2010-04-21

Sorry Widar, men jag är inte som alla andra

Widar Andersson på Folkbladet skriver:

"Läser i Corren om om stadens folkpartist Mathias Sundin. En stor sak i hans valkampanj till riksdagen är att driva tekniska frågor om hur riksdagsledamöter ska rösta och inte rösta.

Jag har i all vänlighet avrått honom från det stuket på kampanjen. Folk intresserar sig inte särskilt mycket för sådant. Angelägna sakfrågor står i centrum för folks uppmärksamhet."


Som jag skrivit tidigare har Widar både rätt och fel. Gårdagens dörrknackning (164 dörrar, totalt 2706, kvar 7295), i Linköping visar väldigt tydligt på det.

En kvinna hade sett mig i artikeln i Corren om debatten med Danielsson. Jag förklarade lite kort och hon sa att hon känner inte till så mycket om sådana frågor, men tyckte att det var bra att jag knackade dörr.

Lite senare, i ett hus där jag nyss varit, kommer en man ut och ropar till sig mig. Han ser lite barsk ut, så jag förväntar mig en utskällning, eller dylikt. Han hade också läst artikeln i Corren och ville säga hur otroligt bra det var, det jag gjorde. Politiker måste kunna tänka själva, utmana etablissemanget, och stå upp för sina värderingar.

Tar man ett genomsnitt av befolkningen så är det naturligtvis som Widar säger. Då är det jobb, skola, omsorg som gäller. Men folk är inte ett genomsnitt.

Det allra viktigaste är att detta är något jag brinner för. Detta är något jag vill förändra. För mig är det oerhört viktigt. Om sedan väljarna tycker att det är oviktigt röstar dom på någon annan. Så funkar det i en demokrati.

Jag kan inte heller gå till val och driva kampanjen som alla andra, om jag sedan inte tänker vara som alla andra.

Sakfrågor är viktiga och jag driver dessa. Just nu mycket integritet. Fler saker kommer. Men var sak har sin tid och allt handlar inte om att maximera antalet väljare och vara som alla andra.

Idag bjuds ni på två filmer. Jag tog en innan och en efter dörrknackning. De visar så tydligt vad lite bra samtal med folket på gatan kan ge, så jag lägger upp båda.

Film nummer ett:


Film nummer två:

1 kommentar:

Jonas sa...

Mathias,
Jag beundrar ditt engagemang och håller inte alls med Widar om att det endast är "angelägna sakfrågor" som är intressant. Det mest intressanta (och den största uppförsbacken) är förtroendet för politiker och myndigheter. En personlig relation kanske kan vara en bra väg till förtroende.

Men du får nog snabba på lite om du ska hinna med 10000 dörrar..