Världens, enligt min mening, bästa samhällstidning är brittiska The Economist. Även om namnet på tidningen tyder på ett något byråkratiskt innehåll så är detta en tidning som spänner över många områden som alltid belyses med mycket hög kvalité.
Deras artikel om den svenska valrörelsen är inget undantag. Bland annat nämner man Mauricio Rojas (fp) och hans hårda kamp för att uppmärksamma alla de människor som lever i utanförskap, eller det glömda Sverige, som Bertil Ohlin skulle ha sagt.
Tidningen menar att många runt om i världen är imponerade av Sverige och ser oss som en förebild, men bara man krafsar lite på ytan spricker den delvis. Verkligheten är en hög arbetslöshet som regeringen är duktig på att dölja, en välfärd som inte alls fungerar som den borde och en ekonomi som just nu går bra men på lång sikt inte har åstadkommit något sedan 1950-talet.
Det finns mycket som är bra i Sverige, det håller jag med både socialdemokrater och the Economist om, men det finns mycket som behöver utvecklas vidare. Jobb, skola och integration till exempel.
Valombudsmannen och Dick Erixon skriver också om artikeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar