En kompetens som (s) saknar

Gudmundson har en mycket rolig kommentar till dagens DN-debattare av Mona Sahlin.

Nu väntar jag...

...på att Anders Borg, Sven Otto Littorin, Fredrik Reinfeldt, Fredrik Reinfeldts mamma eller vem fan som helst ska säga något om Sahlins ofinasierade bidragspolitik! Gå till motattack!

Artikeln publicerades på nätet inatt, för ganska prick tolv timmar sedan. Jag ser Sven Otto i en TT-artikel men ingenstans annars. Det duger inte!

Sahlin: Bidrag istället för jobb

Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin laddar upp inför 1 maj. Artikeln på DN Debatt är ganska otrevlig och innehåller en del lögner, som att budgeten och skattesänkningarna för låg- och medelinkomsttagare inte skulle vara fullt finansierade. Läs det här och tänk på vad det innebär om det blir maktskifte 2010:

"Vid årsskiftet sänktes skatterna med hela 65 miljarder kronor - pengar som kunde ha använts till att förbättra välfärden, öka rättvisan och göra något åt miljöproblemen. Framför allt kunde de ha använts till satsningar på utbildning och möjligheter för fler att rusta sig för en ny tids jobb."

Dessa skattesänkningar riktade sig huvudsakligen till låg- och medelinkomstagare. Det blev för en ensamstående mamma några tusenlappar extra om året samtidigt som satsningar på vård, skola, omsorg och annan välfärd ökade! Inga pengar har tagits bort, tvärtom. Norrköpings kommun får till exempel mer pengar i statsbidrag till välfärdssatsningar i år än tidigare.

Jag förmodar att Sahlin tänker höja dessa skatter igen om hon får chansen och satsa på att "förbättra välfärden, öka rättvisan och göra något åt miljöproblemen."

I Monas och Wanjas artikel består till 90 procent av kritik av den nya regeringen och beröm av den gamla. Trots en skyhög arbetslöshet och enormt utanförskap så smyger sig inte en enda bisats in om kritik mot den tidigare politiken. Det är ganska anmärkningsvärt. Övriga tio procent ägnas åt det som kommit att bli paradgrenen för socialdemokraterna - bidrag istället för jobb. De lovar att höja a-kassan igen.

Socialdemokraterna förlorade valet på att de inte hade någon jobbpolitik. Sverige fick över en miljon människor i utanförskap eftersom socialdemokraterna inte hade någon jobbpolitik. Då lovar Mona Sahlin att ytterligare satsa på bidrag som vi vet kommer öka arbetslösheten.

Och appropå det där med fullt finanserat - hur tänkte Sahlin och Lundy-Wedin finansiera denna bidragshöjning? Om det säger de noll och intet.

Kors i taket

Expressen skriver positivt om en borgerlig politiker på ledarplats. Janne Björklund är föremål för deras beröm, vilket såklart är extra trevligt:

"Aftonbladets ledarsida rubriken 'En hysterisk major'. Där berättades att Jan Björklund 'gapar och gormar' och hänger sig åt 'hårdare tag-hysteri'. ...Men Jan Björklund 'gapar och gormar' inte alls när han talar skolpolitik.Han är den mest genomtänkta av alla skolpolitiker. Hans mål vilar på stabil socialliberal grund: en skola där alla barn, oavsett social eller etnisk bakgrund, får utnyttja och utveckla hela sin intellektuella potential."

Falskhet

Det visar sig att endast sex av 108 socialdemokratiska riksdagsledamöter (som vrålar hej vilt om att kommunerna nu får lov att sälja sina egna fastighetsföretag, tidigare förbjöd staten dom) bor i allmännyttan. Visst är det hyckleri, men i grunden inget konstigt. Riksdagsledamöter tjänar hyfsat och då brukar man vilja lägga pengar på ett bra boende, vilket tyvärr kommunala fastighetsbolag sällan erbjuder. Det är absolut inget fel i det och fler borde få bo bättre bostäder. Men om det vill ingen sosse prata. Ska medel- och låginkomsttagare ha råd med det måste deras skatter sänkas, som regeringen gjorde vid nyår.

Vi måste komma bort från märkliga (och hycklade) kommentarer som denna, Carina Moberg, riksdagsledamot (s), som bor i bostadsrätt:

Hur mycket har du tjänat i värdestegring under den här tiden?

– Det vet jag inte, men det är alldeles för mycket.

Efter domarna

När så klubban har fallit och domslutet i rättegången om dataintrånget är klart så ser plötsligt denna skandal inte lika stor ut längre. Tänk på scenerna i höstas. Svettiga presskonferenser, husrannsakan på folkpartiets kansli, beslagtagna datorer. Det är ganska dramtiskt för att vara ett dataintrång som en Luf:are, en SSU:are och en journalist döms till dagsböter för. Inga fängelsestraff, inga villkorliga domar, inga dödsstraff. Tre av fyra folkpartister frias. Majoriteten som fälldes var inte folkpartister.

Det råder ingen tvekan om det allvarliga i att ta sig in i ett annat partis datasystem, speciellt under en valrörelse. Det är som att sparka på demokratin. Men det skedde mer genom slump än genom en genomtänkt plan. Ingen hackade sig in i sossarnas system, ett lösenord kom på drift.

Advokaten Per E Samuelsson anklagar i dag dessutom sossarna för att ha lämnat in en falsk anmälan där de försökte dölja att en sosse också loggat in. Om det är sant vet inte jag.

Det viktiga nu är att gå vidare och samtidigt inte glömma. Igår på länsförbundets styrelsemöte pratade vi både om domarna och om jobbet med etik. Alla i styrelsen tar mycket seriöst på uppgiften och vi kommer få ett bra och regelbundet arbete med det.

World of Stone

Denna maffiga tavla hänger nu på mitt rum. World of Stone av Emil Tomasson. Den är lite mer grönskimrande i verkligheten. Riktigt nöjd! Det är högt i tak i mitt rum så det som såg ut som en jättetavla är inte alls lika enorm längre.

Hängning i Rådhuset

Klockan tio kommer det hit någon från Konstmuséet för att genomföra en hängning. Av konst.

Konstmuséet har ett stort lager konst som de lånar ut för en mindre avgift till kommuala verksamheter som skolor, äldreboende och även oppositionsråd. Jag var för ett par veckor sedan och såg ut den konst jag ville ha hit. De tavlor jag helst ville ha, på gamla sjöslag, fick man inte låna. Tog därför istället en gigantisk tavla med Tintin-motiv. Är lite skräckslagen nu innan jag vet hur den ser ut på plats.

Mötesdöden

Den här veckan är bisarr. Möten nästan hela tiden.

Måndag: Alliansmöte 08.30-10.30. Kommunfullmäktige från 13.30 till 22.00.
Tisdag: Kommunstyrelse från 12.30-17.00.
Onsdag: Kommunstyrelse 08.00-17.00
Torsdag: Morgonmöte 07.30-08.30. Kommunstyrelse 08.30-17.00. Fp-möte 19.00-20.30.
Fredag har jag ett möte på morgonen, sen kommer jag inte ihåg och hittar inte kalendern.

Inget möte är oviktigt, men det blir mördande segt och tråkigt med kommunstyrelse två och en halv dag på raken.

Men Niklas har en poäng

Niklas Frykman menar att så många som möjligt borde kandidera till partiledarposten:

"Vi ska ha bredast möjliga underlag att hämta vår nästa partiledare ifrån. Nu när vi sitter i regeringen så behöver inte heller riksdagsplats vara begränsande. Nästa steg är att de debatterar med varandra om vilken inriktning de vill ha för partiet och politiken."

Helt riktigt. Men till det måste en medlemsval genomförs och dessa stadgar ändras först på landsmötet i höst (efter en motion till förra landsmötet av undertecknad). Därmed minskar poängen med Niklas förslag. Läs hans inlägg, han listar där många riktigt bra personer inom fp.

Cecilia tackar nej

Cecilia Malmström vidhåller sitt besked sedan tidigare, att hon inte vill bli folkpartiledare. Jag tycker det är bra, inte för att hon inte skulle bli en bra ledare, utan för att nu kan partiet snabbt enas kring Janne Björklund.

Vilken dag

Min dag var när den började halv åtta på Rådhuset imorse inbokad och fullproppad varenda sekund. Jag satt och jobbade som en liten iller för att hinna med ett par saker innan lunch när telefonen ringde. "Vad säger du om Leijonborgs avgång?". Jag blev ju rätt förvånad och råkade utstöta "Oj, jävlar!" efter att jag förvissat mig om att så faktiskt var fallet. Sen brakade det löst. Telefonen ringde i ett och hela min planering kraschade fullständigt.

Nu har är jag hemma efter åtta timmar i kommunfullmäktige. Iris gjorde sin debut i talarstolen på ett lysande sätt och alla andra var uppe i olika ärenden. Riktigt bra KF-grupp folkpartiet har nu.

Men åter till partiledarfrågan. Jag tycker det är rätt av Leijonborg att gå nu. Det råder stor samsyn i partiet om att vi ska ha en ny partiledare i nästa val. Då måste bytet ske nu. Jag hoppas dock innerligt att han sitter kvar som utbildningsminister, han har en enorm erfarenhet och kunskap som behövs där.

Som tur är har Leijonborg verkligen släppt fram andra duktiga människor. Det kryllar av framstående folkpartister i partiets ledning och toppskickt. Ministrarna Janne Björklund, Cecilia Malmström och Nyamko Sabuni skulle alla tre kunna axla ledarrollen idag. Personer som Birgitta Ohlsson är redo om några år. Till skillnad från sossarna behöver vi inte välja bland andrahandssorteringen.

Min solklara favorit är Janne Björklund, inte för att Cecilia och Nyamko är dåliga, tvärtom. Utan för att Janne är så förbaskat bra. Han är Sveriges skickligaste politiker. En fullständigt lysande retoriker både i korta soundbites och i längre anförande. Han är dessutom otroligt handlingskraftigt. Skolpolitiken som han gjort till vår populäraste fråga genomförs nu i ett rasande tempo - utan att det slarvas. Det är en ledare som inte går av för hackor.

Imorgon efter kl 9 diskuterar jag i TV4 partiledarfrågan.

Vård, skola, integration

I lördags fick jag en debattartikel publicerad i Örebros största tidning, Nerikes Allehanda. Där argumenterar jag varför folkpartiet borde göra sjukvården till sin tredje stora fråga efter skola och integration. Jag hittar den inte på nätet, men utan klistrar in den här:

Som gammal örebroare känner jag mig stolt att få visa min gamla hemstad för ett tusental folkpartister, inte minst eftersom det är folkpartiet som innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen. Helgens riksmöte blir ett bra tillfälle att lägga dataintrånget och tillbakagången i valet bakom oss och istället titta framåt mot 2010. Vi är, trots opinionsläget, i en bra sits men behöver nu hårt fokusera på nästa val där vi vill att folkpartiet ska gå framåt och Alliansen vinna stöd för att regera ytterligare en mandatperiod. En nyckel till både dessa målsättningar tror jag är sjukvårdsfrågan. Men för att kunna titta framåt måste vi lite snabbt titta bakåt.

Vi vet att svenska folket tycker att folkpartiet är det parti av samtliga som har bäst skolpolitik och bäst integrationspolitik. Hela 29 procent tyckte i höstas, efter valet, att folkpartiets skolpolitik är bäst och 20 procent tyckte detsamma om integrationspolitiken. Inom både dessa områden ökade dessutom väljarnas förtroende för folkpartiet under valåret. Det var alltså varken skol- eller integrationspolitiken som gjorde att vi backade i valet. Däremot tappade vi kraftigt i stöd hos väljarna när det gällde jobbpolitik – valets klart viktigaste fråga. De andra borgerliga partierna ökade i förtroende hos väljarna i denna fråga under valåret. Där ligger grunden för vår valförlust.

2006 var jobben och arbetslösheten som sagt valets viktigaste fråga. Fyra år tidigare stod inte arbetslösheten i fokus utan snarare välfärden – vård, skola, omsorg. Mycket talar för att 2010 återigen blir ett välfärdsval. Arbetslösheten sjunker och är förhoppningsvis inte alls lika stort problem om 3,5 år. Då riktar väljarna sina blickar mot välfärdsområdena. Med folkpartiet som ansvariga för utbildnings- och integrationsfrågor i regeringen kommer vi att fortsätta ligga välpositionerade inom dessa frågor. Sverigedemokraterna är på frammarsch och integrationsfrågan lär inte bli mindre i nästa val. Dessa områden kan mycket väl lyfta folkpartiet i nästa val, men vi skulle behöva bredda oss ytterligare. Det finns en fråga som idag inget parti verkligen har tagit grepp om, som alltid ligger mycket högt i undersökningarna om valets viktigaste fråga och som dessutom är i behov av stora liberala reformer – sjukvårdsfrågan. Till det kan läggas att sjukvårdsfrågan är vår tredje bästa fråga, efter skola och integration. Väljarnas förtroende för folkpartiet i sjukvårdsfrågor har historiskt legat högre vilket gör att det borde finnas en del latent stöd hos många väljare.

De ständiga köerna och aldrig sinande behovet av vård, vilket bara ökar när befolkningen blir äldre, visar på behovet av reformer. Börjar folkpartiet fokusera på sjukvårdsfrågor samtidigt som vi håller ett lika starkt fokus på skola och integration borde vi ligga bra till för att kunna gå framåt i valet 2010 utan att på något sätt skada Alliansen. Tvärtom kan sjukvårdsfrågan locka många socialdemokratiska väljarna över blockgränsen. Vård, skola, integration i valet 2010 är ett recept för framgång.

Mathias Sundin (fp)

Hemma igen

Väl hemma igen kan jag summera en mycket givande och rolig helg. Middagen igår var skoj som attan, pratade med massa folkpartiklar från högt och lågt. Maria Möller som underhöll var lysande. Hennes imiation av Carola går inte av för hackor. Örebros KS-ordförande Staffan Werme värmde upp innan henne med sång och spex.

Idag på förmiddagen var jag på ett seminarium om landstingets utveckling i Halland, där de nu inför riktig valfrihet inom vården. Väldigt förenklat är det ett friskolesystem fast inom vården. Alla som uppfyller vissa kriterier får etablera exempelvis en vårdcentral och halläningarna får välja helt fritt. Mycket intressant och flera folkpartister från landstinget i Östergötland var på plats. Hoppas vi får se lite action i frågan.

Sen talade Nyamko Sabuni och Janne Björklund. Båda var bra men Janne fullständigt lysande. Empatisk, rolig och stentuff mot sossarna. Han rev ner några rejäla applåder. Utan tvekan den bästa retorikern i partiet och dessutom den mest handlingskraftiga ministern.

Speciallärare och krig på riksmötet

Två dagar av folkpartiets riksmöte är till ända, en dag och en middag ikväll återstår. I fredags träffades gruppledare för en riktigt bra mediautbildning, samtal med Lars Leijonborg och fokus på vårkampanjen "Kunskap lyfter Sverige". Idag har övriga folkpartister anslutit, bland annat halva KF-gruppen från Norrköping.

