En iPad till varje elev?

Jag och Anders Berglund, som är ersättare i kommunstyrelsen för FP, besökte IT-enheten idag. Anders har försökt få tillgång till NK Kommunikation, som är det som används för mejl, lägga upp dokument, skapa rum och grupper. Det visade sig inte vara helt enkelt. Anders, som själv är IT-kille, grävde vidare och det hela slutade med en träff på IT-enheten.

Eller slutar? Det är nog snarare början. Vi pratade bland annat om detta med att de kommunala gymnasieskolorna ska köpa in bärbara datorer till varje elev. De kommuner som fortsatte IT-satsningen efter att den statliga satsningen ITiS tog slut är på väg bort från detta system. Norrköping satsade inga pengar efter ITiS och ligger nu efter.

Det mer moderna är användandet av surfplattor, som iPad. Nu håller istället Norrköping på att gå in i ett system som många andra är på väg att lämna. En iPad, som jag själv införskaffade för ett par månader sedan, är ett mycket bättre verktyg i skolan än en bärbar dator. Bättre batteritid, lättare att ta med sig, gratis eller billig programvara i form av appar - och så vidare.

Norrköpings kommun ska nog stanna till ett ögonblick och fundera om vi nu ska försöka skutta ifatt utvecklingen, istället för att binda upp oss i ett gammalt system. Det är inte dyrare med surfplattor, tvärtom. Nu när vi ändå gör ett skifte i teknik, är det lika bra att gå på den senaste.

Sur förkylning

I dag är schemat egentligen fullproppat. Höjdpunkten skulle vara Handelskammarens årsmöte med flera intressanta seminarier. Men en sur förkylning ger inte med sig. Det är inte så där att jag är däckad. Kan jobba hemifrån. Men det är tillräckligt mycket för att jag inte kan kuska runt på möten i hela länet.

Det finns ju ingen brist på saker man kan göra hemifrån. Men ändå. Surt är det.

Tänker på Lars Stjernkvist uttalande när han ville satsa fem miljoner på SON istället för skolan. Skolan har så stor budget att fem miljoner ändå inte gör någon skillnad. Ungefär så.

Är det inte häpnadsväckande? Fråga några skolor som sliter med att spara. Skulle fem miljoner göra skillnad?

Självklart löser inte fem miljoner hela underfinansieringen av skolan - den är alldeles för stor för det - men det skulle göra svedan något lindrigare.

Säg som det är i stället. SON är viktigare.

SON före skolan, igen

Jag har precis yrkat på att skolan så tillföras fem miljoner kronor från förra årets överskott. Majoriten röstade istället att pengarna skulle gå till SON, eller "till kulturen", som man skrev i beslutet. Och så blev det alltså. Igen.

För ett par-tre år sedan var det samma sak. Extra pengar till SON, inte till skolan.

SON är viktigt för Norrköping. De har därför fått högt anslag (för att klara ökade löner, kostnader etc) i år även i Alliansens budget, men när det nu ska till extra pengar, då tycker vi de ska gå till skolan.

2011 är troligen det största reformåret i svensk skola sedan införandet av folkskolan 1842. Är det något år det behövs extra pengar så är det nu.

Vem ska ha ansvaret för skolan?

Folkpartiet driver sedan ett tag tillbaka att staten ska återta ansvaret för skolan. Även om jag själv röstade ja till förslaget på senaste landsmötet så är jag rätt kluven.

Jan Björklund skrev i dag i Svenska Dagbladet om det, och Erik Lakomaa har svarat. Båda har poänger. Björklund kring lärarnas ställning, och Lakomaa kring att det är väldigt svårt att peka just på kommunaliseringen för skolans negativa utveckling senaste tjugo åren. Flera stora reformer genomfördes samtidigt. Och att vi hade en ohållbar kostnadsutveckling i skolan innan. Anledningen att jag röstade ja, var att eftersom staten ändå detaljstyr skolan till stor del, så kan de lika gärna ta ansvaret också.

Hur som helst. Det jag framförallt tänkte tipsa om är Lars Leijonborgs text på Newsmill. En oerhört intressant historisk tillbakablick på tiden vid beslutet om kommunaliseringen, det otroligt uppjagade stämningen, spelet bakom kulisserna och om Folkpartiets utveckling som skolparti:

"Det rådde en förtätad stämning i riksdagen den 8 december 1989. Det var fullsatt på läktaren och välbesatt i kammaren. Utanför demonstrerade människor i tusental - när jag kom ringlade en obruten kö ända från Stockholms central till riksdagshuset. Efter månader av debatt i högt tonläge ute i samhället skulle nu frågan om kommunalisering av skolan avgöras."

Bizarro world

Överallt i kommunens sparas det. Bråviksskolan ska spara en miljon. Till exempel. Det finns en enda del av kommunen så får hjälp att täcka sina förluster. Är det skolan? Är det äldreomsorgen? Är det kollektivtrafiken? Nej - det är symfoniorkestern. Lever jag i bizarro world?

Nej, jag lever i en rödgrönt styrd kommun.

Till Folkbladet säger Eva Andersson (S) att förutom att täcka SON:s förluster så ska pengar "göra kulturen tillgänglig för våra barn och unga".

Vore det inte kanske bättre att låta skolorna själva avgöra om det är "mer tillgänglig kultur" eller nya läroböcker, eller nya datorer till barnen som de vill satsa stålarna på? Närå.

Det hela handlar om kommunens överskott. Det blev på mellan 170-180 miljoner på hur man räknar. 170 miljoner var den summa Norrköping fick från staten, för övrigt.

Jag tycker inte att man ska pytsa ut pengar lite hit och lite dit. Det är viktigt att verksamheterna klarar de sparbeting de får. Annars funkar det inte. Ekonomin havererar på sikt då. Men en enda verksamhet kan inte gå fri. Alla måste hjälpa till. För samma sak hände 2008. Då sparade hela kommunen. Men SON fick tre miljoner extra.

Det är bisarrt, jag hittar inget annat ord.

Skolan före symfonin

Socialdemokraterna lovar mer pengar till Norrköpings Symfoniorkester i 24NT. Annars riskerar det att bli uppsägningar, sägs det.

Låt oss komma ihåg vilken situation vi är i. Alla verksamheter i hela kommunen tvingas spara i år. Troligen också nästa år. Skolan och äldreomsorgen sägs vara prioriterade. Det innebär att de måste spara lite mindre än till exempel tekniska nämnden. Men alla måste spara. Det innebär - trots löften om motsatsen - att personalen inom skola och äldreomsorg blir färre.

Att i det läget utlova nya miljoner till symfoniorkestern känns minst sagt märkligt.

Anledningen till satsningarna på SON är att den är i världsklass. Vi ska ha några verksamheter i världsklass, säger sossarna. Instämmer, men vore det inte bättre för Norrköping om den verksamheten vore skolan?

Från Alliansen vill vi gärna se mer pengar till SON också. Men då framförallt genom ökade sponsorintäkter och ökade biljettintäkter. Vi lägger redan tillräckligt mycket skattepengar på SON.

Ännu mer debattglatt fullmäktige

Förra fullmäktige var ett riktigt debattglatt gäng. Det nya verkar ännu mer debattglatt.

Igår hann vi inte klart, utan får fortsätta på torsdag. Längst tid tog Folkpartiets skolmotion, men även skatter och järnvägar debatterades flitigt.

Det riktigt lovande var att flera av de nya ledamöterna var uppe i talarstolen direkt. För Folkpartiets sida gjorde Sylva Hedell och Alex Nejdemo lyckade debuter.

Skoldebatten var ungefär som vanligt. Vi kom med sex konkreta förslag på vad som kan ändras: fler lektorer, forskningsbaserat arbete mot mobbing, ordningsomdöme, skolk i terminsbetyget, en garanterad rätt till stöd i läsning, skrivning och räkning och satsningar på spetsutbildningar i gymnasiet och högstadiet.

Det blev nej till allt. Och anklagelser om "plakatpolitik" och "värdeord". I debatten hörde jag många värdeord som "dialog" och "integration" från rödgrönt håll, men inga konkreta förslag. Det är ganska typiskt vår skoldebatterna i Norrköping. Alliansen levererar konkreta förslag, de rödgröna röstar nej och resultaten fortsätter att sjunka.

Men, som sagt, kul debatt var det!

Talande tystnad?

Jag har ställt två frågor till två socialdemokrater här på bloggen, Lars Stjernkvist och Thomas Idenås. Hittills inga svar. Men de kanske har missat frågorna, så jag upprepar:

Stjernkvist skriver om ordning och reda i ekonomin och lägger samtidigt fram en budget där ett underskott på en kvarts miljard kronor planeras in. Jag skulle gärna vilja förstå hur de hänger ihop.

Idenås vill ha mer dialog och tydligare regler i skolan, men inte något ordningsomdöme (som jag tror leder fram till just det). Därför undrade jag hur Idenås vill uppnå denna ökade dialog och tydligare regler.

Dagen har ägnats åt gruppledarträff där styrmodell, flygplatser och symfoniorkestern avhandlades. Sedan åt budgetarbete. Vi är klara nu. 99 procent har varit klart ganska länge, men alltid en del detaljer att finslipa.

Nu ska jag ses vad som behöver göras innan det blir hemgång. Ikväll ska jag på bio. "Folkpartifilmen" Fyra år till står på programmet.

Konstiga invändningar mot ordningsomdöme

Thomas Idenås och Teresa Carvalho skriver om Folkpartimotionen som kommer upp i KF på måndag, där vi bland annat föreslår införandet av ett ordningsomdöme.

De är så klart emot det, som Socialdemokraterna har varit inledningvis mot alla av Folkpartiets förslag inom skolområdet.

Argumenten känns märkliga. Så här skriver Idenås:

"Det är nog ingen som på allvar tror att ett ordningsbetyg kommer att få lugn och ro i klassrummen. Den elev som är stökig i skolan har förmodligen andra problem ovanpå det, om man vill ha ordning och lugn i skolan är det ett långsiktigt arbete med både barn och föräldrar, det är inget man löser med ett ordningsbetyg."

Jag undrar, är det någon som har påstått att ett ordningsbetyg kommer lösa alla problem? Argumentet "det löser inte alla problem" kan i så fall användas mot precis allting som finns inom skolan. Typ

"Flera kuratorer löser inte alla problem."

"Fler lärare löser inte alla problem."

"Matteböcker gör inte alla barn lär sig att räkna."

"Utvecklingssamtal löser inte alla problem."

Ingen har påstått att någon enda åtgärd löser alla problem. Det betyder inte att de enskilda åtgärderna, som de ovanstående, är dåliga. De är delar av en helhet. Ordningsproblem i skolan gör att eleverna får svårare att lära sig det de ska. Ett ordningsomdöme skulle förbättra den situationen, inte lösa problemen helt.

Idenås fortsätter:

"Jag hävdar med bestämdhet att dialogen mellan föräldrar och lärare ska föras under terminens gång ... Skulle jag som förälder få ett papper i December som berättar att mitt barn har varit stökigt i skolan under hösten skulle jag bli förbannad, varför har ingen sagt något innan."

Men herregud, hur tror du det går till i skolan? Återkoppling till föräldrar sker under hela terminen. Såklart även med ordningsomdöme. Det är just detta som är hela poängen. Att ordningsfrågorna ska få större vikt vid exempelvis utvecklingssamtal. Det är en långsiktig process, precis som allting i skolan.

Sen tar Idenås upp en massa frågor kring ordningsomdömena. Svaren tycker jag man kan utläsa i motionen, men för er som inte sett den så kommer lite svar här också:

"Sen ska det bli intressant att höra definitionen på vad ordning innebär och vad som ska ingå och när man ska ge en elev dåligt betyg i detta."

Det handlar exempelvis om språkbruk, hur man behandlar sina kamrater, om man kommer i tid, om man har med sig rätt material till lektionerna, och så vidare.

"Om eleven har haft jobbigt de första 2 månaderna men sen varit lugn 2 månader ska han/hon då få ett sämre betyg fast eleven visat klar förbättring?"

Det är sådana bedömningar lärarna gör utifrån de kriterier som utbildningskontoret, skolorna och eleverna tar fram - som vi skriver i motionen.

Till sist, igen om argumentet om att "enbart detta löser inte alla problem", så blir det lite extra lustigt just nu. Motionen innehåller nämligen sex olika förslag. Ordningsomdöme är ett av dem. En pusseldel.

Och nej, de sex förslagen löser inte heller alla problem. Men en del del av dem.

På måndag har Idenås lite att bevisa. Vad är hans lösningar? Svensk skola har lång tid tappat i kunskapsnivå. Norrköpings skolor ligger under Sverige-nivån. Det är facit efter ett långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav.

Femstjärnig

* Ikväll är det debatt i Företagarnas regi. Ja, Företagarna med stort F. Organisationen alltså. Jag har fyllt i deras frågor till riksdagskandidaterna och fick högsta betyg, fem stjärnor.

* Alliansen har egen majoritet i ytterligare en opinionsmätning. De väljare som funderar vilket block de ska välja, bör tänka på att en röst på Alliansen innebär en stor chans för egen majoritet och därmed att Sverigedemokraterna inte kan hota Sverige de kommande fyra åren. Ja, hota. Den ekonomiska krisen är för tillfället över i Sverige och världen, men vi lever med effekterna av den och risken är stor för ytterligare smällar. Spanien, Portugal eller någon annan ekonomi kan hamna i akut kris, då måste vi ha en stark regering som kan agera. Det var framgångsreceptet under finanskrisen. Blir Sverigedemokraterna vågmästare hotar det krishanteringen under en ekonomisk kris.

* Nu ska jag bege mig till Kungsgårdsgymnasiet och debattera skola i TV4. Ni kan beskåda resultatet ikväll.

Skolk i betyget

Att redovisa skolk i terminsbetygen är en fråga som vi i Folkpartiet, tillsammans med Alliansen, drivit hårt här i Norrköping. Senast i form av en motion som gått igenom barn- och ungdomsnämnden och gymniasenämnden. I båda nämnderna röstade vänsterpartierna ner den.

Nu föreslår Jan Björklund och regeringen att alla skolor ska redovisa skolket i terminsbetyget och på gymnasiet i det samlade betygsdokumentet.

Nyligen kom nya siffror från CSN som visar på hur många som fått indraget studiestöd i gymnasiet pga skolk. Då ska man alltså skolka en hel del. Det har ökat rejält i Norrköping, med nästan 40 procent på två år.

Många lärlingar blir det

Folkpartiet föreslog tidigare i år en stor satsning på lärlingar. Tror det var 40000 platser vi ville se. 36000 platser blev det.

Nu finns det 8000 lärlingar i en försöksverksamhet. Nu blir lärlingsutbildningen permanent.

Totalt lovar Alliansen nio miljarder till kommunerna. Sex av dessa går till skolan, tre till ett tillfälligt extra stöd till kommunerna.

Stjernkvist-finter fortsätter in i midsommar

Dagens insändare i Folkbladet från Lars Stjernkvist är en stilstudie i hur han väldigt ofta debatterar.

Den är ett svar på Jörgen Rundgrens dito igår. Rundgren påpekade att den bild Stjernkvist presenterade av betygsresultaten var missvisande, eftersom det som presenterades för media bara innehöll siffror utan nyinflyttade invandrarelever.

Stjernkvist inleder sitt svar med:

"Niondeklassarnas resultat i Norrköping visar en liten förbättring generellt..."

Vilket ju är precis den missvisande information som Rundgren pekar på. Så då är alltså inte de elever som går i nian, som i några fall gått i svensk skola i ett par år, inte niondeklassare? Inte enligt Lars Stjernkvist.

Som jag tidigare påpekat står det på kommunens hemsida: "Ökad andel Norrköpingsungdomar behöriga till gymnasiets nationella program."

Sen fortsätter insändaren i vanlig Stjernkvist-stil där han istället för att bemöta de faktiska anklagelserna, hittar på vad motståndaren har sagt och istället bemöter det.

Så här skrev Rundgren:

"Det ansvariga kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) har gått ut med information om skolresultaten i Norrköping som är missvisande."

På det svarar Stjernkvist:

"Vi kan naturligtvis diskutera hur statistiken ska utformas. Men anklagelsen att jag har beordrat utbildningskontoret att trixa med siffrorna, den är som sagt mycket allvarlig. Dessutom är den felaktig och därför oförskämd."

Inte någonstans i Rundgrens insändare står att läsa att han påstår att Stjernkvist har "beordrat utbildningskontoret att trixa med siffrorna".

Debattips från Lars Stjernkvist: Kan du inte bemöta motståndarens argument, hitta på vad han har sagt och bemöt det istället.

Det allvarliga i detta är trots allt inte Stjernkvists oärliga debattstil, det är skolresultaten. De resultat han desperat försöker dölja är de sämsta någonsin, sedan det nuvarande betygssystemet infördes. Att vända den utvecklingen är vad han borde ägna sin tid åt. Det går såklart inte om man låtsas att utvecklingen går åt rätt håll.

Folkpartiet har lämnat in en motion som jag hoppas kommer i KF innan valet. Där har vi åtta förslag för en ny inriktning på Norrköpings skolor. Stjernkvist har i barn- och ungdomsnämnden såklart röstat ner den.

Ny skollag - flumskolan torpederas

Idag ska riksdagen klubba den nya skollagen.

En ny skollag har varit på gång länge. Vänsterpartierna förhandlade i sju år under den förra S-regeringen och kom tillslut fram till att man inte kom överens.

Alliansregeringen tog vid och nu klubbas alltså förändringarna:

* Större likvärdighet mellan kommunala skolor och friskolor.

* Förskolan blir en egen skolform och på förskolechef ställs samma behörighetskrav som för en rektor.

* Skolinspektionen får mycket större muskler i form av möjligheter med böter och de kan även stänga skolor som inte sköter sig.

* Lektorer återinförs.

* Tydligare lagfäst värdegrund i hela skolväsendet.

* Möjlighet till befrielse från obligatorisk undervisning minskas. Idag får en del tjejer inte vara med på simundervisning, osv.

* Antagningstester blir möjliga i grundskolan, så man kan skapa specialinriktningar.

* Större möjligheter att överklaga beslut från skolan, som åtgärdsprogram.

Det är några av förändringarna.

Skollagen blir tydligare, elevernas rättigheter förstärks och kvalitetskraven skärps. Så kan man nog sammanfatta det. Flumskolan torpederas.

Om vänsterpartiernas skolpolitik vet vi inte mycket. Mycket eller jättemycket flum kan man nog sammanfatta det vi vet hittills.

Per Altenberg sammanfattar Alliansens skolpolitik.

Stjernkvist-finter, som vanligt

Stjernkvist fortsätter att finta om betygsresultaten. Som vanligt är det massa ord, men väldigt lite konkret.

Vi får i alla fall reda på genom hans senaste blogginlägg att han faktiskt tycker att nyinflyttade invandrarelever inte ska räknas med alls.

"[J]ag har lite svårt förstå varför elever som inte gått i svensk skola ska ingå i ett underlag för att bedöma den svenska skolans kvalité."

För mig är det självklart att alla elever som går i svensk skola också ska räknas in i bedömningen av hur svensk skola fungerar. Självklart är det svårt, och inte sällan omöjligt, att på så kort tid det kan handla om få en nyinflyttad elev godkänd. Det ska vi ha med när vi utvärderar svensk skola. Men det betyder ju inte att vi ska låtsas som att de inte ens existerar.

Sen kommer en typisk Stjernkvist-fint. För att slippa bemöta i sak (han har fortfarande inte ens kommenterat det lägsta betygsresultatet någonsin!) så skjuter han på något annat och drar uppmärksamheten dit.

"[U]nderlaget har sett likadant ut tidigare, men då hörde jag inga protester från herrarnas sida."

I november förra året debatterade vi på bloggarna just varför Norrköpings kommun redovisar annan statistik än Skolverket, efter en artikel i Folkbladet.

Då var det lite annat ljud i skällan från Stjernkvist:

"Det finns en komplikation, nämligen att Skolverkets siffror inte riktigt stämmer med kommunens."

Det debatterade vi på kommunfullmäktige kort därefter. Så jo, vi har protesterat mot falsk redovisning av statistiken förut.

Jag ska ta en grej till. Det finns nämligen ett ganska tydligt mönster här.

När vi förra året debatterade skolresultaten visade jag att resultatet var det sämsta dittills. Stjernkvist bemötte det enbart med "att om årets resultat för niornas är det sämsta i historien, ja, då började historien 2006..."

Ett rent påhitt. Resultet 2009 var 83,4 procent. 2006 var det 87,5 procent.

Ser ni mönstret? Finter, falsk statistik och rena påhitt. Dessutom har han mage att i slutklämmen på det senaste blogginlägget anklaga mig och Rundgren för under detta valår "fullständigt tappa huvudet."

Ska man skratta eller gråta?

Obehärskat missnöjd

Lars Stjernkvist är "behärskat nöjd" enligt honom själv, till det senaste betygsresultatet. Jag är obehärskat missnöjd. Ja, nästan i alla fall, över de sämsta betygsresultaten någonsin, i detta betygssystem.

Glädjeämnena är som sagt Söderport och Borgsmo där man bedrivit utvecklingsarbete - som givit resultat. Sånt är kul! Det är sånt vi ska framhålla och starta på andra skolor!

Som Jörgen Rundgren påpekar i sin blogg så ska alla elever inte med, enligt Stjernkvist. Nyinflyttade invandrare är en mycket relevant faktor som man ska titta på när man kollar betygsresultatet, men att låtsas som de inte finns är ohederligt. Det man skriver på hemsidan är dessutom rent av falskt:

"Ökad andel Norrköpingsungdomar behöriga till nationellt program" (min fetstil)

Om man inte räknar nyinflyttade norrköpingsungdomar som norrköpingsungdomar, ja då stämmer det. Annars är det precis tvärtom och det som står på hemsidan ett rent påhitt.

Efter sexton raka år av Socialdemokratiskt styre av Norrköpings skola så har vi kommit till det läget att man måste hitta på verkligheten, för den verkliga verkligheten är så dålig.

Lägsta betygsresultaten hittills i Nkpg

83,4 procent behöriga till gymnasiet var det lägsta betygsresultatet hittills i det nuvarande betygssystemet (som infördes på 90-talet). Den bottennivån nåddes förra läsåret i de kommunala skolorna. I år är det ännu sämre. Inte mycket, men lite grann, 83,0 procent.

Lars Stjernkvist (S) väljer dock att redovisa lite andra siffror, där ett stort antal elever har rensats bort. Det är internationella klasser med elever som nyligen flyttat till Sverige. Man kan ju tycka att dessa liksom inte ska räknas, speciellt om man försöker snygga till statistiken. Men övriga Sverige, och framförallt Skolverket, som står för den officiella statistiken tycker annorlunda. Där redovisas alla elever.

Trots det står Stjernkvist just nu och redovisar enbart siffrorna utan de internationella klasserna. Han redovisar inte ens två siffror, med och utan internationella klasser - han kör bara på de utan.

Snacka om att blunda för verkligheten!

Skolans utveckling i Norrköping är väldigt allvarlig. De två senaste åren har vi nått en ny botten. Det kan inte fortsätta längre.

Men till sist, något positivt: Problemskolorna Borgsmoskolan och Söderport (fd Hagebyskolan) förbättrar sin resultat rejält. Snart är de inte problemskolor längre.

Bryt den negativa trenden i skolan

Idag kom tråkiga besked angående resultaten i Norrköpings skolor. En rejäl försämring jämfört med förra året. Därmed förstärks tyvärr bilden av den dåliga resultat vi sett nu under tio års tid. 1999 var andelen ej behöriga till gymnasiet 11 procent, idag är de 12,5. Förra årets positiva trendbrott verkar ha varit en tillfällighet.

Samma långsiktiga problem har vi i hela Sverige. Den nya skollagen, som presenteras idag, är bara en av pusselbitarna i den totala reformering av skolan som nu pågår på Jan Björklunds departement. I sju år höll S, V och MP på och utredde en ny skollag, men kunde inte komma överens. Nu levereras en helt ny lag av regeringen.

Viktigast är troligen ökade rätten till stöd. Anser föräldrar att barnen inte får tillräckligt stöd i skolan kan de driva frågan vidare till en högre instans.

Just detta stöd ska vi diskutera i kväll i fullmäktige. Trots löften om motsatsen från Lars Stjernkvist så är det just speciallärare och elevassistenter som sparkas.

Medveten bluff eller okunnighet?

Vi ska inte upprepa misstagen från 90-talet, vi ska inte spara på stödpersonalen. Det har Lars Stjernkvist upprepat som ett mantra. Men kejsaren är naken.

När Lars Glänneskog (FP) och Folkpartiet har tittat på vilka personer som sagts upp internt så finns där 13 speciallärare och 31 elevassistenter, 44 personer inalles. Då syns ännu inte uppsagda kuratorer och de elevassistenter som går på vikariat. Det kommer alltså bli fler.

I NT försvarar sig Stjernkvist: 

"Det är de som arbetat kortast tid som sagts upp, enligt de arbetsrättsliga turordningsregler. Det är alltså slumpen som avgör vilka som hamnar i poolen och de ska dessutom vara kvar i verksamheten." 

Det är fel.  Personalen är indelad i olika kategorier, grupper. Speciallärare och SO-lärare är exempelvis inte i samma grupp. Rektor väljer sedan ur vilken grupp man vill spara. Sedan inom den gruppen så är det las-regler som träder in. Men att göra sig av med exempelvis speciallärare är ett medvetet val. 

Antingen känner inte Stjernkvist till detta, vilket i sig är allvarligt, eller så bluffar han helt frankt (eller så har han blivit felciterad och får väl då korrigera sig i bloggen). 

Han säger också: 

"Vi ska göra allt för att inte upprepa att de elever som behöver stöd kommer i kläm som de gjorde på 90-talet. Det här är en oerhört viktig fråga och många oroliga föräldrar ringer och frågar vad som ska hända med deras barn nu när vi måste spara. Jag kommer att göra allt jag kan för att de inte ska drabbas." 

Men herregud. Det sker ju mitt framför näsan på honom! Det räcker inte att vara oroad. Stjernkvist har lovat - och fortsätter att lova - att barn i behov av extra stöd inte ska drabbas, men verkligheten visar att det är precis vad som sker.

Klassresan börjar i klassrummet

Folkpartiets fixering vid skolpolitiken bygger på uppfattningen att skolan är oerhört viktig för att det är människans flit och förkovran som ska avgöra om man uppnår det man vill i livet. Det ska inte vara mamma och pappas pengar som avgör, det ska vara ens eget arbete. Jämlikhet, alltså.

Det var så det svenska skolsystemet reformerades för att bli en gång i tid. Flit, plugg och förkovran skulle löna sig. Med 68-vänstern sveptes det bort. Jämlikhet blev att ingen skulle få prestera bättre än någon annan. Istället för att se till att alla fick möjlighet att ta examen, tog man bort examen.

Nu kommer en mycket intressant studie som pekar ut hur detta har skadat jämlikheten. Efter 1940-talets skolreform ökade jämlikheten, det spelade mindre och mindre roll vilka föräldrar du hade. När 68-vänstern hade fått härja, minskade återigen jämlikheten, dina föräldrar spelade större roll.

Nu reformeras Sveriges skolpolitik igen. En del kritier säger att det är en återgång till 1950-talet. På ett sätt har de rätt: Dina föräldrar kommer spela mindre roll. Klassresan kommer återigen börja i klassrummet.