2006-06-29
2006-06-28
Därför språktest
Jag har fått frågan här på bloggen och debatten i media har tagit fart igen bara genom att folkpartiet nämner språktestet i åtgärdsprogrammet "Språklyftet", som vill betona vikten av att kunna svenska.
Om vi börjar i ett hushåll, i en by eller en stad. Då tror jag de flesta är överens om att vi behöver gemensamma spelregler för att det ska fungera, antingen skrivna eller oskrivna. Att vi inte tränger oss före i kön på ICA är en oskriven regel och att vi inte bryter oss in i andras hushåll och tar deras prylar är en skriven. Överallt där människor ska bo tillsammans och komma överens behövs olika typer av regler.
För ett land, en världsdel eller hela världen gäller samma sak. Vi behöver lagar och överenskommelser för att det ska fungera, bryter någon mot dem så blir det bråk och konflikt.
Vilka är det som skapar dessa regler, skriva eller oskrivna? Innevånarna - i hushållet, staden, landet och världen. Alla som bor i en stad är på olika sätt med och formar regler och värderingar. Blir det vanligare att folk tränger sig före i kön så kan det stävjas genom att folk säger ifrån, att saken diskuteras och debatteras. Blir det allt fler villainbrott så skapas det opinion för att polisen ska stoppa det och kanske att lagarna ska skärps.
Alla som bor på ett ställe har alltså påverkan på hur de oskriva och skrivna lagarna efterföljs, men alla har inte samma påverkan. De som är medborgare har vissa rättigheter som icke medborgare inte har. De kan gå och rösta och välja vilket politiskt parti som ska representera dom i riksdagen. Icke medborgare kan inte själva bli politiker och bli valda till riksdagen. Medborgare har starkare rättigheter än icke medborgare i Sverige, precis som i alla andra länder.
Men med dessa starkare rättigheter måste också större skyldigheter följa. Det är nämligen viktigt att medborgarna tar del av den ständiga utvecklingen av regler och lagar och för att kunna göra det måste man hänga med lite vad som händer i samhället. Det tycker jag är ett krav som vi alla ska ställa på varandra. För om vi inte gör det så kommer inte heller samhället utvecklas på samma sätt, gemensamma spelregler blir inte längre gemensamma och konflikter och svårigheter uppstår.
Jag, liksom många liberaler, har en vision om en värld utan gränser. Men sen tror jag nästan att tanken har stannat där hos många. För det första, hur ska vi komma dit, och för det andra, hur ska det fungera när vi väl är där? Jag tror att nationalstaterna har en oerhört viktig roll att spela framförallt på vägen dit. Min dröm, eller vision, något förenklat är en värld där människor lever fria och det finns ett stort urval av olika sätt att leva på, och man helt enkelt kan flytta dit det passar en bäst. Och det bygger just på att vi har gemensamma spelregler på de olika ställena. Ska spelreglerna bli tydliga så att vi enkelt kan flytta runt så kan det inte bildas öar av utanförskap av människor som inte är med och påverkar, och som därmed börjar leva alltmer efter sina egna regler. Detta kommer leda till konflikter som är mycket svårare att hantera än de konflikter som uppstår när vi i övrigt utformar och utvecklar vårt samhälle.
När liberaler pratar om unken nationalism och liknande när språktest eller andra krav på medborgarskap diskuteras så är det att skjuta sig själv i foten. Tror man på en värld som utvecklas åt mindre och mindre gränser så behöver vi ha mycket tydliga spelregler, både skriva och oskriva. I Sverige har vi dåligt med båda två. Vår värderingsdebatt som leder till de oskriva reglerna är mycket bristfällig och det skrivna kraven på medborgarskapet är också mycket låga. Samtliga nordiska länder har någon form av språktest, utom Sverige.
Varför just ett språktest? Jo, just för att det svenska språket är så oerhört viktigt för att komma in i samhället. Idag hamnar alltför många människor i utanförskap och dessa öar har redan bildats där människor lever i Sverige rent fysiskt, men inte mentalt. Fixar det sig bara genom ett språktest? Nej, självklart inte, men det är en av många pusselbitar. Dels så underlättar det i integrationen men det är också en del i det viktiga att kunna hantera hur människor med så många olika bakgrunder ska kunna samsas i ett land. Två miljoner människor har flyttat hit sedan 1950-talet, varav en miljon från utom Norden. Det har förändrat vårat land och landet har förändrat dom. Att människor flyttar hit är otroligt positivt, något bättre finns faktiskt inte. Men då måste människorna också kunna komma in i samhället och bli svenskar. Då måste finnas möjligheter och verktyg att bli sin egen lyckas smed, och kraven måste vara glasklara. Det svenska språket och jobb är de två viktigaste verktygen. Då måste vi vara tydliga med att man ska kunna svenska, och att möjligheter att lära sig det ska finnas. Därför vill vi ha krav om språktest för medborgarskap, och ökade möjligheter att lära sig det genom jobb och utbildning. Folkpartiet föreslår bland annat 200 mkr och en rejäl reformering av utbildningen Svenska för invandrare.
Ska nationalstater fungera behövs en balans mellan krav och rättigheter. I Sverige har vi kraftig slagsida åt rättighetshållet.
Om vi börjar i ett hushåll, i en by eller en stad. Då tror jag de flesta är överens om att vi behöver gemensamma spelregler för att det ska fungera, antingen skrivna eller oskrivna. Att vi inte tränger oss före i kön på ICA är en oskriven regel och att vi inte bryter oss in i andras hushåll och tar deras prylar är en skriven. Överallt där människor ska bo tillsammans och komma överens behövs olika typer av regler.
För ett land, en världsdel eller hela världen gäller samma sak. Vi behöver lagar och överenskommelser för att det ska fungera, bryter någon mot dem så blir det bråk och konflikt.
Vilka är det som skapar dessa regler, skriva eller oskrivna? Innevånarna - i hushållet, staden, landet och världen. Alla som bor i en stad är på olika sätt med och formar regler och värderingar. Blir det vanligare att folk tränger sig före i kön så kan det stävjas genom att folk säger ifrån, att saken diskuteras och debatteras. Blir det allt fler villainbrott så skapas det opinion för att polisen ska stoppa det och kanske att lagarna ska skärps.
Alla som bor på ett ställe har alltså påverkan på hur de oskriva och skrivna lagarna efterföljs, men alla har inte samma påverkan. De som är medborgare har vissa rättigheter som icke medborgare inte har. De kan gå och rösta och välja vilket politiskt parti som ska representera dom i riksdagen. Icke medborgare kan inte själva bli politiker och bli valda till riksdagen. Medborgare har starkare rättigheter än icke medborgare i Sverige, precis som i alla andra länder.
Men med dessa starkare rättigheter måste också större skyldigheter följa. Det är nämligen viktigt att medborgarna tar del av den ständiga utvecklingen av regler och lagar och för att kunna göra det måste man hänga med lite vad som händer i samhället. Det tycker jag är ett krav som vi alla ska ställa på varandra. För om vi inte gör det så kommer inte heller samhället utvecklas på samma sätt, gemensamma spelregler blir inte längre gemensamma och konflikter och svårigheter uppstår.
Jag, liksom många liberaler, har en vision om en värld utan gränser. Men sen tror jag nästan att tanken har stannat där hos många. För det första, hur ska vi komma dit, och för det andra, hur ska det fungera när vi väl är där? Jag tror att nationalstaterna har en oerhört viktig roll att spela framförallt på vägen dit. Min dröm, eller vision, något förenklat är en värld där människor lever fria och det finns ett stort urval av olika sätt att leva på, och man helt enkelt kan flytta dit det passar en bäst. Och det bygger just på att vi har gemensamma spelregler på de olika ställena. Ska spelreglerna bli tydliga så att vi enkelt kan flytta runt så kan det inte bildas öar av utanförskap av människor som inte är med och påverkar, och som därmed börjar leva alltmer efter sina egna regler. Detta kommer leda till konflikter som är mycket svårare att hantera än de konflikter som uppstår när vi i övrigt utformar och utvecklar vårt samhälle.
När liberaler pratar om unken nationalism och liknande när språktest eller andra krav på medborgarskap diskuteras så är det att skjuta sig själv i foten. Tror man på en värld som utvecklas åt mindre och mindre gränser så behöver vi ha mycket tydliga spelregler, både skriva och oskriva. I Sverige har vi dåligt med båda två. Vår värderingsdebatt som leder till de oskriva reglerna är mycket bristfällig och det skrivna kraven på medborgarskapet är också mycket låga. Samtliga nordiska länder har någon form av språktest, utom Sverige.
Varför just ett språktest? Jo, just för att det svenska språket är så oerhört viktigt för att komma in i samhället. Idag hamnar alltför många människor i utanförskap och dessa öar har redan bildats där människor lever i Sverige rent fysiskt, men inte mentalt. Fixar det sig bara genom ett språktest? Nej, självklart inte, men det är en av många pusselbitar. Dels så underlättar det i integrationen men det är också en del i det viktiga att kunna hantera hur människor med så många olika bakgrunder ska kunna samsas i ett land. Två miljoner människor har flyttat hit sedan 1950-talet, varav en miljon från utom Norden. Det har förändrat vårat land och landet har förändrat dom. Att människor flyttar hit är otroligt positivt, något bättre finns faktiskt inte. Men då måste människorna också kunna komma in i samhället och bli svenskar. Då måste finnas möjligheter och verktyg att bli sin egen lyckas smed, och kraven måste vara glasklara. Det svenska språket och jobb är de två viktigaste verktygen. Då måste vi vara tydliga med att man ska kunna svenska, och att möjligheter att lära sig det ska finnas. Därför vill vi ha krav om språktest för medborgarskap, och ökade möjligheter att lära sig det genom jobb och utbildning. Folkpartiet föreslår bland annat 200 mkr och en rejäl reformering av utbildningen Svenska för invandrare.
Ska nationalstater fungera behövs en balans mellan krav och rättigheter. I Sverige har vi kraftig slagsida åt rättighetshållet.
Motion om hushållsnära tjänster
Mattias Ottosson är tydligen villig att föreslå saker på DN Debatt, men retorik blev inte till praktik. Allians för Norrköping skrev igår ihop en motion som vi inbjöd Ottosson att underteckna, vilket han tackade nej till. Motionen använde hans formuleringar från debattartikeln och föreslog exakt det som han själv föreslog, ändå tackar han nej.
NT, Folkbladet och Radio Östergötland rapporterar om det.
NT, Folkbladet och Radio Östergötland rapporterar om det.
2006-06-27
Språklyftet
Idag lanserar folkpartiet en rapport vid namn "Språklyftet" där bland annat kravet på språktest när någon vill bli svensk medborgare ingår. Rapporten behandlar på ett utförligt sätt vikten av det svenska språket för att lättare kunna få jobb och komma in i samhället. Kan man inte svenska så är det naturligtvis mycket svårare att följa med i nyheter, ta ställning till vad man ska rösta på, söka jobb, klara kontakten med myndigheter och så vidare, och så vidare.
Dagens omsvängning...eller?
Igår skrev Mattias Ottosson, kommunalråd (s), på DN Debatt om att Östergötland borde bli ett försökslän för skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Förra året, närmare bestämt den 25 april, röstade han nej till exakt en sådant motion från borgerligt håll. Något som jag idag påpekar i bla Folkbladet.
Mattias Ottosson har naturligtvis tyckt så hela tiden som han nu anger på DN Debatt, men lyckades inte få med sig partiet på det. Ottosson anklagas från flera håll för svagt ledarskap och många säger att det egentligen är Eva Andersson, vice ordförande i kommunstyrelsen, som bestämmer mest. Hon är tokmot Ottosson förslag, vilket hon gärna anger i NT idag. Och hon vann alltså den interna kampen förra året.
Dessutom passar Ottosson i debattartikeln på att såga friåret, vilket ytterligare splittrar hans samsyn med vänsterpartiet och miljöpartiet - som är mot avdrag för hushållsnära tjänster. Dags att lägga ytterligare en svår fråga till vänsterkartellens samarbete, där ligger redan bland annat flygplatsen som (v) och (mp) är emot och Vrinnevisjukhuset som (v) och (mp) kämpar för, men inte (s) som kör Palle Håkanssons linje.
Mattias Ottosson har naturligtvis tyckt så hela tiden som han nu anger på DN Debatt, men lyckades inte få med sig partiet på det. Ottosson anklagas från flera håll för svagt ledarskap och många säger att det egentligen är Eva Andersson, vice ordförande i kommunstyrelsen, som bestämmer mest. Hon är tokmot Ottosson förslag, vilket hon gärna anger i NT idag. Och hon vann alltså den interna kampen förra året.
Dessutom passar Ottosson i debattartikeln på att såga friåret, vilket ytterligare splittrar hans samsyn med vänsterpartiet och miljöpartiet - som är mot avdrag för hushållsnära tjänster. Dags att lägga ytterligare en svår fråga till vänsterkartellens samarbete, där ligger redan bland annat flygplatsen som (v) och (mp) är emot och Vrinnevisjukhuset som (v) och (mp) kämpar för, men inte (s) som kör Palle Håkanssons linje.
Trist debattangrepp
Om man inte har något att säga i sak, får man höja rösten. Li Teske skolkommunalråd (s), Rodi Ailert "oppositionsråd" (v) och Stefan Arrelid gruppledare (mp) angrepp igår på NT Debatt folkpartiet och Allians för Norrköping.
De har inget att säga i sak utan påstår, utan att underbygga, att vi inte finansierar våra förslag i budgeten. Det är trams. Vi använder exakt samma siffror och exakt samma underlag som vänsterkartellen gör i sin budget. Siffrorna är sedan genomräknade av kommunens budgetchef.
Det jag undrar är, varför förklarar de inte med ett ord sin egen politik, är det dom som befinner sig i opposition? Varför förklarar de inte varför de tänker skära ner grundskolan med 163 miljoner kr? Varför de satsar 45 mkr mindre på vård och omsorg?
Så lyckas de få med något om vallöften vilket är rätt magstarkt efter den debatt som var i fullmäktige i maj. Där framkom det mycket tydligt att det sossarna gick ut och lovade inom äldreomsorgen inför valet 2002 inte ens hade blivit en tumme. Varför förklarar de inte det?
Trist debattangrepp som mest handlar om att skrika högst och inte stå upp för sin egen politik.
De har inget att säga i sak utan påstår, utan att underbygga, att vi inte finansierar våra förslag i budgeten. Det är trams. Vi använder exakt samma siffror och exakt samma underlag som vänsterkartellen gör i sin budget. Siffrorna är sedan genomräknade av kommunens budgetchef.
Det jag undrar är, varför förklarar de inte med ett ord sin egen politik, är det dom som befinner sig i opposition? Varför förklarar de inte varför de tänker skära ner grundskolan med 163 miljoner kr? Varför de satsar 45 mkr mindre på vård och omsorg?
Så lyckas de få med något om vallöften vilket är rätt magstarkt efter den debatt som var i fullmäktige i maj. Där framkom det mycket tydligt att det sossarna gick ut och lovade inom äldreomsorgen inför valet 2002 inte ens hade blivit en tumme. Varför förklarar de inte det?
Trist debattangrepp som mest handlar om att skrika högst och inte stå upp för sin egen politik.
2006-06-26
Fyra år yngre på fyra år
Folkpartiet i Norrköping har funnit mirakelmedicinen som mänskligheten alltid letat efter - på fyra år har vi blivit fyra år yngre.
Idag rapporterat NT att centern har högst medelålder på sin kommunlista, och folkpartiet lägst. Vi har också föryngrats mest. Som jag säger i artikeln är det ett medvetet arbete, vi har jobbat på att nya medlemmar ska kunna komma in i partiet och komma igång med olika sorters engagemang och det har funkat ganska bra hittills. Extremt viktigt i en sån process är att de medlemmar som redan är med i partiet har en öppen och välkomnande attityd och det har de verkligen.
Idag rapporterat NT att centern har högst medelålder på sin kommunlista, och folkpartiet lägst. Vi har också föryngrats mest. Som jag säger i artikeln är det ett medvetet arbete, vi har jobbat på att nya medlemmar ska kunna komma in i partiet och komma igång med olika sorters engagemang och det har funkat ganska bra hittills. Extremt viktigt i en sån process är att de medlemmar som redan är med i partiet har en öppen och välkomnande attityd och det har de verkligen.
2006-06-23
Troende nationaldemokrater
NT hade häromdagen ett par intressanta artiklar där de granskade och intervjuade representanter för National- och Sverigedemokraterna. De senare är betydligt mer slipade och välformulerade och är det klart största hotet av de två i valet. Nationaldemokraten lyckades inte dölja (eller ville inte) sitt korkade invandrarhat. Han ville bland annat att bara kristendomen skulle råda i Sverige.
Att bara försvara kristendomen tycker en partikamrat till honom är lite dumt och vill i dagens NT förtydliga att det visst ska vara tillåtet med flera religioner för "vår egen ungdomsordförande är asatroende."
Hahahaha! Schysst parti! Asatroende! Snälla nån.
Glad midsommar (eller firade vikingarn det?)
Att bara försvara kristendomen tycker en partikamrat till honom är lite dumt och vill i dagens NT förtydliga att det visst ska vara tillåtet med flera religioner för "vår egen ungdomsordförande är asatroende."
Hahahaha! Schysst parti! Asatroende! Snälla nån.
Glad midsommar (eller firade vikingarn det?)
2006-06-22
Ingen ökad sysselsättning
Så här står det i senaste arbetskraftsundersökningen från SCB, som mäter Sveriges officiella arbetslöshetsstatistik, det är alltså inte AMS. Nu är ju inte heller denna statistik redovisad på samma sätt som till exempel hos Eurostat, men rimligen kan man se vissa upp och nedgångar även om procentsatserna inte är korrekta. Men så här skriver man även om sosseregeringen gör allt för att säga något annat:
"Om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen, uppvisar andelen sysselsatta i procent av befolkningen inte någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med maj 2005."
