DN:s förre chefredaktör Hans Bergström är en av ytterst få mediepersoner som har försvarat folkpartiets tydligare profilering och uppgörelse med den skadliga snällismen. Idag i DN skriver han om hur fp:s politik stöds av folket, men inte av media och han menar att folkpartiets sakpolitik minskade och bromsade fallet i valet:
"De politiska handlingslinjer för vilka folkpartiet nu beskrivs som udda, på gränsen till extremt, har i snitt stöd av tre svenskar av fyra. De möter bred anslutning långt in i socialdemokratiska väljarled. På varje medborgare som är emot folkpartiets inriktning i de här sakfrågorna går det tre som är för."
"Det mesta talar för att folkpartiets tydliga hållning i frågor som skola, brott och medborgarskap bidrog till att partiet inte drabbades ännu hårdare av affären med dataintrånget."
Ja, detta är helt logiskt och ganska okomplicerat. I valet 2002 tog fp nästan alla nya väljare från moderaterna. Dessa gillade folkpartiets tydlighet inom skola, integration och brottsbekämpning. Något som också moderaterna står för, men m hade problem 2002 med Bo Lundgren, en besvärande skattedebatt och valstugereportage. Samtidigt som fp fick en uppåtgående spiral och den nya politiken blev väldigt tydlig med debatten om språktest.
Låter det då logiskt att folkpartiet skulle tappa väljare tillbaka till moderaterna genom att fortsätta den linjen? Nej, problemet i valrörelsen var bland annat att folkpartiet inte lika tydligt drev denna politik. Inte ett enda integrationsutspel gjordes till exempel. Istället drevs frågor som psykiatri och hemlöshet. Mycket viktiga frågor, men inte samma linje som tidigare. En del av det som var så framgångsrikt 2002 fanns kvar såklart, det är folkpartiets politik, och det var just detta som bromsade tappet till moderaterna.
Att återgå till snällismen skulle innebära att vi återigen blir ett 4-procentsparti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar