Jag ber alla ljungsbrobor om ursäkt! Min överflygning i Mach 1 var oförlåtlig och jag tar på mig fullt ansvar för att ni nu får byta fönsterrutor och trumhinnor.
I dag har jag besökt Saab i Linköping. Det var utan tvekan ett av de bästa studiebesök jag varit på. Inte bara för att jag fick testa deras stora simulator och sitta i cockpit på en riktig Gripen, utan för att i Saab möts försvars- och säkerhetspolitik, industripolitik, utbildningspolitik, forskningspolitik och mycket annat. Sverige står inför ett beslut om vi ska investera i en ny version av Gripen, och det var mitt huvudsyfte med besöket.
Men Saab är mycket mer än Gripen. 13 000 anställda, varav 10 000 i Sverige och cirka 5000 i Linköping. 63% av försäljningen utanför Sverige. 20% av omsättningen på forskning. I huvudsak är det fyra stora länder samt Sverige som har avancerade stridsflygplan. Väljer Sverige att inte gå vidare med nya versioner av Gripen så kommer vi inte längre tillhöra den skaran. Ett beslut om Gripen handlar om mycket mer än bara Flygvapnet. Det gör inte att beslutet automatiskt blir att satsa på Gripen, men vi måste vara medvetna om konsekvenserna.
Den första versionen av Gripen, A/B, togs fram under Kalla kriget. Den är utformad för att försvara svenskt luftrum. Vi hade många flygbaser och planet behövde inte så stor räckvidd, och definitivt inte möjligheten att lufttanka. Inte heller var det så viktigt att exakt kunna identifiera vad fienden var för något. Kom det från öst var det en fiende, lite förenklat. Inte heller tänkte vi oss så särskilt offensiva uppdrag, i huvudsak handlade det om att försvara.
Efter Kalla kriget har kravspecifikationen på Gripen ändrats dramatiskt. Vi ska plötsligt kunna operera över längre avstånd, i mer offensiva uppdrag, det var avgörande att veta exakt vad vi sköt på, och så vidare. Det blev nästa generation Gripen, C/D-versionen.
Utvecklingen - som vi såg i Libyen - är ännu mer i den riktningen som vi fick med C/D-versionen. Förutom programvaruuppgraderingar vill man kunna ta mer bränsle och därmed flyga längre. Det gör att landningstället fick flytta på sig och behövde därmed också förnyas och förstärkas. Nato-samarbetet kräver större förmåga att bära mer vapen och bränsle. Därmed behövs en starkare motor. En ny radar tar kanske mindre plats, men kräver samtidigt bättre kylning, vilket tar plats. På det sättet har Saab tagit fram en demoversion av det som kallas E/F-versionen och Sverige nu funderar på om vi ska anskaffa.
Efter en tur i deras avancerade simulator - där man sitter i en riktig cockpit - inser jag att det inte handlar så mycket om att flyga som jag trodde. Det sköter flygplanet till delvis själv. Det är alla andra uppgifter man ska hålla reda på.
Det var i denna simulator jag först steg högt upp, vände ner och gjorde en lågsniffning över Ljungsbro i Mach 1.
"Där rök alla fönsterrutor", sa simulatorsledaren kort.
Så kan det gå när man släpper upp en norrköpingspolitiker i en Gripen över Linköping.
I dag har jag besökt Saab i Linköping. Det var utan tvekan ett av de bästa studiebesök jag varit på. Inte bara för att jag fick testa deras stora simulator och sitta i cockpit på en riktig Gripen, utan för att i Saab möts försvars- och säkerhetspolitik, industripolitik, utbildningspolitik, forskningspolitik och mycket annat. Sverige står inför ett beslut om vi ska investera i en ny version av Gripen, och det var mitt huvudsyfte med besöket.
Men Saab är mycket mer än Gripen. 13 000 anställda, varav 10 000 i Sverige och cirka 5000 i Linköping. 63% av försäljningen utanför Sverige. 20% av omsättningen på forskning. I huvudsak är det fyra stora länder samt Sverige som har avancerade stridsflygplan. Väljer Sverige att inte gå vidare med nya versioner av Gripen så kommer vi inte längre tillhöra den skaran. Ett beslut om Gripen handlar om mycket mer än bara Flygvapnet. Det gör inte att beslutet automatiskt blir att satsa på Gripen, men vi måste vara medvetna om konsekvenserna.
Den första versionen av Gripen, A/B, togs fram under Kalla kriget. Den är utformad för att försvara svenskt luftrum. Vi hade många flygbaser och planet behövde inte så stor räckvidd, och definitivt inte möjligheten att lufttanka. Inte heller var det så viktigt att exakt kunna identifiera vad fienden var för något. Kom det från öst var det en fiende, lite förenklat. Inte heller tänkte vi oss så särskilt offensiva uppdrag, i huvudsak handlade det om att försvara.
Efter Kalla kriget har kravspecifikationen på Gripen ändrats dramatiskt. Vi ska plötsligt kunna operera över längre avstånd, i mer offensiva uppdrag, det var avgörande att veta exakt vad vi sköt på, och så vidare. Det blev nästa generation Gripen, C/D-versionen.
Utvecklingen - som vi såg i Libyen - är ännu mer i den riktningen som vi fick med C/D-versionen. Förutom programvaruuppgraderingar vill man kunna ta mer bränsle och därmed flyga längre. Det gör att landningstället fick flytta på sig och behövde därmed också förnyas och förstärkas. Nato-samarbetet kräver större förmåga att bära mer vapen och bränsle. Därmed behövs en starkare motor. En ny radar tar kanske mindre plats, men kräver samtidigt bättre kylning, vilket tar plats. På det sättet har Saab tagit fram en demoversion av det som kallas E/F-versionen och Sverige nu funderar på om vi ska anskaffa.
Efter en tur i deras avancerade simulator - där man sitter i en riktig cockpit - inser jag att det inte handlar så mycket om att flyga som jag trodde. Det sköter flygplanet till delvis själv. Det är alla andra uppgifter man ska hålla reda på.
Det var i denna simulator jag först steg högt upp, vände ner och gjorde en lågsniffning över Ljungsbro i Mach 1.
"Där rök alla fönsterrutor", sa simulatorsledaren kort.
Så kan det gå när man släpper upp en norrköpingspolitiker i en Gripen över Linköping.
2 kommentarer:
Mathias!
Lyckas Du övertyga Allan Widman om att en utebliven fortsatt satsning på Gripen innebär en betydande förlust av forskning och teknisk kompetens på hög nivå, då bjuder jag på tårta nästa gång du kommer till Linköping.
Mathias!
Lyckas Du övertyga Allan Widman om att en utebliven fortsatt satsning på Gripen innebär en betydande förlust av forskning och teknisk kompetens på hög nivå, då bjuder jag på tårta nästa gång du kommer till Linköping.
Skicka en kommentar