Hur vågar S?

Det ytterst lilla jag vet om Stefan Löfvén är positivt. Har uppfattat honom som en vettig fackföreningsledare.

Men jag häpnar över hur Socialdemokraterna vågar välja någon totalt oprövad på den politiska arenan. Om han hade gått igenom en öppen process och prövats hade det varit en sak, men efter ett par-tre dagar i slutna rum så känns det som en chansning som är helt obegriplig.

Karln är ju inte alls granskad. Rent teoretiskt kan det börja trilla skelett ur garderoben om några timmar och cirkusen vara igång igen. Hur kan ett parti agera så? Varför denna extrema stress? Jag förstår inte.

Återigen, det lilla jag vet om honom är positivt. Exempelvis kanske detta öppnar för en blocköverskridande sansad överenskommelse om kärnkraften.

Roligast av allt är ju att det var Västerbottens Folkblad som avslöjande nyheten sent igår kväll. Där har all elitmedia stått och häckat utanför Sveavägen 68 och så knäcker en liten lokaltidning det. Tidningen var dessutom så otroligt skön att de länge idag toppade hemsidan med "Hjulstöld i Umeå". Underbart!

Bok- och filmtips: Moneyball

I Karl Roves självbiografi, som jag läste i somras, tipsade han om en bok: Moneyball. Ett antal personer i president Bushs strategi-team fick order att läsa boken inför presidentvalet 2004. Lite udda kan tyckas eftersom boken inte alls handlar om politik, utan om baseball.

Egentligen är det inte en bok om baseball heller. Det är en bok om hur några personer börjar ifrågasätta hur alla andra ser på något och bestämmer sig för att göra på ett annat sätt. Baseball är området som de förändrar.

Boken är inte skönlitterär, utan är skriven av Michael Lewis som följt Oakland Athletics general manager Billie Beane. Han chefar över ett fattigt lag som aldrig klarar att konkurrera med New York Yankees, Boston Red Sox och de andra med enorm plånbok.
Men genom att ifrågasätta det konventionella sättet att bedöma spelare och istället använda statistik på ett nytt sätt - så kallad sabermetrics - vänder de upp och ner på baseball-världen. Det var just sättet att använda statistik på som Bushs team var intresserade av.

Jag älskar verkligen när människor klarar att bryta blicken från det invanda sättet att testa något annat. Både boken och filmen fångar det underbart.

SOPA

Nej, inget om Håkan Juholt. 

(Ja, det var lågt. Tycker faktiskt synd om många socialdemokrater - ala Kikki Liljeblad - som är seriösa, vågar tänka nytt och totalt blockeras i sitt arbete av Juholt. Men jag tycker inte så synd om dom att jag vill att han avgår.)

SOPA är förkortningen på Stop Online Piracy Act. Ett amerikansk anti-piratlag med långtgående förslag. Och något av det häftigaste som hänt. Inte själva förslaget, men reaktionen mot det.

Förslaget märktes inte mycket i vanliga media förrän Wikipedia, Google och hundratals andra sajter uppmärksammade det i onsdags.

Wikipedia släcktes helt och man lade istället upp information om lagen. Google-loggan målades över med svart och man länkade till SOPA-information och uppmanade folk att kontakta sin lokale senator eller kongressledamot.

Tänk er själv om Google la ert telefonnummer på förstasidan och uppmanade folk att ringa. Så hade ledamöterna i kongressen det. 

Protesterna hade effekt. En enorm effekt. De som hade ställt sig bakom förslaget - och dess motsvarighet PIPA i senaten - hoppade av i klasar. I dag drogs förslaget tillbaka. På två dagar föll det! 

Och detta är (var) ett lagförslag som har en enormt stark lobby bakom sig - hela film- och skivindustrin. Hollywood pumpar in miljontals dollar i politiken varje år, och de lånar ofta ut sin stjärnstatus för att stödja enskilda politiker. Men de var ingen match när människor via internet samlade sig.

Det är så helt otroligt häftigt!

En Sverige-vän i kongressen

Dags att åka hem efter två väldigt bra veckor i USA. Jag har efter New Hampshire bilat ner längst östkusten och åker hem från Washington DC. Avslutade mitt USA-besök genom att träffa en riktig Sverige-vän i kongressen. 

För ett par år sedan träffade jag en kandidat till representanthuset som hette Hultgren i efternamn. Det visade sig att hans farfars far hade utvandrat från Småland. Hultgren - Randy i förnamn - vann och sitter nu sin första mandatperiod i representanthuset. 

Men han är inte bara svensk-ättling, han är Sverige-vän också. I kongressen har de, likt riksdagen, nätverk, eller caucuses. Hultgren har nu startat Friends of Sweden Caucus.

Enligt vår USA-ambassadör Jonas Hafström, som jag träffade igår, så är det väldigt betydelsefullt för Sverige-USA-relationerna. De annars ganska svårttillgängliga kongressledamöterna kan nu blir klart mer åtkomliga. Och det är inte bara svensk-ättlingar som är med i nätverket, utan även ledamöter som har stora svenska väljargrupper hemmavid. Det finns 14 miljoner svensk-ättlingar i USA. Han planerar en resa framöver för nätverket till Sverige och jag bjöd såklart in honom till Norrköping.

På hemmaplan läser jag om eländet med den hårda kritiken från Socialstyrelsen och ökande arbetslöshet i Norrköping. Men jag ska försöka låta bli att tänka på det tills jag kommer hem.

Over there

Ser att Jonas Sjöstedt tagit över ordförandeklubban i Vänsterpartiet. Känns som Socialdemokraterna kommer utsättas av hård konkurrens från V och MP.
Vänsterpartiet har följt den senaste trenden (som jag hoppas blir kvar) att partiledare väljs i en öppen process.

Jag följer just nu en annan öppen valprocess. Den i New Hampshire. Republikanerna ska välja en kandidat som ska utmana president Obama.

Igår lyssnade jag på Rick Santorum. Idag har jag hunnit med Newt Gingrich och Ron Paul och nu ska jag snart på spagetti-middag med Mitt Romney. Jag tror att det möjligen inte blir på tu man hand.

Ni kan läsa om det på amerikanskpolitik.se.

Newt Gingrich väntar på att tala i Lebanon, NH.

Boktips: Jag vill förändra världen

Det blev nyår i sjuksängen. Min trerätters middag fanns kvar även i dag, meddelade grabbarna, men den var kanske inte lika god nu, gissade de. Jag testade inte.
Jag är lite ensamvarg så det gjorde inget, och nyårsfirandet gick tydligen att genomföra ändå.

Istället hade jag chansen att läsa klart Percy Barneviks självbiografi. Såg den i julhandeln och hajade till av titeln: Jag vill förändra världen.
Percy har ju gett sig in i biståndsvärlden de senaste tio åren. Jag själv är väldigt intresserad av denna biståndsvärld som växer fram med mikrolån och hjälp till självhjälp.

I början var boken lite stolpig. Känsloyttringarna bestod av träiga kommentarer i stäl med "den upplevelsen har betytt mycket för mig". Men det tog sig efterhand - eller så vande jag mig bara - och vad jag tror är Barneviks torra humor kom fram. Det blir en komisk effekt när han beskriver ett investeringsbeslut lika formellt som när han berättar hur han som oerfaren vid skogsarbete sågade sig i knät när han skulle avverka träd.

Han ger sin syn på skandalen kring den stora pensionsersättningen, ger en känga åt Peter Wallenberg och berättar även inside information från sammanslagningen mellan Asea och Brown Boveri.
Han ångrar för övrigt att han betalde tillbaka den största delen av pengarna - som enligt honom var helt korrekt juridiskt - eftersom han idag skulle kunnat använda pengarna till bistånd. Dit hans övriga pensionspengar gått.