Flera seminarier, där jag besökte ett med Karin Pilsäter och Magnus Henreksson, professor på Handelshögskolan. Han deltar som expert i en arbetsgrupp inom partiet som tittar på hur vi ska få en friare och växande medelklass i Sverige. Mycket intressant. Han har bland annat skrivit om jämställdhet som verkar spännande.

Lars Leijonborg inledde riksmötet idag med ett anförande. Inte lika bra som på landsmötet 2005 men visionärt och bra. Han levererade en nyhet, att speciallärarna kommer tillbaka. För det fick han talets största och längsta applåd. Den näst största applåden kom efter att han tydligt deklarerade att folkpartiet och regeringen tydligt försvarar Sveriges insats i Afganistan. Ett misshandlat folk som nu vänstern vill stjälpa över ända bara för att USA finns i landet. Speciallärare och krig alltså.

Nej, faktiskt var talets klart största och längsta applåd efter att det var genomfört. Lars Leijonborg fick en stående ovation som pågick så länge att han själv fick tysta ner den. Läser man Expressen, DN, SvD och andra tidningar verkar det som om Lars är hatad och bespottad i partiet (även om de är lugnare idag). Så är det definitivt inte. En del tycker att vi behöver en ny partiledare, men få ogillar Lars.

Nu ska jag pudra näsan inför middagen.

NEEJ!

Gah! Sluta peta i människors liv! En arbetsgrupp i folkpartiet föreslår nu att man ska kvotera barnsjukdagarna. Idag är det framförallt kvinnor som är hemma och den obalansen är inte bra. Men det är inte statens uppgift att bestämma sånt! Jag får hjärnblödning, aaaah.

Dubbelt lärarlyft i Norrköping

På DN Debatt presenterar Lars Leijonborg och Jan Björklund en jättesatsning på lärares fortbildning. Totalt 3,5 miljarder kr fram till 2010. Den största statliga lärarsatsningen sedan skolan kommunaliserades. Totalt kommer ungefär 30 000 lärare kunna gå igenom "Lärarlyftet". Därefter skjuts en miljard till per år, vilket innebär cirka 10 000 lärare årligen.

I Norrköping vill folkpartiet genomföra en unik lärarsatsning. Totalt vill vi tillföra skolan 700 miljoner kr mer än vänsterkartellen. En del i satsningen är höjda löner för grundskollärare med minst en tusenlapp i månaden. Grundskollärare i Norrköping är nämligen sämst betalda av alla lärare i jämförbara kommuner.

Skolverket bedömer att 29 500 lärare kommer behöva rekryteras till 2009. Norrköping kan inte konkurrera om de bästa om vi inte höjer lönerna rejält.

Hoppas det inte blir träälit

Imorgon åker jag till Örebro för folkpartiets riksmöte. Men var lugna, man bestämmer inget på riksmöten, det gör man på landsmöten. Inga nya partiledare ska utses under helgen.

Det ska bli skoj att träffa folkpartiklar från hela landet. Många sitter nu i majoritet, så jag får lyssna ordentligen på hur de gjorde för att vinna och vad de gör med makten.

Jag ska passa på att träffa ett par gamla barndomskamrater också. Jag är ju född och uppvuxen i Närke utanför Örebro.

Får se om det blir något bloggande, tror det ska finnas tillfälle. Om inte, så hörs vi på måndag.

Vad är väl en kväll på Parken?

Det kan vara trist, och tråkigt och alldeles...alldeles underbart. Solen sken, sommarvärme, ölen var kallt och immig och dags för premiär för IFK hemma mot Åtvidaberg. Och jag satt i folkpartiets lokal och hade KF-grupp...

Vi fattade några kloka beslut tror jag och gjorde världen lite, lite bättre. Inte så illa det heller. Och så vann ju IFK!

Inte oväntat direkt

Från DN.se:

"Sveriges Televisions temakväll om Kubas ledare Fidel Castro var partisk, anser Granskningsnämnden."