Kamma till dig Arrelid

Stefan Arrelid (MP) påstår helt befängda saker i ett blogginlägg om åkermarken:

"Mattias Sundin (fp) och Fredrik Bergqvist (m) var de debattörer som mest inte ansåg värdet av att skydda bördig åkermark. De ansåg att forskningen inom jordbruket kommer att innebära att med konstgödsel, genmanipulation och nya bekämpningsmedel så kommer världen få en högre skördar."

Eh nej, det var inte vad vare sig jag eller Fredrik sa. Kan Stefan sluta hitta på, tack. Jag visade i fullmäktige på det som jag skrev om igår, hur mycket FN visar på att jordbruksproduktionen ökat och kommer att öka. Om Stefan tror att allt det skett genom konstgödsel och genmanipulation vet han betydligt mindre om jordbruk än jag trodde.

Och som jag sedan visade och berättade om på fullmäktige så finns det så mycket jordbruksmark att alla bönder kan odla ekologiskt och det ändå inte skulle finnas någon brist på mark.

"Mattias Sundin ansåg också att det finns stora markarealer som ännu inte tagits till anspråk för livsmedelsproduktion och såg ingen risk för att klimatförändringar och utarmade jordar p.g.a. av dagen konventionella jordbruk var skäl till att skydda våra bördiga åkermarker runt Norrköping."

Återigen fel Stefan. Det är inte "Mattias Sundin som anser", det är FN:s jordbruks- livsmedelsorgan, FAO, som anser det. I senaste rapport från hösten 2009 slår de fast:

”På global nivå finns det fortfarande tillräckligt mycket mark att föda världens befolkning under överskådlig framtid.”

Bemöt gärna det och visa varför FN har fel Stefan. För övrigt samma organisation som sammanställer forskningen kring de klimatförändringar som Stefan hänvisar till hela tiden. Och återigen Stefan, lägg ner att hitta på vad jag sagt, kom med några argument istället.

Ingen brist på jordbruksmark

I går på fullmäktige blev det debatt om man ska bevara tre procent av kommunens jordbruksmark, eller om det ska vara möjligt (om behov uppstår) att bygga järnväg, industri eller bostäder på den. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tyckte att den skulle förbli jordbruksmark (förutom i vissa undantagsfall tror jag). Vi andra tyckte att annat kunde få finnas där.

Som argument fördes bland annat fram att det finns brist på jordbruksmark i världen, alternativt att det kommer att bli brist pga befolkningsökning och klimatförändringar.

Jag och Fredrik Bergqvist (M) debatterade frågan i NT redan i vintras och förde fram fakta, men dessa verkade inte ha bitit. Så jag gjorde det igen.

Det finns ingen och kommer inte att finnas någon brist på jordbruksmark i världen.

Mellan 1960-talet och 1990-talet dubblades nästan jordens befolkning, samtidigt som svälten minskade, vi åt mer per person, matpriserna sjönk samtidigt som jordbruksarealen bara ökade med elva procent. Varför? Effektivare jordbruk.

Framåt bedömer FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorgan att matproduktionen behöver öka med 70 procent. Men brukad jordbruksareal bara behöver öka med sju procent, eller 70 miljoner hektar.

Finns det då någon möjlig mark? Ja, cirka 1,5 miljarder hektar bra möjlig mark, och 2,8 miljarder hektar om man räknar in mer otillgänglig mark. Vi skulle kunna dubbla dagens jordbruksareal, och sedan dubbla den igen - först då skulle det bli brist.

FAO sammanfattar: : ”På global nivå finns det fortfarande tillräckligt mycket mark att föda världens befolkning under överskådlig framtid.”

FAO har naturligtvis tagit hänsyn både till befolkningsökning och klimatförändringar.

Detta betyder ju inte att vi ska asfaltera all jordbruksmark, bara för att. Det finns andra värden med jordbruk, som öppna landskap, att någon sköter om naturen, företagande på landsbygden och så vidare. Men att lägga en våt filt över delar av en stads utvecklingsmöjligheter baserat på ett påhittat problem är ingen vidare bra idé.

Politiskt korrekt, men inga fakta

Jag skrev tillsammans med Fredrik Bergqvist en debattartikel om jordbruksmark där vi, med hjälp av fakta, visade att det inte råder - och inte kommer råda - någon brist på jordbruksmark i världen.

Bedömningen från FAO, FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan, är att det kommer behövas cirka 120 miljoner hektar ny jordbruksmark i utvecklingsländer (samtidigt som det kommer minska med cirka 50 miljoner ha i industriländer). Det motsvarar en ökning med 12 procent.

Finns det då någon ny mark att odla på? Ja, en hel del faktiskt. Totalt 1,5 miljarder hektar. 2,8 miljarder om man räknar in mer otillgänglig, men möjlig, mark. Den nödvändiga ökningen motsvarar alltså inte mer än åtta procent av den bra marken.

Trots detta fick vi en skur av arga debattartiklar mot oss. Vi "läser FN-rapporter som Fan läser bibeln", vi har "tagit del av men ej förstått", "har ni hört talas om klimatförändringar?" var några av angreppen. Men inga bemötande av fakta.

Ett exempel: Lars Magnus Trozelli skriver just att Fredrik och jag tagit del av men ej förstått:

"Sundin och Bergqvist skriver, förmodligen oantastligt, att jordens befolkning nästan dubblades 1960-1990. Med ett befolkningsunderlag som dubblats på 30 år, hur många människor ska då mättas nästa 30-årsperiod? Om vi antar att befolkningsökningen blir lika stor nästa 30 år framstår en efterfrågeökning på livsmedel med 50 procent som helt orealistisk, 100 procent ligger nog närmare sanningen."

Detta är helt taget ur luften. Han backar inte upp det på något sätt alls. Och så har han mage att påstå att "vi tagit del av men ej förstått".

Uppenbarligen har han själv inte ens läst FN-rapporten vi hänvisar till. Jordens befolkning kommer inte öka i samma takt som tidigare. Idag är den knappt sju miljarder, om 40 år beräknas den vara nio miljarder. Det kräver en ökad matproduktion med cirka 70 procent, som är de senaste siffrorna. 50 procent, som vi angav, var en tidigare siffra.

Och dessutom, om det skulle krävas en ökning med 100 procent så blir det ändå ingen brist på jordbruksmark. En 70-procentig ökning kräver en ökad areal med 12 procent (eftersom jordbruket effektiviseras). En 100-procentig ökning skulle följaktligen kräva en ökad jordbruksareal med knappt 16 procent. Istället för att ta i anspråk åtta procent av kvarvarande bra möjlig jordbruksmark, skulle 10,4 procent tas i anspråk.

Ej tagit del av, och ej förstått.

Tyvärr lägger NT inte längre ut debattartiklar på nätet, så debatten hindras på det sättet. Vilket år var det nu igen? 2010 ja.