Mest intressant är hur han griper sig an biståndsarbete efter att han i huvudsak lämnade den svenska ankdammen. Samma fokus på effektivtet och resultat som i företagen. Han har nu byggt upp organistionen Hand in Hand och behöver inte delta i de dagliga operativa besluten där. Istället ägnar han tiden åt att försöka övertyga politiker och beslutsfattare att satsa lite mer av de 120 enorma miljarder dollar i bistånd varje år på hjälp till självhjälp.
Enligt hans egen beräkning skulle den extrema fattigdomen kunna vara borta inom tio år om 4 procent av biståndsbudgeten styrdes över till hjälp till självhjälp. 


Percy Barnevik har ett enormt brett kontaktnät. Bill Clinton, George Bush, Donald Rumsfeld, Hamid Karzai, Henry Kissinger, Thabo Mbeki, Kofi Annan, Manmohan Singh - bara för att nämna några få.
Det här en resurs som Sverige nästan helt har mist. Men det spelar kanske inte så stor roll. Percy Barneviks kunskaper, kontakter och drivkraft kommer världens fattigaste till del istället.

Nyår på Arlanda, eller i sängen?

Nyårsafton för fyra år sedan utgjorde jag en sorglig figur. Jag åt ensam nyårsmiddag i en hotellrestaurang på ett hotell vid Arlanda och gick och lade mig innan tolvslaget.
Det var inte dugg synd om mig. Nyårsfirandet var självvalt eftersom jag skulle åka till New Hampshire svintidigt morgonen därpå. Att bevaka primärvalet på plats - Obama vs Clinton, McCain vs Romney - var den roligaste resa jag varit på. Så det var värt en ensam nyårsafton.

Det här året väntar jag ett par dagar innan jag åker. På torsdag - från Linköpings flygplats! - bär det av till Boston och därifrån hyrbil till Manchester, New Hampshire.

Risken är att det denna nyårsafton inte blir någon fest heller. Jag är förkyld och det verkar inte gå över trots att jag plundrat apoteket. Vi får se om jag kommer på fötter.

Jag tycker nyår är fascinerande. Människor över hela världen samlas och firar att ett nytt år börjar. Vilken optimism!

2011 har varit ett häftigt år. Den arabiska våren står såklart för det. Vi får ser var det tar vägen. Egypten verkar inte alls vara på spikrak väg mot demokrati, till exempel.

Det var då det.

Utöya kommer alltid finnas i minnet. När jag vaknade morgonen efter Utöya och rapporterna sa över 40 döda. Jag var övertygad om att det var media som drog iväg i rapporteringen. Och så var det så mycket värre.

På hemmaplan har Håkan Juholt underhållit till den milda grad att han till och med blivit ett av årets ord. MP har nya partiledare och V väljer ny sådan om några dagar. Det stora gamla partiet är allvarligt hotat.

För Folkpartiets del gäller det att 2012 tydligt börja styra i en riktning. 2011 lade vi fast ny ekonomisk politik, som till stor del är väldigt bra. Men vi driver inte det i media och mot väljarna. Det måste vi börja göra. I senaste mätningarna är vi nere i 5,5%.

Lokalt har politiken tagit ett steg mot att minska det mycket långvariga problemet med Norrköpings höga arbetslöshet. Jag sträckte ut handen till de rödgröna under fullmäktige i våras. Det blev till ett samarbete mellan alla politiska partier, näringsliv, fack och utbildning i form av Jobbkommissionen. Vi delar nu problembild och har gjort upp om vuxenutbildeningen. Bra start, men fler steg behöver tas 2012.

Blåst

Nä, det inte mig själv jag referar till, utan Dagmar. Spenderade värsta stormdygnet utanför Finnerödja i skogen. Det friskade i duktigt mot nattkröken och jag gick ut och flyttade bilen, bort från träden och bredvid carporten. Tänkte att nu blåser väl carporten omkull istället.

