När jag klev innanför dörren i natt glömde jag att ta med mig fingret hela vägen in. Det fastnade mellan dörren och dörrkarmen. De ord som beskriver smärtan lämpar sig inte riktigt i offentligheten. Inte kunde jag vråla heller, då hade jag väl blivit vräkt. Så jag hoppade runt och skrek tyst. Att det kan göra så ont!
Nu döljer ett plåster fingret, men jag anar att det inte ser vackert ut.
Nåja, solen skiner och jag ska strax bege mig mot de gamla jaktmarkerna: Örebro.
Ska hälsa på farsan som fyllde år för inte så länge sedan. Eftersom jag också fyllde nyligen slår vi ihop firandet. Förutom det ska jag föreläsa för FP i Örebro imorgon och försöka träffa så mycket gamla polare som möjligt.
Vi ses åter på lördag eller söndag. Trevlig helg!
1 kommentar:
Stackars dig! Det som gör så sabla ont.
Iskallt vatten på fingret meddetsamma brukar få smärtan att avta - något.
JohannaV
Skicka en kommentar