I ett par debattartiklar idag tas de frågor upp som jag berörde igår på bloggen. Om risken att vi tänker för kortsiktigt och tar till åtgärder som skapar större problem längre fram.
I Svenska Dagbladet skriver nationalekonomen Fredrik NG Andersson (vilket namn) om räntesänkningen och risken för stor inflation om några år:
"Under den senaste lågkonjunkturen i början av 2000-talet sänkte Riksbanken, efter mycket påtryckning, räntan kraftigt och höll den på en låg nivå alldeles för länge. ... En del av uppgången i inflationen under 2007–2008 berodde alltså inte bara på högre oljepriser utan även på en monetärinflation, skapad av Riksbankens expansiva penningpolitik. Det var därför som Riksbanken höjde räntan från 4,00 procent till 4,75 procent under 2008. ...
En av de genom historien mest pålitliga långsiktiga inflationsindikatorerna är tillväxttakten i penningmängden. ... En hög penningmängdstillväxt betyder högre inflation och tvärtom. Tyvärr fullföljde Riksbanken inte sin åtstramningspolitik under förra året och det finns därför fortfarande för mycket pengar i cirkulation, och med de senaste räntesänkningarna har tillväxttakten i penningmängden till och med börjat ta fart igen."
I en annan artikel i Sydsvenskan skriver Johnny Munkhammar och Nima Sanandanji att vi ska lära av USA:s misstag:
"Det statliga låneinstitutet SBAB har ett tydligt politiskt uppdrag att pressa lånevillkoren på bolånemarknaden."
Exakt det uppdrag som Fannie Mae och Freddie Mac hade i USA.
Häromdagen var Thomas Östros ute och krävde att regeringen skulle tvinga ner räntorna genom att sänka via SBAB. Det är kortsiktigt om något.
1 kommentar:
Ännu ett försök...
Har du hunnit kolla upp vad man bör kalla en sån som Lieberman?
Förslag:
Rasist alternativt "fientlig mot de araber som "blev kvar" och idag innehar israeliskt medborgarskap"
Tycker du borde intressera dig liiiite för israelisk politik också, inte bara amerikansk...
Skicka en kommentar