en ensidigt utropad palestinsk stat via FN där Israel inte får säkerhet och fred i utbyte. Nej! (Speciellt inte via Unesco...) I vartenda av de israeliska fredsavtalet - exempelvis med Egypten - så har Israel lämnat från sig land i utbyte mot säkerhet. Det vill man göra återigen.

Det har varit grunden i alla de tänkta fredsförslagen och det kommer bli grunden i det fredsavtal som jag tror kommer bli av någon gång i framtiden.

Om FN gör Palestina till medlem och utropar ett landområde som palestinsk nation kommer inte Israel garanteras någon säkerhet för sitt folk. Palestinerna har uppnått sitt mål och har sluppit erkänna nationen Israel eller garantera dess fortsatt existens. Det finns därmed inget att förhandla om. Ni som ropar efter fredsförhandlingar; detta är en lösning utan några som helst förhandlingar. Från en ny nation kan de bygga upp kraften att ännu hårdare attackera Israel. Så är tyvärr läget där nere.

När Wolodarski uppmanar FP att läsa historien är det nog istället han som borde sitta med näsan i en bok om Israel-Palestina, förutom Folkpartiets förstås.

Läs gärna Jan Björklunds nyhetsbrev från igår.

2011-11-02

Ja till - förhandlad - tvåstatslösning

Många gnäller på att regeringen borde röstat ja till palestinskt medlemskap i Unesco. Hans Stigsson Michajlov tycker att Carl Bildt ensam ska få utforma svensk utrikespolitik (vilket han ju i övrigt verkar göra, när han helt på egen hand tillåter palestinska ambassadörer till Sverige).
Själv tycker jag att det är rimligt att det är regeringen som helhet som fattar beslut när man inte kan lösa det på departementsnivå. I sådana fall är det partiledarna som förhandlar fram en lösning. Som i detta fall.

Jan Björklund förklarar i ett nyhetsbrev varför det inte är klokt med palestinskt medlemskap i Unesco:
Ja till en tvåstatslösning 
Palestinierna har ansökt om fullt medlemskap i FN, vilket ska behandlas i säkerhetsrådet. Parallellt har de ansökt om medlemsstatus i andra FN-organ, bl a Unesco.
I går röstade Unescos generalförsamling ja till denna ansökan. EU splittrades på alla tre linjerna; ja, nej och avstår. Fem EU-länder, däribland EU:s största land Tyskland samt Sverige röstade nej.
Det finns två skäl till Sveriges ställningstagande; det ena är formellt, det andra reellt.
Först det formella; det är konstigt att FN:s olika underorgan vart och ett för sig ska ta ställning till palestiniernas medlemskap. Först bör naturligtvis ansökan prövas av säkerhetsrådet och sedan får alla acceptera att palestinierna behandlas likadant i alla olika FN-institutioner. Det blir märkligt om Palestina erkänns som stat i vissa FN-organ men inte i andra. Sverige agerade, tillsammans med många andra länder, för att skjuta upp omröstningen i Unesco. Men det fanns en stor majoritet som ville driva fram omröstningen redan nu. 
Men reellt är den viktigaste invändningen mot beslutet att fred mellan israeler och palestinier måste förhandlas fram dem emellan. Det är två folk med flera miljoner människor på en liten yta som skall leva som grannar i århundraden framåt. De måste själva komma överens om spelreglerna. Alla verkar vara överens, världssamfundet, Israel och PLO att lösningen ligger i ett fredsavtal där palestinierna får en egen stat men där palestinierna garanterar Israel att det palestinska territoriet inte används för väpnade attacker mot Israel. 
Det är detta allt i grunden handlar om; palestinierna får sin stat mot att israelerna får säkerhet inom sina gränser. Båda sidor begår övertramp idag; Israel genom expanderande bosättningar på Västbanken, Hamas i Gaza genom upprepade terrorangrepp mot civila israeler. 
PLO-ledningen står inte bakom Hamas-angreppen, men det är en fullt förståelig israelisk synpunkt att man inte kan släppa fram en statsbildning så länge stora grupper i denna nya stat vill använda våld för att utplåna Israel och där PLO inte har tillräcklig auktoritet att stävja denna terror. 
Kvartetten har ställt tre rimliga krav på Hamas; erkänn Israels rätt att existera, respektera ingångna fredsavtal och ta avstånd från terrorism.
Världssamfundet och kvartetten måste utöva både påtryckningar och uppmuntran på båda parterna att vara konstruktiva. Detta tryck måste upprätthållas på båda parter. Ena sidan får en stat - den andra får säkerhet.  
Om världssamfundet nu försöker votera fram en stat utan fredsavtal, så är risken att man tappar den nödvändiga balansen. Den ena parten i denna konflikt får plötsligt det den vill - utan att den andra parten får något.
Det är häri riskerna ligger med Unescos beslut. Risken är uppenbar att denna typ av beslut kan leda fram till mer våld. Jag menar att det vore mycket olyckligt om säkerhetsrådet skulle gå på samma linje som Unesco. 
Däremot bör man inte i dag utesluta att processen kan sluta i en kompromisslösning, där den palestinska myndigheten ges en något uppgraderad representation i FN-organen. Det olyckliga steget är att sända signalen att Palestina numera betraktas som en fullvärdig stat - utan att de behöver leverera sin del i ett fredskontrakt.
Palestinierna har i åratal försökt bli medlemmar i Unesco. Detta har alltid avvisats. Även den tidigare socialdemokratiska svenska regeringen har haft exakt samma linje som vi har nu. När Urban Ahlin kritiserar den svenska regeringens linje verkar han vilja glömma att detta hela tiden i modern tid även varit socialdemokraternas linje. Den linjen - ett starkt stöd till en framförhandlad tvåstatslösning - men inte ensidigt stöd till ena eller andra parten - var klok förut. Och den är klok nu.