När vi på morgonen inspekterade skadorna var detta resultatet:

På vägen hem låg det dock pepprat med träd som fallit över vägarna. Snabbt avsågade av någon, så inga problem att komma fram.

Har ägnat förmiddagen åt Strykbrädan, med stort S. Bygget som dragit över kostnaderna med 20-25 miljoner kronor.

Nu ska jag ta lite ledigt från det och ägna mig åt amerikansk politik. Har några blogginlägg att skriva och även ett par-tre artiklar som ska publiceras innan jag åker. Den femte januari drar jag till New Hampshire för att bevaka primärvalet. Men redan om vecka går väljarna i Iowa till val.

Innan USA-resan tänkte jag slutföra det sista utkastet av mitt bokmanus. Ett flertal personer har läst och lämnat synpunkter och jag ändrar en del.

Men allra först ska jag svara på frågorna till NT:s sportpanel. Bland annat vilket nyårslöfte jag inte tänker ge.

Folkpartister emot FRA

Vi var många som jobbade mot FRA-lagen 2008. Då utlovades, av försvarsministern, att FRA-shoppen var stängd. Nu är den öppen igen. Säpo ska få använda FRA.

Därför skriver Niklas Frykman, Staffan Werme, Adam Cwejman och jag på SvD Brännpunkt i dag och ber att Folkpartiet ska förklara sig. Beslutet är dåligt, och ännu så länge har vi inte ens fått en förklaring från FP.

Jag twittrade med partisekreteraren Nina Larsson när justitieministern meddelade regeringens åsikt. Bad om en förklaring. Det tyckte hon var en bra idé. Men ännu så länge inget.

Jag hoppas därför att vi får ett seriöst svar på artikeln.

Börjar bli rejält sur på Jan Björklunds hantering av integritetsfrågorna. Framförallt att han vid två tillfällen i tal till partifolket sagt att nu räcker det med integritetskränkningar. Efter det har Folkpartiet röstat för datalagringsdirektivet och nu detta med. Jag respektera såklart att folk har andra åsikter i sakfrågan. Men att försöka slå ljusblå dunster i ögonen på partimedlemmarna och sedan göra tvärtom, det gillar jag inte.

Boktips inför jul - Steve Jobs-biografin

Funderar du på några kvarvarande julklappar? Eller har du inte kommit på vad du önskar dig själv än? Tänkte bidra med ett boktips, eller kanske två, innan jul.

Det säger en hel del om Steve Jobs att han själv kontaktade Walter Isaacson och bad honom skriva en biografi om Jobs själv. Isaacson har tidigare skrivit biografier om bland andra Albert Einstein och Benjamin Franklin.
Det väckte onda aningar i mig att det var Jobs själv som gett honom uppdraget, men de kom på skam. Det är en nästan brutal beskrivning av Steve Jobs. Ofta bemöter Isaacson det Jobs säger i de över 40 intervjuer som han genomför med honom. Visar att det Jobs säger inte stämmer. Och det är i många stycken ingen smickrande bild som växer fram.

Jag hade innan boken ingen särskilt tydlig bild av Jobs. Har inte varit något Apple-fan och bara noterat att Jobs är en framgångsrik marknadsförare. Min bild av honom var positiv. Därför blev jag förvånad när jag läste en nyhetsartikel kort efter hans död som berättade att han varit väldigt jobbig som chef. Oh boy! Det är bara förnamnet.

Steve Jobs var ett asshole av stora mått (för att använda ett av hans egna favorituttryck).

Han kunde vara totalt skoningslös mot folk. Vid ett tillfälle meddelade en av Apples underleverantörer att de inte kunde leverera i tid. Det måste de göra, sa Jobs kort. Företaget återkom och sa att det inte var möjligt. Jobs blev då så förbannad att han hoppade i en bil, åkte över till företaget, stövlade in mitt under ett pågående möte och vrålade: "You fucking dickless assholes - ni ska leverera!". Följt av en längre utskällning.

