Vem styr Örebro?

Fortfarande vet ingen hur min kära gamla hemstad Örebro ska styras. Just nu har man ett märkligt system där Moderaterna och Socialdemokraterna turas om att varannan månad vara ordförande i kommunstyrelsen.

Valprövningsnämnden har ännu inte tagit ställning till de överklaganden som lämnats in ända sedan förtidsröstningen börjat.

Det är, utan tvekan, skandal.

Staffan Werme (FP), som förra mandatperioden var KS-ordförande i Örebro, skriver i dag på DN Debatt om situationen och hur föreslår ett antal ändring i vallagen. Väl värt att läsa och begrunda.

I förmiddags var det alltså besök på BRIS och BRIS-rapport. Statistiken kan vara svårt att ta till sig, men att läsa vad barnen och skriver och säger till BRIS, det förstår man. Tyvärr. För det är hemska saker.

När jag var lärare förundrades jag i bland över att en del barn ens orkade gå till skolan. De hade det så jävligt i sina liv. Men ofta var skolan andningshålet för dem.

Jag frågade om vad som hade blivit bättre och fick väl inget egentligt svar, men de hade en lista över lagförändringar senaste 40 åren. Och en del positivt har hänt.

Frågade också om anti-mobbingarbete i skolorna och det BRIS uttalat är att de vill se evidensbaserade metoder. Där är vi helt överens. Vi har flera gånger lagt det förslaget här i Norrköping, men fått nej varje gång från S, V och MP. Olle Johansson (S), kommunalråd med ansvar för skolan, var på plats nu och hörde BRIS åsikt. Kanske dags att föreslå det igen?

Mobbad

Har inte hunnit mer än att skumläsa Skolverkets rapport om antimobbing-metoder, men det finns mycket intressant i den. Uppdraget från regeringen var att utvärdera de olika program som används ute på skolorna. Tidigare har man visat att bara ett av program är vetenskapligt prövat.

Tyvärr har de haft svårt att göra en ordentlig utvärdering eftersom ingen skulle använder programmen fullt ut, eller har ändrat någon del.

Istället har de tittat på de olika delarna i programmen och deras effekt. En del av det som görs är direkt kontraproduktivt. Annat fungerar bra på pojkar, men inte på flickor, och tvärtom.

Jag har länge drivit på för att Norrköping ska jobba hårdare mot mobbing. Bland annat genom att använda vetenskapligt beprövade metoder mot mobbing. Något som Skolverket också framhåller i rapporten.

Apropå mobbad så var jag på Kristdemokraternas invigning av deras kommun- och landstingsdagar. Göran Hägglund är väl inte direkt mobbad, men han har det tufft. Jag tänker inte lägga mig i deras inre angelägenheter, men min uppfattning är att Hägglund är väldigt omtyckt i övriga Alliansen. Ska KD byta partiledare får det isåfall inte stanna vid det, för jag tror inte deras kräftgång i opinionen beror i huvudsak på Hägglund.

Bengt Ekström, KD:s oppositionsråd i Norrköping, var mycket bra i början på invigningen när han hälsade välkommen till Norrköping. Inte minst när han pikade Hägglund för att IFK gick upp i Allsvenskan innan Degerfors. Lite mobbad är han kanske i alla fall.

Bögtest

NT skriver om en skola i Norrköping där det pågår så kallade bögtest. Man suddar någon på armen och skriker den utsatte så är han bög. Liknande, och ännu värre, grejor håller tjejerna på med.

Lars Stjernkvist skriver i sin blogg:

"Jag vet att Norrköpings skolor har ett aktivt arbete mot mobbning och kränkningar."

Jag har svårt att verkligen dela den bilden av verkligheten. Sedan 2006 sitter jag i gymnasienämnden. Varje gång vi har nämndsammanträde träffar vi en grupp elever från den skola vi är på. Dessutom gör vi flera besök ute på skolorna varje år, där vi också träffar elever. Varenda gång har jag frågat samma frågor: Har ni någon mobbing på skolan? Vet ni vad ni ska göra om ni ser mobbing? Hur jobbar skolan mot mobbing?

Svaren är alltid desamma. Nej, vi har ingen mobbing. Ja, typ gå till någon vuxen. Det vet vi inte.

Det första svaret kan ju låta uppmuntrande, men tyvärr är det inte sant. Alla skolor har mobbing. Att eleverna inte ser det, eller upplever mobbing som mobbing är ett problem i sig. Men det mest allvarliga är att eleverna aldrig har kunnat tala om hur skolan jobbar mot mobbing.

Skolorna har såklart någon plan mot mobbing och gör säkert en hel del som eleverna inte kommer ihåg. Men signalen är ändå allvarlig.

Mobbningsanmälningar ökar i Norrköping

Folkbladet belyser (hallå, vakna NT!) den nya statistiken från Skolverket som visar att antalet anmälda fall av mobbning mer än dubblats från 2004-5 till 2006-7. Lars Stjernkvist tycker jag verkar ha en rycka-på-axlarna-inställning till detta.

Han ifrågasätter om mobbningen verkligen ökar, motsätter sig vetenskapligt beprövade metoder mot mobbning och är naturligtvis mot ett ordningsbetyg. Han är med andra ord mot allt som föreslås från folkpartiets håll för att komma till rätta med de stora problem som finns i socialdemokratisk skola.

Ett problem inom anti-mobbing-arbetet är att det finns ett antal metoder som används som inte är vetenskapligt beprövade. Vi har inte testat ordentligt om de verkligen fungerar. Några av dem funkar säkert, men vi måste veta det. Andra funkar inte alls så bra som man tror och de måste sluta användas. Regeringen har beslutat att det enbart ska få användas vetenskapligt beprövade metoder framöver.

Bra dag

Sitter kvar på Rådhuset, men snart dags att åka hem. Kom precis från ett bra fp-möte som föregicks av ett ganska roligt KF. Vi debatterade mobbing där vänsterkoalitionen har trixat med en motion från moderaterna. De vill i motionen se till att vetenskapligt beprövade motioner används i skolorna, precis som Janne Björklund snabbt bestämde efter valet.

Vi vet nämligen att andelen barn som känner sig mobbade legat på samma nivå de senaste tio åren. Därför agerade regeringen snabbt. För när det kommer till mobbingbekämpning är Sverige ett u-land. Nästan alla skolor har mobbingplaner men få vet om de fungerar. Viljan finns men man famlar i blindo. Men det finns vetenskapligt beprövade metoder som vi vet funkar.

Det föll dock inte riktigt Lasse Stjernkvist på läppen. Han vill ha beprövade metoder, men inte nödvändigtvis vetenskapligt beprövade. Med andra ord, precis samma läge som i dag. Jag undrar om Stjernkvist tycker att det räcker att läkaren han går till när han blir sjuk håller sig med beprövade metoder, men inte vetenskapligt beprövade? Skulle inte tro det. Varför ska någon annan standard gälla mobbade barn?

Vänsterpartiets huvudsakliga del i debatten var att de attackerade regeringen för att de har gjort det tillåtet att flytta mobbare. Varför ställer de sig på mobbarens sida? Varför är det huvudsakligen deras väl de tänker på? Om skolan inte, som en sista åtgärd, kan flytta en mobbare så blir det det mobbade barnet som måste flytta. Vilken värld lever vänsterpartiet i?

Nä, nu ska jag åka hem.