Inatt röstade demokraterna i representanthuset igenom president Obamas stimulanspaket. Nästa vecka ska det till senaten där troligen utgifter för 80-90 miljarder dollar läggs till. Den totala summan närmar sig därmed 900 miljarder dollar.
Jag är skeptisk.
Visserligen finns det delar av programmet som är bra, som en skattesänkning som faktiskt påminner en del om alliansregeringens jobbskatteavdrag. Det finns också en del satsningar på infrastruktur och annat som kan vara vettigt. Men det verkar också dölja sig en hel del utgifter som har väldigt lite med jobbskapande att göra. Och det är ju så paketet har sålts in, som jobbskapande och bevarande.
Vi måste komma ihåg att USA redan har ett budgetunderskott och en statsskuld som är hög, och ökar. Det kan vara svårt att reda ut den härvan mitt under en lågkonjunktur, men att dra på sig permanenta kostnader under lång tid är heller ingen lösning.
Hade USA haft budgetöverskott och en liten eller ingen statsskuld hade den ekonomiska situationen i världen varit bättre. Jag hoppas att de bra delarna av paketet smörjer ekonomin och ökar farten på hjulen. Men de stora skulderna kvarstår - och måste betalas någon gång. Där gäller samma sak för USA, som för Norrköping.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar