Jag har skrivit några gånger om att kommunerna inte borde få mer pengar från staten (Kommunalrådet som säger nej till statliga pengar). Det har lett till debatt bland annat i SVT och Studio Ett. Jag önskar att jag då hade haft lite av den faktabakgrund som Stefan Fölster och Nima Sanandaji nu tillhandahåller i SvD. Våra argument är i grunden identiska, men de tillför fakta som jag tidigare bara har gissat mig till:
"De mest slösaktiga kommunerna lät sina sammanlagda utgifter öka med mer än 50 procent under åren 1998–2008. De mest sparsamma däremot nöjde sig med mindre än 20 procents ökning. Ändå ökade de spar- samma kommuner resurserna till skolan betydligt mer än de slösaktiga."
Det leder till att det slösaktiga beteendet belönas och är dessutom ett demokratiskt problem:
"En normal demokratisk konsekvens vore då att politiker i slösaktiga kommuner får bakläxa av sina väljare och tvingas omför- dela pengar tillbaks till kärn- områdena. Denna process vill regeringen och oppositionen nu sätta ur spel genom att skjuta till ytterligare pengar."
Det duger alltså inte med att säga att vi ska ge kommunerna pengarna nu, och sedan fixa problemen efter krisen. Vi måste tänka långsiktigt redan nu - annars inleder vi en negativ spiral som leder till ännu mindre skattepengar och ännu mindre pengar till kärnan i välfärden. Ger vi pengarna till kommunerna istället för att exempelvis sänka arbetsgivaravgiften (som också gynnar kommuner) så belönar vi slösaktigt beteende OCH får fler arbetslösa - vilket såklart, som sagt, leder till ännu mindre skatteintäkter.
5 kommentarer:
Jag håller inte med dig Mattias. Detta är en kris vi inte har skapat själva i kommunerna och därför ska inte våra äldre och skolbarn straffas. En bra bit över 200 kommuner säger nu att de kommer gå back i år, något som inte kan härledas till slösaktiga politiker. Vadstena som exempel gick 12 mille plus förra året och skulle gå 4 mille plus i år innan krisen slog till och skatteintäkterna försvann som ett isberg i Sahara. För mig är det självklart att staten måste stödja kommunerna.
Jag förstår dina tankar, Mathias - kommunerna ska fokusera på det de ska göra, inte på det de inte ska göra...
Samtidigt känns det inte som att kommunerna har fått en rimlig chans att spara i ladorna under de goda tiderna som har varit - eftersom de ändå inte har fått använda resurserna fullt ut under dåliga tider senare. Alltså har det inte funnits incitament att spara.
Jag är dock inte helt insatt i regelverket, men det är mitt intryck av situationen.
Magnus: Jag håller med om att kommunerna inte skapat krisen, men jag tycker ändå att kommunerna bär ansvaret för att vara förberedda på kriser. Vi vet att dessa kommer med ojämna mellanrum. Då räcker det inte med att bara ha ett överskott i budgeten. Man måste också ha ett sparat kapital.
Och det finns inte heller pengar någon annanstans. Ska staten skjuta till pengar måste dessa lånas.
Tobias: Jodå, de kan sätta av pengar och använda dessa, det tillåter det nuvarande systemet. Om vi nu täcker upp för kommunerna kommer det inte skapas några incitament att spara framöver heller, för man vet att staten alltid står där och täcker förluster. Precis som med bankerna.
Lite som att kissa i byxorna. Varmt och skönt i början, klibbigt och kallt på lite längre sikt. =)
Tack för svaret, fungerar det verkligen fullt ut? Inga begränsningar (procent, belopp) för hur mycket som får sparas, hur mycket som får vara underskott osv? Jag har fått för mig att minussiffror inte är acceptabla...
Om du har gjort avsättningar mot balanskravet för konjunkturella förändringar så kan du gå lika mycket back som du satt av. I Norrköping har vi satt av 260 mkr, vilket innebär att vi kan gå 260 mkr back utan att något händer. Det är den rent formella biten, sen måste man såklart också spara pengarna, vilket Norrköping INTE gjort.
Skicka en kommentar