De levererade i tid. Och efter bedriften tryckte de upp jackor med Team FDA på ryggen: Team Fucking Dickless Assholes.

Det förmildrande i hans beteende var att han var lika dan mot alla, oavsett position i samhället. Han svor och skrek lika mycket åt Disney-chefen Michael Eisner som en underhuggare på Apple.

Jag tror att det grundade sig i en besatthet. Han var besatt av bygga upp ett företag och skapa produkter som förändrade världen. Inget fick komma mellan det. Denna drivkraft gjorde att Apple (och hans andra företag) ibland presterade sådant de själva inte trodde var möjligt. Det var grunden till framgångarna.

Nåväl, ni får läsa själva och bilda er egen uppfattning. För det tycker jag verkligen ni ska göra. Jag har läst rätt många biografier om fascinerande personer. Det här är nog den bästa - och Jobs är nog den mest fascinerande.

 

 

Flink borde aldrig bli en fri man

Mattias Flink kommer ut ur fängelset om drygt två år, 2014. Då har han suttit i fångenskap sedan 1994. En lång tid, men är den tillräcklig?

För att avgöra det måste vi såklart titta på hans brott. Det var fruktansvärt. Han sköt ihjäl sju personer och skadade tre. Sex av de sju var under trettio år gamla. De hade hela livet framför sig.

Det spelar för mig ingen roll hur han har skött sig i fängelset (enligt uppgift, väldigt bra). Hans brott är så fruktansvärt att han aldrig ska släppas ut. Jag är ledsen, men mördar man sju personer så har man förverkat rätten att leva som en fri man.

Nu blir hans strafftid per mord alltså mindre än tre år. Mindre än tre år!

Dessutom har jag förstått att i de tester man genomförde på honom så såg man hur han påverkades av alkoholen. Vad är det som säger att han inte kommer bråka med en ny flickvän och supa till om fem år?

En del brott är så fruktansvärda att man aldrig ska gå fri igen, detta är ett av dem.

Dreamhack i Norrköping

Jag skrev för några veckor sedan om Starcraft II-tävlingen jag var på i Kinnarps Arena i Jönköping. 3-4000 personer i publiken, stjärnor från hela världen och efter recensioner som sa att detta var årets bästa live-event.

I helgen var Dreamhack i Norrköping och arrangerade en av åtta kvaltävlingar till eSport-SM som går av stapeln på Dreamhack Summer. När jag fick höra att de skulle komma till stan tog jag kontakt med Mattias Stenberg, kommunalråd för MP och gammal CounterStrike-spelare. Det visade sig att han och näringslivsdirektören tidigare pratat om Dreamhack och tog omedelbart chansen att träffa dom.

Vi visade runt i Loius de Geer, Flygeln, Värmekyrkan och Visualiseringscentret. Lokalerna lämpar sig väldigt bra för eSport-tittande och det centrala läget mitt i stan gör det ännu attraktivare. Dessutom är avståndet till Stockholm behagligt.

Tror att DH blev sugna. Hoppas vi kan få till något framöver.

Helena von Schantz bakom studentexamen

Först ut med att förespråka en ny, modern studentexamen i Sverige var Helena von Schantz, Folkpartiets starka kvinna i Valdemarsvik. Hon gjorde det bland annat på DN Debatt i juni. Nu blir det verklighet, meddelar utbildningsminister Jan Björklund.

Helena har de senaste åren haft stort inflytande över Folkpartiets utbildningspolitik - och därmed Sveriges.

Jag tycker det tydligt visar vilken möjlighet en enskild medlem med drivkrafter och bra idéer kan åstadkomma. Man måste inte vara toppolitiker i Stockholm för att förändra, det går bra från Vika också.

Gullenhag i stan

Erik Ullenhag, eller Gullenhag som en av våra lokala folkpartister kallar honom, har nyss begett sig hemåt Stockholm för att hämta barnen på dagis.

Han talade i förmiddags på en konferens om romer som Norrköping, Linköping och Länsstyrelsen har ordnat. Lennart Rhodin (också folkpartist) från Länsstyrelsen i Stockholm inledde med att berättta om romers och andra minoriteters flera hundra år lång historia i Sverige.

Sedan käkade Erik lunch med ett gäng folkpartister på Sams krog, därefter tog vi oss ner till reklambyrån Social Media Support. En intressant blandning människor med olika livsöden bakom sig. Mest känd av dem är Norrköpings favoritnorrman Reidar Svedahl, som är VD.

Väldigt intressant diskussion blev det om hur unga ska få jobb och såklart väldigt mycket om sociala medier. Finns Facebook kvar om tio år? Ingen vet, inte ens experterna. De som är giganter i dag kan vara utkonkurrerade nästa år. Det är det som är så häftigt!

Nu ska jag hoppa i bilen och styra den mot Linköping.

Ny sorts fabriker i Industrilandskapet

I går bjöd Företagarna in kommunal- och oppositionsråd till Effektfabriken, som ganska nyligen flyttat in i lokaler mittemot Visualiseringscentret. 

När jag pluggade på Campus tyckte jag lokalerna var så häftiga, eftersom man i väggarna kunde se en stads och ett samhällets utveckling. Fortfarande finns urgröpningarna kvar i fönsterkarmarna, där vattnet skulle rinna ner på den tiden det tillverkades textilier där. I dag är det vetenskap, utbildning och kunskap som ryms inom samma väggar.

Fabrikerna tillverkade då textiler. I dag tillverkar Effektfabriken rörlig bild. Har ni varit på Olearys har ni sett deras arbete i form av en tavlor med rörlig bild där sportnyheter blandas med erbjudanden i restaurangen. Eller för den delen när ni ser reklamfilmer från Stadium, då är det producerade av Effektfabriken.

Himla bra träffar vi har haft under året med Företagarna. Några luncher, en kväll på Bagarstugan och nu ett företagsbesök.
I går förde de återigen fram problemen med de höjda P-avgifterna i centrum. Det var inget bra beslut som KF fattade. Dessutom tog de upp problemen med tillgång på kapital när en ny generation företagare ska köpa företagen (som de ofta jobbar på) från den nuvarande ägaren som är på väg att gå i pension. Ligger inte på kommunpolitisk nivå, men vi har ju kontakter i riksdag och regering.

Högtflygande Linköping och Östergötland

Väldigt glädjande att läsa om Schweiz order av 22 JAS Gripen. Vet inte om insatsen i Libyen har spelat roll, men det kan inte ha varit negativt i alla fall. Gripen fick mycket beröm för sina förmågor där nere. 

Nu är ju Schweiz inte ett helt lättstyrt land och kanske blir det folkomröstning om köpet. Men vi får hoppas att det går vägen.

Det som är bra för Linköping är också bra för Norrköping. Många norrköpingsbor jobbar på Saab, företaget driver upp tillväxt i hela länet. Linköping är Sveriges flyghuvudstad, men även Norrköping har en hel del att erbjuda på området med utbildningar, Luftis och vår allmänt starka ställning som transport- och logistiknod, där flygplatsen spelar stor roll.

För övrigt ska väl flygplatsutredningen presenteras på fredag. Direktiven till den var luftiga (höhö), vi får se om slutprodukten blir skarpare.

Är inte Snecker kommunist?

Jag gillar politiker som Linda Snecker (V). Hon är ambitiös, framåt och verkar tro på sig själv. Men åsikterna? Not so much.

Men kanske har jag fel i hur extrem hon är. Till en partikamrat till mig har hon sagt - som svar på en direkt fråga - att hon är kommunist. Så när NT frågade mig om Snecker i går svarade jag just det, att jag gillar hennes stil, men inte hennes åsikter. Att det vore illa med en kommunist som kommunalråd.

I tidningen säger hon att hon är socialist och feminist. Så vad menade hon när hon sa till min partikamrat att hon är kommunist?

Men varför gjorde hon som Reinfeldt sa?

När Anne-Marie Pålsson meddelade att inte kandidera för en ny period i riksdagen skrev hon att det var meningslöst att vara ledamot för Moderaterna. Nu har hon skrivit en bok om åren i riksdagen och är inte snäll mot Fredrik Reinfeldt och den moderata partiledningen. 

I denna kritik håller jag med henne. Min kampanj till riksdagen grundade sig i att jag lovade väljarna att vara en mer självständig riksdagsledamot. Så på det sättet uppskattar jag det Pålsson gör. Men det jag inte förstår är varför hon inte ändrade på den rådande kulturen?

Så här skrev jag i ett svar till hennes debattartikel då hon meddelade att hon slutar i riksdagen:

"...trots allt har de [riksdagsledamöterna] ett vapen i sin hand som ingen kan ta ifrån dom - rösträtt i Sveriges högsta beslutande församling. Anne-Marie Pålsson och hennes kollegor kan använda sin röst i riksdagen för att rösta mot regeringen och partiet. Om Pålsson är missnöjd med att 'baxa något genom riksdagen', som hon skriver, så kan hon faktiskt låta bli att göra det." 

Ingen kan tvinga en riksdagsledamot att rösta på ett visst sätt. Man kan sätta hård press, piska slå, locka och pocka - men inte tvinga. Om Anne-Marie Pålsson hade använt den möjligheten hade hon förändrat dynamiken i riksdagen. Plötsligt hade regeringen insett att de inte alltid kan köra över. De måste lyssna och förhandla mer. Varför gjorde hon inte det?

Gary Speed RIP

Direkt efter glädjen att Newcastle tog poäng borta av Manchester United fick jag beskedet att Gary Speed har dött. Dessutom ett självmord, vilket gör det ännu mer tragiskt. 

Speed spelade 285 under sex års tid i Newcastle. Han var den perfekte förebilden. Duktig spelare och framförallt ledare på planen och vid sidan av den.

Dagen innan självmordet var han med i teve och kommenterade fotboll. Han var sitt vanliga glada, trevliga jag. Dagen därefter hänger han sig själv. Det är just det som är så skrämande. Man vet aldrig vad som döljer sig bakom en människas mask.

Jag minns tiden som lärare. Så mycket tragiskt som pågick i barnens liv som omvärlden inte visste mycket om alls. En gång skällde jag på en elev som betedde sig illa. Jag gick till hans klassföreståndare och berättade. Hon berättade då om vilket litet helvete eleven hade i hemmet. Jag har nog aldrig känt mig så elak som just då. Men den andra klassföreståndaren tröstade mig. Hur skulle jag veta? Och var det inte så att eleven just sökte någon som brydde sig? Som reagerade och blev arg. Så var det säkert, men jag önskar ändå att jag inte tagit i så.

Hell, it's about time

Jag minns deras skeptiska miner. Där satt vi, två killar, drygt 20 år gamla och påstod att snart skulle vi fylla hockeyarenor med folk som ville se titta på tävlingar i dataspel. 

Det var riskkapitalister, investerare, fastighetsägare och andra som tittade skeptiskt på oss. Jag och minns kompis Johan hade ett företag och en affärsidé som byggde på att tävlandet i dataspel skulle utvecklas till en sport, eSport.

I helgen satt jag och min bror i Kinnarps Arena i Jönköping, där HV71 i vanliga fall spelar hockey. Tillsammans med 3000 andra tittade vi på Dreamhacks final i Starcraft 2.

Det vi sa blev helt sant. Lite långsammare har det gått, än vad vi trodde. Men framtiden är här nu.