Banker to the Poor av Muhammad Yunus

Nobelpristagaren och fadern till mikrolånen, Mohammad Yunus, har skaffat sig mäktiga fiender hemma i Bangladesh. Hans skapelse, Grameen Bank, är under attack och Yunus ifrågasätts. Jag hoppas att han står pall.

Under julen läste jag hans senaste bok med den korta titeln "Creating a World Without Poverty - Social Business and the Future of Capitalism". Tidigare har jag läst hans utmärkta "Banker to the Poor", men jag läste om den nu igen.

I "Banker" beskriver han resan bakom mikrolånen. Hur han under en mycket allvarlig svält i mitten på 70-talet besökte en liten by. Där upptäckte han hur folket satt fast i klorna på långivare som tog ockerräntor, vilket gjorde att de aldrig kunde komma ur fattigdomen, oavsett hur hårt de arbetade. Han frågade alla hur mycket pengar de behövde låna (för att själva kunna köpa material till att göra bambumöbler). 27 dollar, för hela byn. Yunus lånade själv ut pengarna och trodde aldrig att han skulle få tillbaka dem. Varenda cent betalades tillbaka. Så fortsatte det, och än idag när Grameen Bank närmar sig lån på tio miljarder dollar genom åren, så är återbetalningsfrekvensen 97,5 procent.

Mikrokreditbranschen har vuxit enormt de senaste åren. 2009 hade nästan 4000 företag och organisationer lånat ut pengar till över 100 miljoner människor. Inräknat deras familjer rör det sig om en halv miljard människor.

I "Creating" argumenterar han för ett nytt sorts företag. Social business som är vinstdrivande, men inte ger någon avkastning till ägarna förutom att de kan få tillbaka sina investerade pengar över tid. Han menar att vinstdrivande företag på många sätt är mycket bra, men att det när det kommer till rena sociala projekt, så är social business att föredra. Grameen Bank är exemplet han pekar på. Vinstdrivande och självförsörjande, men ger ingen avkastning.

Som jag uppfattar honom, att social business inte ska vara den dominerade företagstypen, så låter hans tankar rätt intressanta. Yunus lever inte i vänsteruppfattningen att vinst är dåligt, eller att vinstdrivande företag är onda. Han förstår att de skapar mycket gott, men att det när det kommer till sociala projekt kan ha begränsningar. Yunus är värd att lyssna på.

Läs gärna båda hans böcker, de innehåller mycket klokt.