Jan Björklund skrev i dag i Svenska Dagbladet om det, och Erik Lakomaa har svarat. Båda har poänger. Björklund kring lärarnas ställning, och Lakomaa kring att det är väldigt svårt att peka just på kommunaliseringen för skolans negativa utveckling senaste tjugo åren. Flera stora reformer genomfördes samtidigt. Och att vi hade en ohållbar kostnadsutveckling i skolan innan. Anledningen att jag röstade ja, var att eftersom staten ändå detaljstyr skolan till stor del, så kan de lika gärna ta ansvaret också.
Hur som helst. Det jag framförallt tänkte tipsa om är Lars Leijonborgs text på Newsmill. En oerhört intressant historisk tillbakablick på tiden vid beslutet om kommunaliseringen, det otroligt uppjagade stämningen, spelet bakom kulisserna och om Folkpartiets utveckling som skolparti:
"Det rådde en förtätad stämning i riksdagen den 8 december 1989. Det var fullsatt på läktaren och välbesatt i kammaren. Utanför demonstrerade människor i tusental - när jag kom ringlade en obruten kö ända från Stockholms central till riksdagshuset. Efter månader av debatt i högt tonläge ute i samhället skulle nu frågan om kommunalisering av skolan avgöras."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar