Riksdagspraktik i ett år

För att höja effektiviteten och kvalitén i mitt riksdagsarbete tänker jag ta hjälp av en eller två smarta personer. Under ett riksdagsår kommer du jobba med mig i snitt en dag i veckan. Vi utformar arbetet så det bäst passar mina behov och dina särskilda intressen och kunskaper.

Praktiken är oavlönad i pengar men rik i kunskaper.

Jag är i Stockholm tisdag-torsdag de flesta veckor och det är bra om du kan vara på plats någon av dessa dagar. Om du inte kan det är det möjligt att vi kan hitta en annan lösning, men du behöver kunna vara i Stockholm under vissa perioder i så fall. Vi kan såklart anpassa det efter tentor etc, men var beredd att lägga ner i snitt tio timmar i veckan.

Jag sitter i KU och ett riksdagsår för mig och dig ser ut ungefär så här:

• I september-oktober skrivs och lämnas motioner in.
• KU:s höstgranskning av regeringens hantering av olika sakområden (ej av ministrar).
• Höst och vår hanteras regeringens propositioner, riksdagsmotioner och samråd med regeringen inför EU-förhandlingar.
• KU:s vårgranskning börjar i slutet av januari. Då hanteras KU-anmälningarna. I april sker utfrågningar av statsråd och i maj/juni förhandlar vi ihop ett granskningsbetänkande med kritik av regeringen i olika ärenden.

Utöver detta jobbar jag mycket med digitaliseringen. Jag tror det är den största samhällsomvandlingen sedan den industriella revolutionen och försöker förstå hur det påverkar olika samhällsområden, och framförallt vad politikens roll är. Läs min artikel i Aftonbladet och på Breakit.

Jag jobbar även med integritetsfrågor och utrikespolitik/säkerhetspolitik. I det förstnämnda är fokus att stärka riksdagens insyn i verksamheter som FRA och underrättelsetjänsten. I utrikespolitiken jobbar jag för att Sverige ska ta ställning för att införa ett Demokratiernas förbund. Jag vill att Sverige avsätter minst två procent av BNP till försvaret. Eftersom jag är ordförande i Samfundet Sverige-Israel blir det också en del om Israel-Palestina.

Jag sitter med i en av Folkpartiets arbetsgrupper inom Globaliseringskommissionen som utformar ny politik inom ekonomiområdet.

Dessutom representerar jag såklart mitt hemlän Östergötland, i de frågor som medborgare och folkpartimedlemmar tycker är viktiga.

Så ska vi ju såklart avskaffa danstillståndet.

Dina uppgifter:

Riksdagsuppdraget är brett och vi anpassar det efter dina kunskaper och intressen, men det jag behöver hjälp med är bl.a. följande:

• Sätta mig in i olika sakfrågor. Det kan vara utredningar, handlingar, forskning och åsikter från organisationer.
• Utforma ny FP-politik. Jag är huvudsaklig utformare av FP:s politik på de områden KU hanterar, både när svarsmotioner skrivs på regeringens propositioner men också i de motioner FP själva lägger. Samt förstås för alla det jag driver på andra områden, inom och utanför Folkpartiet.
• Förberedelser inför debatter och medieframträdanden.
• Debattartiklar och arbete mot nyhetsredaktioner. 

Det du kommer få med dig:

• Hur riksdagsarbetet går till på riktigt.
• Hur konstitutionell praxis skapas och utvecklas.
• Kontakter i riksdag, regering, myndigheter, företag och organisationer.
• Hur man driver frågor politiskt internt i partiet och mot regeringen via opinionsbildning, debatter i kammaren, etc.
•  Bra insyn i hur arbetet i KU bedrivs. 

Frågor jag jobbar med:

• Digitaliseringen (startups, Bitcoin, självkörande bilar, digital teknik i skolan, etc).
• Integritet (bl.a. ökad parlamentarisk insyn i FRA och liknande verksamheter).
• Grundlagsfrågor (kopplat till KU).
• Granskning av regeringen (kopplat till KU).
• Minoritetspolitik (kopplat till KU).
• Mediepolitik (kopplat till KU).
• Utrikespolitik (i huvudsak Demokratiernas förbund och Israel-Palestina). 

Mejla din ansökan till mathias.sundin@riksdagen.se senast sista augusti, gärna tidigare. Det går bra att ringa (0725-383674) eller mejla om du har frågor. Ansökan på max en A4. Jag har inga förutbestämda krav på er som söker. Den enda obligatoriska i ansökan är att jag vill att du anger din favoritbok/skrift och kort motiverar varför den är det.

Inregnad kampanj

Jag hade tänkt börja min personvalskampanj idag, men det ihärdiga spöregnet gjorde att jag fick skjuta fram det. Dörrknackning i Söderköping hade jag tänkt. Inget ont som inte har något gott med sig. Istället fick jag tid att uppdatera den här sidan. Den är långtifrån klar, men börjar röra sig i rätt riktning.

FRA-frågan börjar röra på sig igen. Det är dags att rösta om FRA 2.0 i höst. Camilla Lindberg (FP) skriver på DN Debatt tillsammans med Per Ankersjö, Mattias Söderhielm och Anders Wijkman från Borgerligtnej.se (som jag var med och startade förra året) om delar i överenskommelsen från i höstas börjar frångås.

Riksdagen spelar plötsligt roll

För första gången sedan jag vet inte när spelar faktiskt enskilda riksdagsledamöter roll. Självklart bidrar de annars också genom att påverka internt, sådant som inte syns. Men att några riksdagsledamöter står upp mot en egen regering och tvingar den att lyssna - det är unikt.

Jag håller med Widar Andersson och andra som inte har mycket till övers för snyftande ledamöter som fått lite stryk. Det vore väl konstigt om en regering eller partiledning utan vidare lät sig köras över av enskilda personer utan minsta motstånd. Ska man påverka får man lära sig att ta stryk. Klarar man inte det får man söka sig ny sysselsättning. Sen har jag naturligtvis förståelse för att det kan ha varit jobbigt.

Eftersom jag är gruppledare i kommunfullmäktige har jag inte bara de enskilda ledamöternas perspektiv. Det är gruppledarens roll att hålla ihop gruppen. Annars går det inte att regera ett land, eller en kommun. Sen får man naturligtvis inte ta till vilka metoder som helst, men lite skäll har väl aldrig någon dött av.

Hur som helst så tycker jag det är en mycket positiv utveckling vi har sett. Ledamöterna som sitter riksdagen ska inte vara röstboskap. De ska representera väljarna i deras valkretsar. I FRA-frågan har några gjort det. Det är unikt och mycket välkommet. Det spelar faktiskt roll, och kommer spelar större roll än tidigare, vilka riksdagsledamöter vi väljer 2010. Inte bara vilka partier vi väljer.

Riksdagen har den senaste tiden blivit mycket mer intressant.

Riksdagsöppnande med FRA-protest

På tisdag drar ett nytt riksdagsår igång. Samtidigt kommer stora FRA-demonstrationer hållas i Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag skulle gärna ha åkt till Stockholm men kan inte på grund av budgetförhandlingar med mera här i Norrköping.

Ni som kan borde vara med i demonstrationerna. Information hittar ni på hoppetsdemonstration.se.

Mark Klamberg och de tolv andra som tidigare skrev på DN Debatt har fått svar av försvarsminister Tolgfors. De fick inte in någon replik i DN men har publicerat sitt svar hos Newsmill.

Fp-uppropet mot FRA som startades i Stockholm har fått många tunga undertecknare. Förra partiledaren Maria Leissner, KS-ordföranden i Örebro Staffan Werme, min kollega i Linköping Bengt Olsson, nya fp-medlemmen Alexander Bard och så framförallt - fyra riksdagsledamöter. Det är ett avgörande antal. Fyra är det som krävs för att fälla lagen.

F-n! IFK hade tagit igen till 2-3 men nu gjorde HIF 2-4. Jaja, dags att gå hem och dra något gammalt över sig.

Stockholm-Götheborg

Strax har jag tänkt knalla ner och kolla Götheborg. Gillar gamla fartyg så ska bli skoj att se ett (även om det är nytt).

Gårdagen befann jag mig i Stockholm. Jag och Petter Odmark höll en presentation om amerikanska presidentvalet inför folkpartiets partistyrelse. De ville bli lite mer insatta i hur världen kan komma att förändras efter valet i november.

På eftermiddagen träffade jag lite folk på riksdagen och knallade så till slut över till tv-kanalen Axess där Jonte jobbar. Han höll i inspelningen av ett pilotavsnitt till ett kul politiskt program. Satt i kontrollrummet (eller vad det heter) med bildproducenten. Det verkar inte vara något lätt jobb.

Som vanligt: Arbete mot bidrag

Janne Björklund var utmärkt i hans första partiledardebatt. Han började med att be Mona Sahlin att fråga Ingvar Kamprad, som hon ska träffa, varför han flyttat hela sitt företag, sin förmögenhet och sig själv utomlands. Han tog också upp de 60 000 som skulle bli utan jobb om socialdemokraternas budget gick igenom, som nu får jobb med regeringens politik. Om man ställer dessa bredvid varandra och de håller varandra i handen, så räcker de från Sahlins villa i Nacka till Perssons herrgård i Sörmland. Mona Sahlin meddelade att hon inte ville prata om sin egen politik.

När hon ändå gjorde det var det som vanligt fokus på ersättningar och bidrag. Det absolut grundläggande faktum att fler människor i arbete är bättre för dessa människor, men också helt nödvändiga för allt annat vi vill göra, har inte gått fram till vänsterblocket. Fokus ligger hela tiden på att människor ska ha höga ersättningar när de är arbetslösa, men inte att de ska få en ökad chans att få jobb. Ett förlorat val, hög arbetslöshet, enormt utanförskap och en ny politik som alla (utom vänstern) är överens om leder till fler jobb borde leda till eftertanke och omprövning. Men icke. Mer av detsamma är deras recept.

Stå upp nu!

Statsministern tycker att "enskilda ledamöter" i riksdagen ska besinna sig och inte "sprida osäkerhet" om fastighetsskatten. Jag förstår att han inte vill att "enskilda ledamöter" ska mopsa sig, men jag tycker att det är deras förbaskade skyldighet. De är valda av folket och sitter i Sveriges högsta beslutande församling. Det är riksdagen som bestämmer och ska inte vara nickedockor åt någon regering. Vi ska kunna ha en debatt, även med folk från samma parti. Notera att Reinfeldt inte för fram några sakargument mot ledamöternas åsikter. Bara att de ska sitta still i båten.

Jag har svårt att bedöma de "enskilda ledamöternas" förslag i sak. Men debatten måste få finnas.

Snart dags att röra sig härifrån. Inget möte ikväll. Ska försöka läsa lite motioner istället.

Thage G-punkt på Brännpunkt

Skriver idag i Svenska Dagbladet om Grundlagsutredningen. Han tycker debatten är för dålig (agree) och skriver flera mer eller mindre begåvade saker som han tycker ska finnas med i utredningen. Den sista punkten är intressant och helt i linje med vad jag själv som nybliven folkpartiordförande i Norrköping förde ut.

"Riksdagsförsamlingen bör bantas till 249. Eller åtminstone till 299."

Antalet riksdagsledamöter ska minska för att ansvaret mot väljarna ska bli tydligare och varje ledamot viktigare. Då får vi större konkurrens och bättre folk som bestämmer, är min enkla teori.