Ett år på höjden av en högkonjunktur så ändras inte sysselsättningen mer än vad som går att mäta. Vad kommer hända när det vänder neråt, som det troligen gör redan nästa år.
Via Munkhammar.
"Om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen, uppvisar andelen sysselsatta i procent av befolkningen inte någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med maj 2005."
Ett år på höjden av en högkonjunktur så ändras inte sysselsättningen mer än vad som går att mäta. Vad kommer hända när det vänder neråt, som det troligen gör redan nästa år.
Via Munkhammar.
2006-06-21
163 skolmiljoner i Folkbladet
Jan Nordström granskar idag en del av Alliansens budget, framförallt de 163 miljoner kr vi lägger på grundskolan de kommande fyra åren, som alltså vänsterkartellen väljer att skära ner. Artikeln är helt korrekt, men han ställer ändå på ett litet märkligt sätt saker mot varandra på slutet.
Vi i Alliansen vill införa den så kallade Skärholmsmodellen, vilket i Skärholmen har inneburit kraftigt minskat socialbidragstagande, bland annat mellan 20-25 procent minskning direkt när den infördes eftersom en hel del människor som kanske jobbar svart, eller på annat sätt kan få sin försörjning försvann. Modellen ställer nämligen kravet på att man ska vara på plats.
Den totala besparingen vi tror kommer ske med detta är runt 165 miljoner kr. Det är naturligtvis svårt att beräkna exakt men ligger i linje med vad man sparade i Skärholmen. Jan Nordström ställer dock detta mot satsningen på grundskolan. Men där har han fel. Visserligen behöver vi spara på olika ställen för att ha råd att satsa på grundskolan, men inga budgetposter står direkt mot varandra.
Det vi säger är att grundskolan och äldreomsorgen är högst prioriterat för oss. Det betyder att det är där vi satsar först om ekonomin går bra, och sparar sist om ekonomin går dåligt. Så om vi inte kan göra så stora besparingar pga Skärholmsmodellen så blir det inte i grundskolan som först får spara, utan någon annanstans.
Att tydligt tala om ens prioriteringar tycker jag är mycket viktigt i en valrörelse och något som socialdemokraterna inte gör alls. De låtsas att de prioriterar allt och därmed vet man inte var de tänker satsa eller var de tänker spara.
Vi i Alliansen vill införa den så kallade Skärholmsmodellen, vilket i Skärholmen har inneburit kraftigt minskat socialbidragstagande, bland annat mellan 20-25 procent minskning direkt när den infördes eftersom en hel del människor som kanske jobbar svart, eller på annat sätt kan få sin försörjning försvann. Modellen ställer nämligen kravet på att man ska vara på plats.
Den totala besparingen vi tror kommer ske med detta är runt 165 miljoner kr. Det är naturligtvis svårt att beräkna exakt men ligger i linje med vad man sparade i Skärholmen. Jan Nordström ställer dock detta mot satsningen på grundskolan. Men där har han fel. Visserligen behöver vi spara på olika ställen för att ha råd att satsa på grundskolan, men inga budgetposter står direkt mot varandra.
Det vi säger är att grundskolan och äldreomsorgen är högst prioriterat för oss. Det betyder att det är där vi satsar först om ekonomin går bra, och sparar sist om ekonomin går dåligt. Så om vi inte kan göra så stora besparingar pga Skärholmsmodellen så blir det inte i grundskolan som först får spara, utan någon annanstans.
Att tydligt tala om ens prioriteringar tycker jag är mycket viktigt i en valrörelse och något som socialdemokraterna inte gör alls. De låtsas att de prioriterar allt och därmed vet man inte var de tänker satsa eller var de tänker spara.
Sverige har de stökigaste klassrummen
Jag skriver idag tillsammans med Karin Granbom, riksdagsledamot för (fp) från Östergötland på NT Debatt om ordningen i skolan. Alla pratar om ordning och reda, Li Teske, skolkommunalråd, påstod till och med att ordning råder i skolan, trots att tre skolor tvingats stänga under våren.
Men folkpartiet har konkreta förslag, vi tar upp sex stycken i artikeln:
1. Skollagen ska tydligt ange vilka befogenheter som lärare och rektorer har. Skriftlig varning, kvarsittning, föräldrasamtal och en kortare tids avstängning är exempel på befogenheter. Läraren ska kunna avvisa en stökig elev från klassrummet. Allvarliga brott i skolan ska alltid polisanmälas.
2. Läraren ska ha rätt att beslagta föremål som stör undervisningen eller används vid fusk, till exempel mobiltelefoner och mp3-spelare.
3. Skolk och olovlig frånvaro ska skrivas in i elevernas betyg.
4. Elever som allvarligt mobbar en annan elev eller allvarligt missköter sig ska, som en sista åtgärd, kunna flyttas till annan skola. Kommuner som inte gör tillräckligt för att stoppa mobbning ska få böta.
5. Skolpersonalen ska ha rätt att avvisa obehöriga personer från skolans område när de bedömer det som lämpligt.
6. Ett ordningsomdöme ska ingå i elevernas betyg. Omdömet ska ange om eleven kommer i tid och tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar. Omdömet kan också visa på elevens samarbetsförmåga. Ordningsomdömet ska dock inte finnas med i slutbetyget.
Men folkpartiet har konkreta förslag, vi tar upp sex stycken i artikeln:
1. Skollagen ska tydligt ange vilka befogenheter som lärare och rektorer har. Skriftlig varning, kvarsittning, föräldrasamtal och en kortare tids avstängning är exempel på befogenheter. Läraren ska kunna avvisa en stökig elev från klassrummet. Allvarliga brott i skolan ska alltid polisanmälas.
2. Läraren ska ha rätt att beslagta föremål som stör undervisningen eller används vid fusk, till exempel mobiltelefoner och mp3-spelare.
3. Skolk och olovlig frånvaro ska skrivas in i elevernas betyg.
4. Elever som allvarligt mobbar en annan elev eller allvarligt missköter sig ska, som en sista åtgärd, kunna flyttas till annan skola. Kommuner som inte gör tillräckligt för att stoppa mobbning ska få böta.
5. Skolpersonalen ska ha rätt att avvisa obehöriga personer från skolans område när de bedömer det som lämpligt.
6. Ett ordningsomdöme ska ingå i elevernas betyg. Omdömet ska ange om eleven kommer i tid och tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar. Omdömet kan också visa på elevens samarbetsförmåga. Ordningsomdömet ska dock inte finnas med i slutbetyget.
2006-06-20
Budgetdebatt
Igår tog kommunfullmäktige beslut om en preliminär budget för 2007 och för åren 2008-2010, alltså för nästa mandatperiod. Vänstermajoriteten vann såklart omröstning, men förlorade debatten. Det var nästan pinsamt vad tama dom var. INGET svar fick jag, trots många upprepade frågor, varför de tänker skära ner grundskolan med 163 miljoner kr. Inget svar av Li Teske, skolkommunalrådet, och inte av någon annan heller. Pinsamt!
Jag ängnade hela mitt inledningsanförande åt att förklara hur vi resonerar när vi satsar så mycket på grundskolan (ni kan läsa det nedan), det är väl det minsta man kan begära att (s), (v) och (mp) ska göra samma sak, men inte.
Men nu står det ändå klart. Vinner inte vi valet så blir det nedskärningar i grundskolan med 163 miljoner kr. Det är recept för katastrof.
Läs också vår gemensamma debattartikel, "Stoppa nedskärningarna i skolan" inför budgetdebatten i NT.
Jag ängnade hela mitt inledningsanförande åt att förklara hur vi resonerar när vi satsar så mycket på grundskolan (ni kan läsa det nedan), det är väl det minsta man kan begära att (s), (v) och (mp) ska göra samma sak, men inte.
Men nu står det ändå klart. Vinner inte vi valet så blir det nedskärningar i grundskolan med 163 miljoner kr. Det är recept för katastrof.
Läs också vår gemensamma debattartikel, "Stoppa nedskärningarna i skolan" inför budgetdebatten i NT.
Anförande budgetdebatten 19 juni 2006
Nedan har ni mitt inledningsanförande i budgetdebatten i KF igår. Det kan finnas lite stavfel och sånt, men det hörs ju inte, så att säga:
Jag ska börja med två siffror: 650 000 och 163 miljoner. Två mycket viktiga siffror som symboliserar hot och möjlighet, möjlighet och hot. 650 000 och 163 miljoner. Jag kommer återkomma till dom senare.
I Kina och Indien har plötsligt 2,5 miljard människor tagit klivit in på världsmarknaden och det har bland annat gett oss billigare mikrovågsugnar, billigare DVD-spelare, billigare TV-apparater och så vidare. Det ger oss mer pengar att köpa andra saker för och bidrar alltså till högre tillväxt. Men det har också gjort att vi har förlorat en hel del jobb. För oss norrköpingsbor så är väl Ericssons utveckling ett bra, men tyvärr tråkigt exempel på denna utveckling. Ericsson etablerade sig här 1962 och hade som mest flera tusen anställda. Först var det tillverkning och industrijobb som lades ner i och med att Ingelstafabriken stängdes. Men det fanns ändå lite spillror kvar, mer kunskapsintensiv industri, Ericssson Data Norrköping som senare byte namn, skars ner och tillslut försvann. Först industrijobben och sedan kunskapsjobben. Och det är just i detta som det nya ligger. Att även kunskapsjobben försvinner. Detta som vi hoppas ska vara vår framtid.
I Kina och Indien utexamineras 650 000 ingenjörer – varje år. Där har ni alltså den första siffran som jag nämnde i början. 650 000 nya ingenjörer varje år. Och man säger att ungefär en femtedel, eller 130 000 är i absolut världsklass. Alla dessa 650 000 och framförallt de 130 000 konkurrerar direkt med våra ingenjörer och vår högutbildade personal.
Motsvarande runt 550 miljarder svenska kr investeras i de båda länderna varje år.
Varför investerar man då där och inte här? Det finns så klart många förklaringar till det, en är att det är enorma marknader i sig och man vill finnas på plats. Men man skulle ju också kunna producera och utveckla i andra länder och exportera till Kina och Indien. Men man väljer alltså att investera direkt på plats. Varför? Jo, dels för att kunskapsnivån är hög och stigande, det finns gott om välutbildade människor att anställa. Bara i Indien finns det 20 miljoner akademiker, varav 16 miljoner är ingenjörer. Men också för att lönerna är betydligt lägre än i Sverige. Varför anställa i Sverige när lönerna är tre-fyra-fem gånger så höga och utbildningsnivån i bästa fall lika bra? Nej, då satsar man hellre i Kina och Indien.
LO skriver i en aktuell rapport just om detta. Om inte vi höjer kvalitén rejält inom utbildningen, framförallt grundskolan så kommer vi tvingas sänka våra löner och få fler arbetslösa. Kan vi inte konkurrera genom att vara lika duktiga eller duktigare, ja måste vi konkurrera med att sänka lönen och överhuvudtaget kommer färre jobb skapas i Norrköping, och fler människor bli arbetslösa.
Så vad är lösningen då? Att sänka lönerna? Nej, naturligtvis att istället kraftigt höja kvalitén inom svensk utbildning. Vi måste bli bäst i världen, då kommer istället våra löner att öka och färre människor bli arbetslösa. I detta läge väljer socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet att skära ner Norrköpings grundskolor med 163 miljoner kr! Detta är ett recept på katastrof!
Här har ni alltså den andra siffran jag nämnde i början. 163 miljoner. Vilket motsvarar vänsterkartellens nedskärning och Allians för Norrköpings satsning! Vi satsar istället dessa 163 miljoner kr i grundskolan så att kvalitén kan höjas avsevärt. Om vi inte satsar dessa 163 miljoner kr i grundskolan så blir de 650 000 nyutexaminerade ingenjörerna i Kina och Indien ett hot istället för en möjlighet. Om Sverige tillhör världstoppen inom utbildning och i kunskapsnivå så har vi bara fördelar av att Kina, Indien och andra länder blir rikare och bättre utbildade. Våra företag kan då växa genom handel med dessa länder, handel som bland annat kommer att gynna Norrköpings hamn. Handel innebär transporter. Genom Kina och Indiens inträde på världsmarknaden så har vi fått 2,5 miljarder potentiella nya kunder. Som jag nämnde i början har det redan lett till billigare mikrovågsugnar, DVD-spelare och billigare TV-apparater. Men faller vi efter som kunskapsnation så blir det vi som får producera mikrovågsugnarna till dom!
Just, var tror ni Ericsson huvudsakligen investerar idag? Jo, just det – i Kina och Indien. Det är dels den typen av industrijobb som vi tidigare hade i Norrköping, men också kunskapsjobb, jobb inom forskning och utveckling, tjänstejobb. De vill ta del av de 650 000 nya ingenjörer varje år.
650 000 och 163 miljoner. Jag sa i inledningen att dessa två siffror symboliserade både hot och möjlighet, möjlighet och hot.
Skär vi ner dessa 163 miljoner kr i grundskolan så blir de 650 000 ingenjörerna till ett större hot.
Satsar vi dessa 163 miljoner kr i grundskolan så blir de 650 000 ingenjörer till en större möjlighet.
Ni väljer att skära ner 163 miljoner kr.
Vi väljer att satsa 163 miljoner kr.
Detta är vad valet den 17 september handlar om.
Jag ska börja med två siffror: 650 000 och 163 miljoner. Två mycket viktiga siffror som symboliserar hot och möjlighet, möjlighet och hot. 650 000 och 163 miljoner. Jag kommer återkomma till dom senare.
I Kina och Indien har plötsligt 2,5 miljard människor tagit klivit in på världsmarknaden och det har bland annat gett oss billigare mikrovågsugnar, billigare DVD-spelare, billigare TV-apparater och så vidare. Det ger oss mer pengar att köpa andra saker för och bidrar alltså till högre tillväxt. Men det har också gjort att vi har förlorat en hel del jobb. För oss norrköpingsbor så är väl Ericssons utveckling ett bra, men tyvärr tråkigt exempel på denna utveckling. Ericsson etablerade sig här 1962 och hade som mest flera tusen anställda. Först var det tillverkning och industrijobb som lades ner i och med att Ingelstafabriken stängdes. Men det fanns ändå lite spillror kvar, mer kunskapsintensiv industri, Ericssson Data Norrköping som senare byte namn, skars ner och tillslut försvann. Först industrijobben och sedan kunskapsjobben. Och det är just i detta som det nya ligger. Att även kunskapsjobben försvinner. Detta som vi hoppas ska vara vår framtid.
I Kina och Indien utexamineras 650 000 ingenjörer – varje år. Där har ni alltså den första siffran som jag nämnde i början. 650 000 nya ingenjörer varje år. Och man säger att ungefär en femtedel, eller 130 000 är i absolut världsklass. Alla dessa 650 000 och framförallt de 130 000 konkurrerar direkt med våra ingenjörer och vår högutbildade personal.
Motsvarande runt 550 miljarder svenska kr investeras i de båda länderna varje år.
Varför investerar man då där och inte här? Det finns så klart många förklaringar till det, en är att det är enorma marknader i sig och man vill finnas på plats. Men man skulle ju också kunna producera och utveckla i andra länder och exportera till Kina och Indien. Men man väljer alltså att investera direkt på plats. Varför? Jo, dels för att kunskapsnivån är hög och stigande, det finns gott om välutbildade människor att anställa. Bara i Indien finns det 20 miljoner akademiker, varav 16 miljoner är ingenjörer. Men också för att lönerna är betydligt lägre än i Sverige. Varför anställa i Sverige när lönerna är tre-fyra-fem gånger så höga och utbildningsnivån i bästa fall lika bra? Nej, då satsar man hellre i Kina och Indien.
LO skriver i en aktuell rapport just om detta. Om inte vi höjer kvalitén rejält inom utbildningen, framförallt grundskolan så kommer vi tvingas sänka våra löner och få fler arbetslösa. Kan vi inte konkurrera genom att vara lika duktiga eller duktigare, ja måste vi konkurrera med att sänka lönen och överhuvudtaget kommer färre jobb skapas i Norrköping, och fler människor bli arbetslösa.
Så vad är lösningen då? Att sänka lönerna? Nej, naturligtvis att istället kraftigt höja kvalitén inom svensk utbildning. Vi måste bli bäst i världen, då kommer istället våra löner att öka och färre människor bli arbetslösa. I detta läge väljer socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet att skära ner Norrköpings grundskolor med 163 miljoner kr! Detta är ett recept på katastrof!
Här har ni alltså den andra siffran jag nämnde i början. 163 miljoner. Vilket motsvarar vänsterkartellens nedskärning och Allians för Norrköpings satsning! Vi satsar istället dessa 163 miljoner kr i grundskolan så att kvalitén kan höjas avsevärt. Om vi inte satsar dessa 163 miljoner kr i grundskolan så blir de 650 000 nyutexaminerade ingenjörerna i Kina och Indien ett hot istället för en möjlighet. Om Sverige tillhör världstoppen inom utbildning och i kunskapsnivå så har vi bara fördelar av att Kina, Indien och andra länder blir rikare och bättre utbildade. Våra företag kan då växa genom handel med dessa länder, handel som bland annat kommer att gynna Norrköpings hamn. Handel innebär transporter. Genom Kina och Indiens inträde på världsmarknaden så har vi fått 2,5 miljarder potentiella nya kunder. Som jag nämnde i början har det redan lett till billigare mikrovågsugnar, DVD-spelare och billigare TV-apparater. Men faller vi efter som kunskapsnation så blir det vi som får producera mikrovågsugnarna till dom!
Just, var tror ni Ericsson huvudsakligen investerar idag? Jo, just det – i Kina och Indien. Det är dels den typen av industrijobb som vi tidigare hade i Norrköping, men också kunskapsjobb, jobb inom forskning och utveckling, tjänstejobb. De vill ta del av de 650 000 nya ingenjörer varje år.
650 000 och 163 miljoner. Jag sa i inledningen att dessa två siffror symboliserade både hot och möjlighet, möjlighet och hot.
Skär vi ner dessa 163 miljoner kr i grundskolan så blir de 650 000 ingenjörerna till ett större hot.
Satsar vi dessa 163 miljoner kr i grundskolan så blir de 650 000 ingenjörer till en större möjlighet.
Ni väljer att skära ner 163 miljoner kr.
Vi väljer att satsa 163 miljoner kr.
Detta är vad valet den 17 september handlar om.
2006-06-16
Fokus på landstinget
Det är mycket folkpartiet i NT nu, vi stekheta! Förutom alla debattartiklar och insändare från oss i lokalföreningen så jobbar landstingsfolket på bra och Johan Perhrson, ordförande i justitieutskottet hade en debattartikel häromdagen.
Idag skriver gruppledare Gunnar Asserhed, tvåan på listan Berit Littås och trean Anita Jernberger att "Konkurrens utvecklar vården" och presenterar fem av folkpartiets punkter inför valet:
1. Sjukvårdens hälsofrämjande uppgift ska lyftas fram och sjukdomsförebyggande insatser ska stödjas.
2. Vårdgaranti, som är skriftlig, med snabba vårdinsatser istället för, som ofta idag, köer och passiv sjukskrivning.
3. En husläkarreform med en mera personlig primärvård med ökad andel läkare,och husläkarteam som ger kontinuitet, trygghet och valfrihet. Målet är att under nästa mandatperiod få en husläkare per 1 500 östgötar i genomsnitt för länet. Östergötland behöver en rejäl satsning på primärvården och den satsningen är folkpartiet beredd att leda.
4. Hög omvårdnadskompetens i hela vården.
5. Satsning på flera småföretag i vården ger utveckling för både patienter och personal. Igår var Asserhed också i farten, då med en artikel tillsammans med de andra i landstingsalliansen i Östergötland.
Dessutom: "Vrinnevisjukhuset ska återupprättas och utvecklas för att möta behoven av akutvård inom kirurgi, ortopedi och medicin hela dygnet."
Lysande!
Idag skriver gruppledare Gunnar Asserhed, tvåan på listan Berit Littås och trean Anita Jernberger att "Konkurrens utvecklar vården" och presenterar fem av folkpartiets punkter inför valet:
1. Sjukvårdens hälsofrämjande uppgift ska lyftas fram och sjukdomsförebyggande insatser ska stödjas.
2. Vårdgaranti, som är skriftlig, med snabba vårdinsatser istället för, som ofta idag, köer och passiv sjukskrivning.
3. En husläkarreform med en mera personlig primärvård med ökad andel läkare,och husläkarteam som ger kontinuitet, trygghet och valfrihet. Målet är att under nästa mandatperiod få en husläkare per 1 500 östgötar i genomsnitt för länet. Östergötland behöver en rejäl satsning på primärvården och den satsningen är folkpartiet beredd att leda.
4. Hög omvårdnadskompetens i hela vården.
5. Satsning på flera småföretag i vården ger utveckling för både patienter och personal. Igår var Asserhed också i farten, då med en artikel tillsammans med de andra i landstingsalliansen i Östergötland.
Dessutom: "Vrinnevisjukhuset ska återupprättas och utvecklas för att möta behoven av akutvård inom kirurgi, ortopedi och medicin hela dygnet."
Lysande!
Eh?
Chefen för symfoniorkestern i Norrköping lämnar sitt jobb efter konflikt med musiker och musikerfacket. Så här säger han enligt Radio ÖG:
"Jag och musikerna, och framför allt musikernas fackliga organisation, har delvis olika åsikter om repertoarval."
Ursäkta mig, men vad i helsefyr har facket att göra med vilken repertoar som spelas?
"Jag och musikerna, och framför allt musikernas fackliga organisation, har delvis olika åsikter om repertoarval."
Ursäkta mig, men vad i helsefyr har facket att göra med vilken repertoar som spelas?
Sluta slingra dig Li Teske!
Skolkommunalrådet Li Teske (s) slingrar sig rejält i ett insändarsvar till mig i dagens Folkbladet. Hon säger att sossarna satsar på skolan och låtsas som att jag hittar på i min insändare där jag påpekar nedskärningar på 163 miljoner kr i grundskolan. Jag har aldrig påstått att dom ska skära ner i hela skolan. Vänsterkartellen tillför pengar till hela Barn- och ungdomsnämnden, men betydligt mycket mindre än vad vi gör.
Sen står det mycket tydligt i vänsterkartellens budget om nedskärningar på 163 miljoner kr. Sluta slingra dig Li Teske och stå upp för din politik!
Sen står det mycket tydligt i vänsterkartellens budget om nedskärningar på 163 miljoner kr. Sluta slingra dig Li Teske och stå upp för din politik!
2006-06-15
Snällisten får svar på tal
Jeanette Nyberg Esbeoglu ger snällisten och miljöpartisten Erik Ljungkvist svar på tal i gårdagens NT. Ljungkvist kritiserade mig och folkpartiet för vår integrationspolitik och den artikel jag skrev i NT, "Mångfald under en flagga", eller något mer uppmärksammade "Invandrare - riv ner parabolerna".
Jeanette skriver om den skadliga snällismen:
"I sin välvilja tar snällisten helt över den andra människans liv vilket leder till passivitet och bidragsberoende. Vi måste våga ställa krav på människor och samtidigt tillhandahålla verktygen för att hjälpa sig själva. Jobb och svenska språket är de viktigaste verktygen, men då skriver Erik Ljungkvist att jobb och språk ska komma i andra hand."
Jeanette skriver om den skadliga snällismen:
"I sin välvilja tar snällisten helt över den andra människans liv vilket leder till passivitet och bidragsberoende. Vi måste våga ställa krav på människor och samtidigt tillhandahålla verktygen för att hjälpa sig själva. Jobb och svenska språket är de viktigaste verktygen, men då skriver Erik Ljungkvist att jobb och språk ska komma i andra hand."
Den ljusnande framtid är vår?
Idag presenterar Mats Turesson, Lars Glänneskog och jag en ny rapport på NT Debatt om resultat och kvalité i grundskolan. Det är tyvärr ingen ljusnande framtid som väntar dessa elever som går ut med sämre och sämre resultat.
Framförallt går det illa för barn till lågutbildade föräldrar, där andelen som inte kommer in på gymnasiet ökar dubbelt så snabbt jämfört med övriga Sverige. Det finns ingen större social orättvisa än att ge ett barn en dålig utbildning, och just nu finns det gott om denna sociala orättvisa både i Sverige och Norrköping.
Framförallt går det illa för barn till lågutbildade föräldrar, där andelen som inte kommer in på gymnasiet ökar dubbelt så snabbt jämfört med övriga Sverige. Det finns ingen större social orättvisa än att ge ett barn en dålig utbildning, och just nu finns det gott om denna sociala orättvisa både i Sverige och Norrköping.
2006-06-14
Alliansen överens om energipolitiken!
Idag är en historisk dag. Energipolitiken och framförallt kärnkraften har varit den klart svåraste frågan för de borgerliga partierna att enas om. Sedan 1970-talet har den satt käppar i hjulen för borgerliga regeringar och samarbeten. Men det kan vi nu lägga bakom oss.
Allians för Sverige presenterar idag en uppgörelse om energipolitiken (pdf) som gäller över nästa mandatperiod där man fokuserar på att åter göra energipolitiken till en konkurrensfördel. Jag har personligen upplevt och hört hur företag resonerar på företagsbesök här i Norrköping. De har flyttat hit för att vi har haft låga energikostnader, något som idag är precis tvärtom.
Kärnkraften har Alliansen enats om att den varken ska byggas ut eller läggas ner under nästa mandatperiod. Folkpartiet har ju länge drivit att kärnkraften ska utvecklas, inte avvecklas, men går nu på med en kompromiss att bevara nuläget. Däremot ska effekten ökas i de kärnkraft som redan är i bruk.
Allians för Sverige presenterar idag en uppgörelse om energipolitiken (pdf) som gäller över nästa mandatperiod där man fokuserar på att åter göra energipolitiken till en konkurrensfördel. Jag har personligen upplevt och hört hur företag resonerar på företagsbesök här i Norrköping. De har flyttat hit för att vi har haft låga energikostnader, något som idag är precis tvärtom.
Kärnkraften har Alliansen enats om att den varken ska byggas ut eller läggas ner under nästa mandatperiod. Folkpartiet har ju länge drivit att kärnkraften ska utvecklas, inte avvecklas, men går nu på med en kompromiss att bevara nuläget. Däremot ska effekten ökas i de kärnkraft som redan är i bruk.
2006-06-13
Den VERKLIGA arbetslösheten
I Sverige så räknar vi av någon konstig anledning inte in heltidsstuderande som söker jobb i den öppna arbetslösheten, det gör dock större delen av resterande världen, bland annat EU:s statistikbyrå Eurostat. Enligt denna definition så har Sverige en öppen arbetslöshet på 8,6 procent. Jämför det med de 4,2 procent som AMS har hittat på. En sådan hög arbetslöshet gör att vi hamnar på plats 19 av 25 i EU.
Ungdomsarbetslösheten låtsades AMS också att den såg positiv ut, men återigen så kommer Eurostat med HELT andra siffror. 27,5 procent är den öppna arbetslösheten bland ungdomar - 27,5 procent! Det ger oss en trejdeplats i hela EU - från slutet.
Hela tabeller och utförligare förklaring finns hos bloggaren Globaljuggler.
Ungdomsarbetslösheten låtsades AMS också att den såg positiv ut, men återigen så kommer Eurostat med HELT andra siffror. 27,5 procent är den öppna arbetslösheten bland ungdomar - 27,5 procent! Det ger oss en trejdeplats i hela EU - från slutet.
Hela tabeller och utförligare förklaring finns hos bloggaren Globaljuggler.
2006-06-12
Hamilton om AMS-siffrorna
Carl B Hamilton, riksdagsledamot för folkpartiet och professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, skriver följande om AMS arbetslöshetssiffror:
"Vi har faktiskt ännu inte sett någon signifikant jobbtillväxt i svensk ekonomi. Att regeringen står med 4,2 % öppen arbetslöshet, med 7,4% (öppen + åtgärder), och ca 9,5 % enligt gängse internationellt (EU) mått är ingen politisk bedrift med tanke på att regeringen suttit 12 år vid makten, regerar i en dånande internationell högkonjunktur, och dopar inhemsk köpkraft i strid med läroböckerna regler om tidsanpassning av konjunkturåtgärder."
"Vi har faktiskt ännu inte sett någon signifikant jobbtillväxt i svensk ekonomi. Att regeringen står med 4,2 % öppen arbetslöshet, med 7,4% (öppen + åtgärder), och ca 9,5 % enligt gängse internationellt (EU) mått är ingen politisk bedrift med tanke på att regeringen suttit 12 år vid makten, regerar i en dånande internationell högkonjunktur, och dopar inhemsk köpkraft i strid med läroböckerna regler om tidsanpassning av konjunkturåtgärder."
Arbetslösheten ned! Eller?
Socialdemokratiska AMS redovisar att den öppna arbetslösheten har sjunkit till 4,2 procent i maj. En mycket bra siffra. Men för det första så räknar man inte in de personer som är sjukskrivna, som pluggar, som är förtidspensionerade men skulle kunna jobba. För det andra så visar siffrorna att 26 000 personer färre var öppet arbetslösa, varav 20 000 är arbetsmarknadsåtgärder.
Alltså, på toppen av en högkonjunktur - regeringen beräknar att tillväxten avtar nästa år - så har alltså 6 000 fler personer ett arbete maj 2006 jämfört med maj 2005 (eller blivit sjukskrivna, börjat plugga eller förtidspensionerats). På toppen av en högkonjunktur ska massa folk anställas annars går det riktigt, riktigt illa när konjunkturen avtar. Vilket den alltså börjar göra nästa år.
Alltså, på toppen av en högkonjunktur - regeringen beräknar att tillväxten avtar nästa år - så har alltså 6 000 fler personer ett arbete maj 2006 jämfört med maj 2005 (eller blivit sjukskrivna, börjat plugga eller förtidspensionerats). På toppen av en högkonjunktur ska massa folk anställas annars går det riktigt, riktigt illa när konjunkturen avtar. Vilket den alltså börjar göra nästa år.
2006-06-11
Varför fortsätter stålbadet i skolan?
I Folkbladet har jag ett pågående replikskifte med kommunalrådet Li Teske och likaså har Andreas Nilsson med Helge Backman (s).
Li Teske tyckte att jag borde rösta på sossarna om jag ville komma åt de sociala orättvisor som skapats i skolan under socialdemokratiskt styre, som jag hade skrivit om tidigare. Jag tackade nej, och undrade varför stålbadet ska fortsätta i skolan, med ytterligare nedskärningar på 163 miljoner kr.
Helge Backman for i en insändare ut i olika angrepp på folkpartiet och menade att s-kongressen var mycket kraftfullare än folkpartiets kommunala riksmöte. Andreas Nilsson kontrade med att det var denna s-kongress som röstade nej till nationella prov år 3 i skolan, som bland annat Skolverket förespråkar. Nilsson undrade också varför stålbadet ska fortsätta i skolan, nu när utmaningen från globaliseringen är större än någonsin.
Vi båda väntar ivrigt på svar.
Li Teske tyckte att jag borde rösta på sossarna om jag ville komma åt de sociala orättvisor som skapats i skolan under socialdemokratiskt styre, som jag hade skrivit om tidigare. Jag tackade nej, och undrade varför stålbadet ska fortsätta i skolan, med ytterligare nedskärningar på 163 miljoner kr.
Helge Backman for i en insändare ut i olika angrepp på folkpartiet och menade att s-kongressen var mycket kraftfullare än folkpartiets kommunala riksmöte. Andreas Nilsson kontrade med att det var denna s-kongress som röstade nej till nationella prov år 3 i skolan, som bland annat Skolverket förespråkar. Nilsson undrade också varför stålbadet ska fortsätta i skolan, nu när utmaningen från globaliseringen är större än någonsin.
Vi båda väntar ivrigt på svar.
Kimenga på gång
Folkpartiet har många aktiva kandidater, inte minst José Kimenga som kandiderar huvudsakligen till riksdagen men också till kommunfullmäktige. José har synts en hel del i NT senaste tiden.
Debattartikel om utanförskapet i Norrköping, Östergötland och Sverige, tillsammans med Maud Ericsson och Karin Silvervarg.
Besök i Valdemarsvik där Kimenga och lokala toppkandidaten Göran Löfsved tyckte att Vika borde ta mot fler flyktingar.
Besök i Finspång där José uppmanade Finspångsliberalerna att lyfta integrationsfrågan, vilket de gärna gjorde.
2006-06-10
En talande tystnad
Hittills har det inte hörts minsta lilla pipp från vänsterkartellen om Allians för Norrköpings budget. Vi kommenterade deras budget direkt, och försökte att snabbt sätta oss in i siffrorna. Men nu har tre tidningsmorgnar gott utan ett ord. Självklart kommer det något förr eller senare, då säkert en rejäl attack, men uppenbarligen är de omskakade och har svårt att veta vad de ska säga. För vad skulle ni säga om ni lagt en budget som skär ner grundskolan med 163 miljoner kr och era motståndare inte gör det?
Inte ens Widar Andersson på Folkbladet har skrivit något. Kom igen nu gubbar och tanter!
Inte ens Widar Andersson på Folkbladet har skrivit något. Kom igen nu gubbar och tanter!
2006-06-09
Budgeten som vinner valet!
I förrgår presenterade Allians för Norrköping sitt budgetalternativ för 2007-2010, nästa mandatperiod med andra ord. Den största skillnaden mot vänsterkartellens budget är grundskolan och äldreomsorgen, framförallt grundskolan. I deras förslag så skär de ner grundskolan med hela 163 miljoner kr! Detta efter de senaste årens jättenedskärningar med 170 sparkade skolpersonal som resultat. Nu kommer det bli bra många ytterligare lärare som får sparken om vänstern vinner valet.
Vi satsar istället dessa 163 miljoner kr i grundskolan för att höja kvalitén så att fler elever kommer in på gymnasiet och får bättre kunskaper med sig i livet. Som jag skrev om förra veckan så skriver LO i en rapport att om inte kvalitén höjs i grundskolan så kommer det leda till lägre löner och fler arbetslösa.
Vi satsar som sagt också mer på äldreomsorgen, 45 miljoner kr närmare bestämt. Vi inför också den så kallade Skärholmsmodellen i Norrköping som varit mycket framgångsrik och minskat antalet människor som lever på socialbidrag kraftigt.
Detta är budgeten som vinner valet, eftersom den är så tydlig i sina prioriteringar av vad som är viktigast. Nu finns det två riktigt tydliga alternativ i Norrköping!
Läs och hör mer i NT, Folkbladet och Radio Östergötland.
Vi satsar istället dessa 163 miljoner kr i grundskolan för att höja kvalitén så att fler elever kommer in på gymnasiet och får bättre kunskaper med sig i livet. Som jag skrev om förra veckan så skriver LO i en rapport att om inte kvalitén höjs i grundskolan så kommer det leda till lägre löner och fler arbetslösa.
Vi satsar som sagt också mer på äldreomsorgen, 45 miljoner kr närmare bestämt. Vi inför också den så kallade Skärholmsmodellen i Norrköping som varit mycket framgångsrik och minskat antalet människor som lever på socialbidrag kraftigt.
Detta är budgeten som vinner valet, eftersom den är så tydlig i sina prioriteringar av vad som är viktigast. Nu finns det två riktigt tydliga alternativ i Norrköping!
Läs och hör mer i NT, Folkbladet och Radio Östergötland.
2006-06-06
Okritisk mångfald göder förtryck
En dag som denna och med en spirande debatt om integration så har jag funderat en del på svenskheten och inte minst på hur vi ska hantera den förändring av Sverige som vi upplevt de senaste 50 åren. Många står och tittar tillbaka på det som var, men alla människor som kommit hit har förändrat Sverige och vi måste titta framåt och fundera på hur vi alla kan bli svenskar. Mångfald under en flagga tycker jag sammanfattar detta bra.
Mauricio Rojas skriver i GP om hur okritisk mångfald göder förtryck. Han menar:
"På detta vis förnekades det mest uppenbara, att det är i Sverige och utifrån svenska förutsättningar den nya mångfalden ska byggas."
Ja precis, mångfald är bra, men svensk mångfald måste utgå från Sverige och den historia vi har här. Mångfald kan också leda till konflikter mellan grupper med olika värderingar, detta måste vi lära oss hantera.
"Integration handlar om jobb och likabehandling, men också om att få tillgång till de kulturella grunderna för den samhällsgemenskap som historien format i Sverige. För det måste det svenska språkets betydelse betonas mycket mer än hittills, både som kommunikationsverktyg och som bärare av det svenska kulturarvet.
Detta bör kompletteras med betydande insatser för att förstärka vår gemensamma demokratiska och jämställda värdegrund.
Det är så vi kan skapa en hållbar grund för ett Sverige som förändras och bli allt mer pluralistiskt, som bejakar mångfalden men hålls ihop av ett gemensamt språk, delade demokratiska grundvärderingar och ett historiskt arv som alla bör få tillgång till."
Mauricio Rojas skriver i GP om hur okritisk mångfald göder förtryck. Han menar:
"På detta vis förnekades det mest uppenbara, att det är i Sverige och utifrån svenska förutsättningar den nya mångfalden ska byggas."
Ja precis, mångfald är bra, men svensk mångfald måste utgå från Sverige och den historia vi har här. Mångfald kan också leda till konflikter mellan grupper med olika värderingar, detta måste vi lära oss hantera.
"Integration handlar om jobb och likabehandling, men också om att få tillgång till de kulturella grunderna för den samhällsgemenskap som historien format i Sverige. För det måste det svenska språkets betydelse betonas mycket mer än hittills, både som kommunikationsverktyg och som bärare av det svenska kulturarvet.
Detta bör kompletteras med betydande insatser för att förstärka vår gemensamma demokratiska och jämställda värdegrund.
Det är så vi kan skapa en hållbar grund för ett Sverige som förändras och bli allt mer pluralistiskt, som bejakar mångfalden men hålls ihop av ett gemensamt språk, delade demokratiska grundvärderingar och ett historiskt arv som alla bör få tillgång till."
Pampig cermoni
Även om just Tyska torget känns lite konstig att ha ett nationaldagsfirande på så är ju miljön med Rådhuset otroligt pampig. Vi var dock inte många själar som hade kommit för att se på när flaggan hissades, men militären var där och blåste i trumpen och det är alltid så pampigt att jag får ståpäls.
Jag har inte gjort lumpen men jag gick Marinens ungdomsskola, då hissade vi flaggan varje morgon till trumpetblåsande. Aldrig förr eller senare har jag känt mig mer svensk, det är en känsla av stolthet att stå i givakt och göra honnör för svenska flaggan.
Jag har inte gjort lumpen men jag gick Marinens ungdomsskola, då hissade vi flaggan varje morgon till trumpetblåsande. Aldrig förr eller senare har jag känt mig mer svensk, det är en känsla av stolthet att stå i givakt och göra honnör för svenska flaggan.
2006-06-05
Paraboler i Östnytt
I Östnytts 19.10-sändning blir det ett inslag om min debattartikel i dagens NT. De la fokuset på parabolerna och hade intervjuat två personer som tydligen tyckte det var ett dåligt förslag jag hade.
Mångfald under en flagga
Idag har jag en debattartikel i NT som jag hade döpt till "Mångfald under en flagga", eftersom det fångar precis vad artikeln handlar om. Tyvärr har NT döpt om den till "Invandrare - riv ner parabolen", men det är sånt man får räkna med.
Jag berör i artikeln det delade ansvaret hos invandrade svenskar och infödda svenskar. De invandrade svenskarna har ett ansvar att lära sig det svenska språket, lära sig svensk historia och kultur och alltså inte bara följa sitt tidigares hemlands tv-program. De infödda svenskarna har ett ansvar att ta emot invandrarna, prata med dem, lära sig om deras kultur och traditioner och även prata om Sverige och svenskarna. Det är inte lätt att ta sig in i det svenska samhället och förstå sig på svenskarna, därför har vi båda "grupper" ett ansvar. Jag gillar egentligen inte att klumpa ihop folk i grupper.
"Vilka krav ska man ställa på dem som invandrar till Sverige och vilka krav ska ställas på dem som redan bor här? Är det okej att som invandrare att rigga en parabolantenn och kolla TV från sitt tidigare hemland eller bör man istället följa svensk TV? Är det okej att strunta i att lära sig svenska? Vad kan Sverige och svenskar kräva av de människor som flyttar hit och vad kan de som flyttar hit kräva av Sverige och svenskarna?
Sedan valrörelsen 2002 då folkpartiet lanserade sitt integrationsprogram och förslag på språktest för medborgarskap så har integration debatterats ganska rejält, men debatten behöver bli bättre på ett rent moraliskt plan. Just språktestet innehåller denna tydliga värderingsfråga om skyldigheten att lära sig svenska. Grundfrågan är alltså hur integrationen ska se ut och hur den ska fungera. President Roosevelt uttryckte ett mycket bra förhållningssätt i början på 1900-talet:
'Immigranter som kommer i goda avsikter ska behandlas jämlikt, precis som alla andra eftersom det är oacceptabelt att diskriminera någon person på grund av religion eller ursprung. Men vi har bara plats för en enda flagga, den amerikanska.'
Flyttar man till Sverige och blir svensk så ska man naturligtvis kunna behålla sina traditioner och sin kultur, men man har också ett ansvar att förstå och passa in i sitt nya hemland. Om jag skulle bosätta mig i Spanien skulle jag omedelbart se till att lära mig spanska, titta på spansk tv, plugga på om landets historia och försöka förstå den spanska kulturen och spanjorernas sätt att vara. Jag skulle också fortsätta följa vad som händer i Sverige, prata svenska med min familj och äta sill vid midsommar. Jag skulle bevara en del av det svenska i mig, samtidigt som jag skulle bli spanjor.
I Sverige är det inte speciellt lätt att bli integrerad. Vi har rigorösa regler och system som ska lotsa människor rätt, och de som verkligen kommit in och blivit en del av Sverige är de som trotsat systemet. Det största hindret idag för människor är arbetslösheten. Sedan 1985 har antalet arbetstillfällen blivit 40 000 färre, men antalet människor 470 000 fler. Den ekvationen går inte ihop och följaktligen lever cirka en halv miljon människor i utanförskap. Men trots dessa hinder har man ändå som invandrare en skyldighet att försöka komma in i landet, och det svenska språket är nyckeln.
Som svenskar har vi en skyldighet att ta emot människor, att låta dem bevara en del av sin kultur, och ta oss tid att prata och förstå varandra. Människor från andra länder, med annorlunda bakgrund är en enorm tillgång för vårt land. Mångfald är bättre än enfald, men inte om det bildas öar av utanförskap som i Sverige av idag.
Så invandrare; riv ner parabolerna och titta mer på svensk tv, lär er det svenska språket och svensk historia. Och vi infödda svenskar; ta emot människor från andra länder med öppna armar, ge dem jobb, prata med dem, förklara hur vi svenskar är, lyssna och lär om andra människors kultur och traditioner. Först då blir vi svenskar allihopa, med olika utseende, olika bakgrund och olika erfarenheter, men med samma flagga."
Jag berör i artikeln det delade ansvaret hos invandrade svenskar och infödda svenskar. De invandrade svenskarna har ett ansvar att lära sig det svenska språket, lära sig svensk historia och kultur och alltså inte bara följa sitt tidigares hemlands tv-program. De infödda svenskarna har ett ansvar att ta emot invandrarna, prata med dem, lära sig om deras kultur och traditioner och även prata om Sverige och svenskarna. Det är inte lätt att ta sig in i det svenska samhället och förstå sig på svenskarna, därför har vi båda "grupper" ett ansvar. Jag gillar egentligen inte att klumpa ihop folk i grupper.
"Vilka krav ska man ställa på dem som invandrar till Sverige och vilka krav ska ställas på dem som redan bor här? Är det okej att som invandrare att rigga en parabolantenn och kolla TV från sitt tidigare hemland eller bör man istället följa svensk TV? Är det okej att strunta i att lära sig svenska? Vad kan Sverige och svenskar kräva av de människor som flyttar hit och vad kan de som flyttar hit kräva av Sverige och svenskarna?
Sedan valrörelsen 2002 då folkpartiet lanserade sitt integrationsprogram och förslag på språktest för medborgarskap så har integration debatterats ganska rejält, men debatten behöver bli bättre på ett rent moraliskt plan. Just språktestet innehåller denna tydliga värderingsfråga om skyldigheten att lära sig svenska. Grundfrågan är alltså hur integrationen ska se ut och hur den ska fungera. President Roosevelt uttryckte ett mycket bra förhållningssätt i början på 1900-talet:
'Immigranter som kommer i goda avsikter ska behandlas jämlikt, precis som alla andra eftersom det är oacceptabelt att diskriminera någon person på grund av religion eller ursprung. Men vi har bara plats för en enda flagga, den amerikanska.'
Flyttar man till Sverige och blir svensk så ska man naturligtvis kunna behålla sina traditioner och sin kultur, men man har också ett ansvar att förstå och passa in i sitt nya hemland. Om jag skulle bosätta mig i Spanien skulle jag omedelbart se till att lära mig spanska, titta på spansk tv, plugga på om landets historia och försöka förstå den spanska kulturen och spanjorernas sätt att vara. Jag skulle också fortsätta följa vad som händer i Sverige, prata svenska med min familj och äta sill vid midsommar. Jag skulle bevara en del av det svenska i mig, samtidigt som jag skulle bli spanjor.
I Sverige är det inte speciellt lätt att bli integrerad. Vi har rigorösa regler och system som ska lotsa människor rätt, och de som verkligen kommit in och blivit en del av Sverige är de som trotsat systemet. Det största hindret idag för människor är arbetslösheten. Sedan 1985 har antalet arbetstillfällen blivit 40 000 färre, men antalet människor 470 000 fler. Den ekvationen går inte ihop och följaktligen lever cirka en halv miljon människor i utanförskap. Men trots dessa hinder har man ändå som invandrare en skyldighet att försöka komma in i landet, och det svenska språket är nyckeln.
Som svenskar har vi en skyldighet att ta emot människor, att låta dem bevara en del av sin kultur, och ta oss tid att prata och förstå varandra. Människor från andra länder, med annorlunda bakgrund är en enorm tillgång för vårt land. Mångfald är bättre än enfald, men inte om det bildas öar av utanförskap som i Sverige av idag.
Så invandrare; riv ner parabolerna och titta mer på svensk tv, lär er det svenska språket och svensk historia. Och vi infödda svenskar; ta emot människor från andra länder med öppna armar, ge dem jobb, prata med dem, förklara hur vi svenskar är, lyssna och lär om andra människors kultur och traditioner. Först då blir vi svenskar allihopa, med olika utseende, olika bakgrund och olika erfarenheter, men med samma flagga."
2006-06-04
Fp och m större än vänsterkartellen
I Temos undersökning av vad förstagångsväljarna skulle rösta om det vore val idag så är folkpartiet och moderaterna större än hela vänsterkartellen tillsammans. Framförallt är det sossarna som ligger illa till hos förstagångsväljare, 26,6 procent mot 38,3 för hela väljarkåren.
2006-06-03
Sparka inte på dem som redan ligger!
Idag har jag en insändare med i NT om vänsterpartiets förslag att förbjuda läxor:
"Vänsterpartiets förslag om förbud för läxor är inte bara dåligt på ett sätt, det är dubbelt så dåligt och det sätter fingret på två grundläggande problem med vänsterkartellens skolpolitik: För mycket politisk styrning av skolan och för mycket flum i stället för krav och höga förväntningar på eleverna. I skolan ska lärarna bestämma, inte politikerna. Som en debattör sa om förslaget: Ställer man inga krav (prov, utvärderingar, betyg, läxor) är det de barn som inte är välmotiverade eller har föräldrar som pushar på som förlorar.
Och det är just så det ser ut i Norrköpings skolor och i riket i övrigt. 1999 blev drygt 20 procent av barnen till lågutbildade föräldrar i Norrköping icke behöriga till gymnasiet. 2005 var den siffran hela 36 procent, en ökning med otroliga 16 procentenheter på bara sex år. Samtidigt ser vi att den lokala vänsterkartellen tänker skära ner grundskolan med 163 miljoner kronor! Det är ett stålbad som kommer innebära att resultaten blir ännu sämre och att de barn som redan har det mycket svårt kommer få det ännu svårare. Snälla vänsterkartell, sparka inte på dom som redan ligger! Klassresan börjar i klassrummet."
"Vänsterpartiets förslag om förbud för läxor är inte bara dåligt på ett sätt, det är dubbelt så dåligt och det sätter fingret på två grundläggande problem med vänsterkartellens skolpolitik: För mycket politisk styrning av skolan och för mycket flum i stället för krav och höga förväntningar på eleverna. I skolan ska lärarna bestämma, inte politikerna. Som en debattör sa om förslaget: Ställer man inga krav (prov, utvärderingar, betyg, läxor) är det de barn som inte är välmotiverade eller har föräldrar som pushar på som förlorar.
Och det är just så det ser ut i Norrköpings skolor och i riket i övrigt. 1999 blev drygt 20 procent av barnen till lågutbildade föräldrar i Norrköping icke behöriga till gymnasiet. 2005 var den siffran hela 36 procent, en ökning med otroliga 16 procentenheter på bara sex år. Samtidigt ser vi att den lokala vänsterkartellen tänker skära ner grundskolan med 163 miljoner kronor! Det är ett stålbad som kommer innebära att resultaten blir ännu sämre och att de barn som redan har det mycket svårt kommer få det ännu svårare. Snälla vänsterkartell, sparka inte på dom som redan ligger! Klassresan börjar i klassrummet."
Ottosson prioriterar välfärd...påstår han
Mattias Ottosson (s) säger att han prioriterar välfärd i skola och omsorg istället för en skattesänkning. Jo men tjena, är det därför han tänker skära ner grundskolan med 163 miljoner kr?
Han säger också att det inte är något självandamål att ha hög skatt, men han vill ändå inte sänka den. När ska han då göra det? Denna budget räknas upp med (typ ökar) knappt fem procent. I vanliga fall är det runt tre procent. Alltså finns det ett större utrymme och det är därför vi tror att skatten ska gå att sänka år 2008. Hur mycket ska budgeten öka för att Ottosson ska sänka skatten?
Han säger också att det inte är något självandamål att ha hög skatt, men han vill ändå inte sänka den. När ska han då göra det? Denna budget räknas upp med (typ ökar) knappt fem procent. I vanliga fall är det runt tre procent. Alltså finns det ett större utrymme och det är därför vi tror att skatten ska gå att sänka år 2008. Hur mycket ska budgeten öka för att Ottosson ska sänka skatten?
En minut med...
Idag har NT lagt upp mitt korta valtal på webben. Tyvärr är skuggan kass så mina ögon syns inte, men ni får lyssna noga istället för att se mig i ögonen. Jag pratar om vikten att stå upp för Norrköping.
Gå till NT:s valsida så finns talet till höger i bildkant.
Gå till NT:s valsida så finns talet till höger i bildkant.
2006-06-02
Björklund om läxförbudet
Jan Björklund är på krigsstigen mot vänsterpartiets läxförbudsförslag. I Aftonbladet skriver han bland annat så här:
"I stället för att avskaffa läxor och betyg ska vi hjälpa eleverna som inte får stöd hemma. När föräldrarna inte kan ge läxhjälp måste fritidshemmen gå in. Genom betyg, prov och läxor kan vi kontrollera att alla barn når skolans mål. De som inte lyckas ska få extra tid, hjälp och stöd."
"I stället för att avskaffa läxor och betyg ska vi hjälpa eleverna som inte får stöd hemma. När föräldrarna inte kan ge läxhjälp måste fritidshemmen gå in. Genom betyg, prov och läxor kan vi kontrollera att alla barn når skolans mål. De som inte lyckas ska få extra tid, hjälp och stöd."
Sänk skatten 2008
Foto: Thomas Eriksson, taget vi konventet
Idag rapporterar NT att vi i Allians för Norrköping kommit överens om att vi ska inleda en skattesänkning år 2008, om inte det ekonomiska läget skulle förändras allt för mycket. Nästa vecka ska vi presentera vår preliminära budget för nästa mandatperiod, då ser det ut som att utrymme ska finnas år 2008 att börja sänka skatten.
Jag är mycket nöjd att vi är tydligare än tidigare med en skattesänkning. Tidigare har vi sagt att skatten ska sänkas när utrymme finns, det säger vi fortfarande men gör också en bedömning om när utrymmmet finns.
Naturligtvis har vi lite olika åsikter i frågan, men tycker denna skrivning är helt okej. Jag hade gärna sett att vi satt en summa som ett riktmärke, men detta är nästan samma sak.
2006-06-01
Starkt stöd för läxförslaget...
En av tio svenskar tycker det är ett bra förslag att förbjuda läxor som vänsterpartiet vill. Och ja just det, nio av tio tycker det är ett dåligt förslag. Djupt folkligt stöd. Inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)