I Bryssel gillar de pommes frites. De äter det till nästan allt. Musslor till exempel. Söndag till tisdag var jag där på studieresa. Vi besökte bland annat den svenska representationen och EU-parlamentet.
Någon med rejäla muskler (sorry för den långsökta ordvitsen) är Marit Paulsen. I alla fall i det parlamentariska arbetet. Hon går nog inte av för hackor i övrigt heller, när jag tänker efter. Hon blev vida berömd för sitt arbete under förra perioden 1999-2004. Och nu verkar hon nästan ännu mer framgångsrik.
Hennes förslag om en djurskyddsramlag för hela EU har tagits mot väldigt positivt. Och kontrollmetoderna verkar genialiska i sin enkelhet. Man ska titta på indikatorer, som svansen på grisarna. Är den avbiten tyder det på att grisarna haft en dålig miljö. Därför ska svansarnas kontrolleras innan slakt, förklarade hon för oss, och tog några andra exempel.
Blir hennes ramlag ett faktum kommer miljontals djur i hela Europa få det mycket bättre. Hur tror ni det då låter i Sverige? Jo, att Marit Paulsen röstar för sänkta krav i Sverige. För så blir det troligen. Ska det vara lika överallt kommer det bli en kompromiss, där vi får gå ner lite och många andra upp. Men svenska grisar är tydligen viktigare än holländska. Så här säger hon i en intervju:
"Jag har väldigt svårt att enbart försvara de svenska grisarna. Om vi har tre miljoner grisar om året i Sverige och Holland har 30 miljoner, då känner jag faktiskt lika stor solidaritet med de 30 miljonerna som med våra tre."
Marit berättade hur hon jobbar och då förstår man varför hon är så framgångsrik. Ska man komma överens med 26 andra länder och hundratals parlamentariker så gäller det att förstå hur andra tänker. Förstå - och respektera. Eftersom Marit lägger ner oerhörd tid på att lyssna och förstå så hittar hon vägar framåt som andra kan acceptera.
En förebild, utan tvekan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar