Spara i ladorna

SCB redovisar idag statens offentliga sparande, som det heter på byråkratsvenska. Alltså hur mycket överskott, eller underskott, staten gick med och hur mycket statsskulden ökat eller minskat.

 

Överskottet har minskat jämfört med rekordåret 2007, från 3,8 till 2,5 % av BNP, men är alltså fortfarande högt. Statsskulden minskade med 40 miljarder kronor förra året och är nu nere på 38 % av BNP. Det är ner från 46 % i slutet av 2006.

 

Det är vad vi på vanlig svenska kallar att spara i ladorna. Under de goda åren sparar man pengar och betalar av skulder. Nu i år kommer staten gå med underskott. Det är naturligtvis inte bra och får inte dra iväg, men är inte speciellt allvarligt om man sköter sig bra under de goda åren. På sikt måste naturligtvis statsskulden helt raderas ut. 

Inget eget ansvar

Jag instämmer med föregående talare att det inte var någon höjdardebatt i KF igår. Delar av Socialdemokraterna hade bestämt sig för att det inte skulle pratas något om kommunen, utom regeringen och världen i stort.  

Bristen på eget ansvar gjorde mig nästan skrämd. Att de inte går upp och gör avbön förstår jag, så funkar politiken. Men att de på fullaste allvar menar att de själva gjort allt de kan för att rusta kommunen och nu ska staten träda in med pengar, det är obegripligt.

Under de goda åren har de inte sparat något i ladorna, istället har de tömt ladorna och till och med belånat själva ladan.

Nu börjar de sälja ut verksamhet och är helt oförmögna att inse att beslut de fattat om exempelvis Idrottsparken nu får konsekvenser. De 300 miljoner för Parken kunde använts till att rusta skolor och vägar idag, till en billig peng dessutom. De elva miljoner som ombyggnaden kostar varje år, motsvarar hela besparingen inom vård- och omsorg.

Men ingen tar ansvar. 

Att man dessutom ett par timmar senare tar beslut om att köpa in nya spårvagnar för 250 miljoner, det är rent oansvarigt.

Vackert i Götet

Det var ett vackert Göteborg som välkomnade mig på min blixtvisit. Solen sken och SVT och Sveriges Radios hus glittrade ikapp med vattnet nere vid hamnen. Resultatet av mitt besök kan ni se på onsdag  i Uppdrag granskning, klockan 20.00 i SVT1.

Jag debatterade hundrasen kaukasisk ovtjarka som SVT granskat. Sådana hundar har inget i vårat samhälle att göra. De är framavlade i forna Sovjetunionen för att skydda boskap från varg och björn. Ja, ni förstår själva, det är ingen pudel direkt. Den ser väldigt gulllig ut, vilket gör den ännu farligare. Den inbjuder genom sitt utseende till att främlingar ska klappa den. Gör man det ligger man ofta illa till.

Ni får se mer i programmet. Det är en skrämmande granskning och oerhört märkligt att Svenska Kennelklubben, som jag debatterade med, tycker att den ska få finnas i Sverige, utan några som helst restriktioner.

Valfrihet ökar tryggheten

Det är rubriken på en utmärkt debattartikel av Sylva Hedell, FP i Norrköping, och Linnea Daréll, FP i Linköping, som jämför de två städerna. I Linköping finns en större valfrihet för äldre, medan vänsterkoalitionen i Norrköping stryper valfrihet och håller på att kommunalisera all äldreomsorg. Du kan välja vad du vill, bara du väljer kommunen, är vänsterkoalitionens slogan.

Jag sitter på tåget mot Göteborg sedan ett par timmar tillbaka. Ska medverka i en TV-debatt som sänds på onsdag. Det blir en lång dag idag. När jag kommer hem är det dags för kommunfullmäktige, som säkert håller på till klockan 22 ikväll.

Viktiga ärenden idag. Tilläggsbudgeten och inköp av spårvagnar. Förutom att vi inte har råd att köpa spårvagnar så vädjar handikapporganisationerna om att vi ska låta bli. Trots det kommer nog Folkpartiet bli det enda parti som röstar nej ikväll. 

TV-tips: Uppdrag granskning

Kolla på Uppdrag granskning på onsdag kl 20.00 i SVT1. Jag deltar i en debatt efter programmet.

Lång lördag

Jag var uppe med tuppen på lördag för att göra det sista i ordning inför länsförbundets årsmöte i Norrköping. Vi var i KF-salen i Rosen, vilket är en alldeles utmärkt sal. Dessutom är det bra att det finns fika och mat i samma lokal. 

Sverker Wadstein och övriga presidiet ledde mötet på ett föredömligt sätt, men det tog ändå rätt lång tid. Vi fastnade i några smått förvirrade detaljfrågor och det var många som ville plädera för sin kandidat till partistyrelsen. Det stod mellan mig och Linnea Darell från Linköping. För er som inte varit med om något sånt här så går det till så att man pläderar för sin kandidat, inte mot någon annan. Många bra inlägg, mycket skratt och de flesta betonade att det var två bra kandidater som stod mot varandra. Jag vann hyfsat klart i omröstningen.  

Dessutom fick jag igenom min motion om att förbjuda hundar av pitbull-typ i Sverige. En bra debatt och ganska utfall i omröstningen. Det börjar röra på sig! 

Cecilia Malmström höll ett mycket uppskattat anförande och svarade på frågor under en timme. Hennes tåg var försenat och hon fick åka buss sista biten. Jag tror hon kände en viss glädje över att dagen innan avskaffat SJ:s monopol.

Som talarpresent fick hon boken "Familjen och snuset". Snus har ju blivit en EU-fråga igen så det kan vara bra med lite bakgrund. Boken handlar om släkten Swartz där bland annat Kersti Swartz föräras ett kapitel. Hon har varit riksdagsledamot för Folkpartiet. 

På kvällen kollade jag fotboll på O'learys, men blev så vansinnigt trött att jag fick gå hem och kolla andra halvlek i sängen. Somnade så fort jag la huvet på kudden. Blev ju 0-0, så gjorde inte så mycket.

Nu - fika på Papa Grappa

Tar sitt ansvar och sitter kvar

Där kom det till slut, det jag undrade för ett tag sedan. Wanya Lundby-Wedin säger att hon tar sitt ansvar och sitter kvar: 

"Jag har fått ett förtroende från medlemmarna. Jag kan inte svika det förtroendet." 

Jag anar att en och annan LO-medlem tycker att det är precis vad hon redan gjort.

Följdfråga

En snubbe som är anklagad för våldtäkt i Norrköping försvarar sig med att "någon planterat" hans sperma i kvinnan.  

Följdfrågan är väl rätt uppenbar: Hur fick denne någon tag i hans sperma? Och borde han inte rimligen känna till om han lämnat denna vätska till någon? En rimlig slutsats är ju att den som tog hans sperma också är samma person som stoppat in det i kvinnan.

Eller är det kanske någon som stulit den från honom? Om det är så infinner sig ytterligare några följdfrågor...

Något att fundera på så här en torsdag eftermiddag. 

Är dom korkade?

Jag brukar sällan kalla andra politiker för korkade (inte när någon hör på i alla fall), men när det kommer till avregleringar av monopol har jag svårt att landa i någon annan slutsats än att de är korkade. 

Är det något vi vet så är det att konkurrens mellan företag leder till lägre priser, utveckling och bättre service. Om det av någon anledning inte blir så är marknaden trots allt fortfarande reglerad (som elmarknaden) eller så är något annat fuffens. Kanske finns det kartellbildningar till exempel. Vid en avreglering kan det också vara så att en vara eller tjänst tidigare har fått massa skattepengar i stöd, vilket gjort att den sett billig ut, men i själva verket inte är det.  

Ändå envisas vänsterfolk likt dårar med att hävda att konkurrensutsättning i alla dess former leder till motsatsen. Nu säger Lars Ohly exempelvis: 

"Det är sorgligt att högerregeringen inte lärt sig något av hur tidigare avregleringar fallit ut." 

Det verkligt sorgliga är hur man kan basera sin politik på en sån totalt okunskap om hur världen verkligen fungerar. Lars Ohly kan tycka att järnvägar och apotek och annat ska vara statligt av massa andra skäl. Men just hävda motsatsen mot verkligheten, då måste man banne mig vara i alla fall lite korkad.  

(Dock är jag inte alls säker på att just tågresandet blir så otroligt mycket bättre av att SJ inte längre får monopol. Vi har fortfarande väldigt begränsat med utrymme på spåren och Banverket är inte sällan orsaken till förseningarna. Men säkert kommer priser pressas och servicen ombord på tågen kan mycket väl bli bättre.)

Lyssna på EU-ministern

På lördag kl 13.00-13.45 håller EU-minister Cecilia Malmström ett anförande på Folkpartiets länsårsmöte. Anförandet är öppet för allmänheten så varmt välkommen att lyssna. 

Plats: Fullmäktigesalen, Rosen, Trädgårdsgatan 21.

Datum: Lördag 28 mars. 

På debattsidorna

Fullt med Folkpartister på debattsidorna i tidningarna idag - och vi får till och med beröm från en medborgare.

Haralampos Karatzas debatterar kärnkraft i NT, jag påpekar att vi nu vet vad Socialdemokraterna tänker sälja ut i Folkbladet och en Åke Gabrielson berömmer Folkpartiet för att vi säger nej till fler spårvagnar, också i NT.

Dagens mest berättigade fråga

Wanja Lundby-Wedin och andra i AMF:s styrelse verkar känna sig grundlurade. Det kanske de är, vad vet jag. Lundby-Wedin säger bland annat:

"Det här stämmer inte med de beslut som jag upplever att vi har fattat."

Johan Ingerö påpekar att en rätt rimlig fråga i sammanhanget borde vara:

Hur stor trodde Lundby-Wedin att pensionen var och vad trodde hon att hon beslutade?

Snurrigt i Finspång

Socialdemokraterna i Finspång tänker ha dubbelt så många möten, för att förbereda sig bättre inför kommunfullmäktige. Inget fel i det, men problemet är att mötesarvodena kan sticka iväg, samtidigt som majoriteten försöker spara pengar där.

Men Göran Karlsson (S) menar att så inte kommer bli fallet:

"Göran Karlsson tror snarare att det i praktiken blir ett nollsummespel eftersom månadsmötena komprimeras och blir effektivare."

Det låter ju konstigt och konstigare blir det när han fortsätter:

"Vi känner att vi ska prova det här för att verkligen kunna diskutera frågorna i fullmäktigegruppen. Ibland känns det som om vi inte riktigt hinner allt på ett möte."

OK, så S behöver mer tid för att diskutera och lägger därför in dubbelt så många möten, men det kommer inte leda till att det går åt någon mer tid.

Ridå.

När man hör sådana resonemang förstår man varför Finspång sossarna fotades ut mitt under mandatperioden.

Att jag sitter och bloggar kl 23 en lördag beror på en förkylning som tyvärr bara blir sämre och sämre.

Feltänkt om p-avgifter

Det är redan tillräckligt krånligt att ha bil i centrum. Höjs p-avgifterna, som vänsterkoalitionen föreslår, är jag rädd att det blir ett hårt slag mot den satsande cityhandeln. Konkurrensen från Ingelsta och snart Hageby är och kommer bli stenhård. Det är bra för oss kunder. Men om kommunen ytterligare försämrar för bilar i city, ja då blir det svårt för affärerna här inne att klara sig.

Men klimatat då? Vi måste komma ifrån tänket att problemet finns hos bilen. Det är vad bilen drivs med som är problemet. Miljöpartiet driver tillsammans med övriga vänsterkoalitionen en rent bilfientlig politik. Avsmalningarna och problemen på Lindövägen är ett fullt medvetet val. Det ska försvåra bilåkande.

Bilen är viktig för vår frihet och vårt välstånd. Det är drivmedlet som ska beskattas, inte själva bilen.

Om bloggande i Östnytt

Östnytt har gjort ett reportage om politikerbloggar där jag medverkar tillsammans med en statsvetare och ett kommunalråd i Eskilstuna:

"Folkpartisten Mattias Sundin i Norrköping och socialdemokraten Ann-Sofie Wågström i Eskilstuna hör till dom som bloggar och att blogga har blivit ett allt vanligare sätt för politiker att försöka nå väljare, men frågan är vad bloggarna egentligen har för betydelse och vilka som läsar dom.

Carl Bildt var något av en pionjär (när han började) med sina elektroniska nyhetsbrev som sen utvecklades till en relativt välbesökt blogg. Mathias Sundin är också en bloggveteran. I 5 år har bloggat kommunpolitik, amerikansk politik och om sig själv."

Fyra år är alldeles för kort tid

En 40-årig man har våldtagit en tioårig flicka ett femtontal gånger under ett och ett halvt år. För det får han sex års fängelse, vilket innebär att han är ute igen om fyra år. Fyra år! Det är ingenting, för ett så fruktansvärt brott!

Förutom de flickan har blivit utsatt för kommer hon lida av det här resten av livet. Och han får sitta inne i fyra år.

Det svenska rättssystemet är ruttet. Straffen för sådana här brott är alldeles för korta. Regeringen kommer skärpa straffen för grova våldsbrott, det är bra. Men det räcker inte.

Svar från försvarsministern

Sten Tolgfors svarar idag på min fråga, eller kommer i alla fall med besked på förändringar:

"Hela insatsorganisationen om ca 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. Idag är bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen kravställd för insats inom ett år."

Hur kan det ta tre år?

Jag är inte militär, uppenbarligen. Men jag tycker ändå det är en relevant fråga:

Hur i helsike kan de ta tre år för en reservbataljon att bli redo för insats. Tre år! Det är en väldigt lång tid. Speciellt om man råkar bli invaderad.

Dolphins vann!

Lindö FF och integration

Ikväll besökte Folkpartiet Lindö FF, där ordföranden Tomas Silén och allt-i-allon Musse berättade om klubben för oss. Det var José Kimenga som hade ordnat träffen. Vi ville lära oss mer om klubben och diskutera integration.

Det är en imponerande klubb, minst sagt. De satte för några år sedan upp höga mål, och har uppfyllt dom allihop. Från ett 70-tal medlemmar, till nästan 1000 medlemmar, kill- och tjejlag i alla åldrar och dessutom en lyckad elitsatsning. Man måste välja mellan bredd, talang och elit, säger andra. Inte alls, säger Lindö FF och gör allting.

José och gänget har besökt fler föreningar, eftersom de spelar en så stor roll i samhället. Vi diskuterade bland annat hur Lindö FF, som är väldigt duktiga på att jobba med ledare, kan plocka upp barn från utanförskapsområden.

Apropå integration så har FP:s arbetsgrupp kommit med ett i mitt tyckte mycket bra förslag idag. Att minska makten för Migrationsverket. Idag gör verket både bedömningen av om en person ska få stanna i Sverige - och utser den personens offentliga ombud. Det blir en dubbel makt för verket. FP:s förslag är att ombudet inte ska utses av verket.

Olofsson har starkare stöd än Sahlin

Att statsministern drar iväg uppåt i förtroendeligan är inte konstigt, och välförtjänt. Att Sahlin rasar neråt är inte speciellt förvånande heller, och välförtjänt. Men att Sahlin ligger så otroligt lågt är häpnadsväckande.

Maud Olofsson, en partiledare som leder ett parti med mellan 5-7 procent av väljarkåren bakom sig har förtroende av 33 procent av väljarna. Mona Sahlin, som leder ett parti med 35-40 procent av väljarna bakom sig, har förtroende av 30 procent.

Nu gynnas mindre partier i dessa mätningar. Samtliga partiledare för mindre partier har mycket högre förtroende än stöd i väljarkåren. Men siffrorna för Sahlin är ändå otroligt svaga.

Hoppas nu bara hon sitter kvar i många val.

Att spendera alla pengar är inte en stark budget

När man läser hur Lars Stjernkvist resonerar om ekonomi är det inte konstigt att förstå varför kommunens ekonomi är så misskött. Men vi tar det del för del:

"Sundin vill diskutera hur kommunerna agerar JUST nu, inte vad som hände förra året."

Jag diskuterar gärna vad som hände förra året, men inte enbart, eftersom det ändå är nuet som vi lever i.

"Jo, det är just den tillbakablicken som är viktig. Linköping presenterade i höstas en budget som var underfinansierad. Det fanns bara pengar till en del av löneökningarna. Var pengarna ska tas, ja, det överläts till de anställda att bestämma."

Vilket var exakt så som det gick till i Norrköping också. Från början avsattes 60 miljoner till löneökningar som över en natt, efter nya skatteprognoser, blev 48 miljoner. Dessutom stoppades flera saker in under kommunstyrelsen utan att finansieras. Vilket innebär besparing - som överläts till de anställda att bestämma.

"Så gjorde inte vi i höstas. Vi hade pengar till löne- och prisökningar och därmed en starkare budget. Med en starkare budget är det självfallet enklare att strama åt i dag."

Jo, exakt precis så gjorde ni. Notera sista meningen "en starkare budget är det självfallet enklare att strama åt idag".

Vad betyder det? Jo, att vänsterkoalitionen sagt till verksamheten att ni får så här mycket pengar till verksamhet - bara för att ett par månader senare dra tillbaka pengarna.

Den linje vi i Alliansen vill hålla är istället att ha en buffert i ekonomin. Det innebär såklart att inte lika mycket går ut i verksamheten från början. Men man kommer bort från de hårda inbromsningarna och besparingarna. Man får gasa lite mjukare, men också bromsa mjukare.

Hittills har alla jag frågat som jobbar i den kommunala verksamheten velat ha det så. En stabilitet. Inte guld och gröna skogar, inte immun mot finanskriser och lågkonjunkturer, men en långsiktig stabilitet.

Stjernkvist gör till slut ett nummer av det inte är så stora skillnader. Nej, det vore väl väldigt konstigt eftersom det handlar om två procent av hela budgeten. Vi har inget annat att göra än att förhålla oss till vänsterns budget.
Men för att prata om Stjernkvist favorittidsålder - hösten - då la vi en budget med buffert och utan investeringar som tömmer kassakistan. Hade vi antagit den, hade vi idag inte behövt spara något.

Och återigen Lasse, varför sparar ni inte något på politiken?

Nycklarna till sedelpressarna

Som statsministern sa i debatten med Mona Sahlin. Den vill hon ge till amerikanska bildirektörer.

Kommunen har, till skillnad från staten, inte tillgång till någon sedelpress. Men det finns andra kreativa sätt att trolla fram pengar. Till exempel kan man sälja saker till sig själv.

Det är vad vänsterkoalitionen planerar att göra.

Kommunens fastigheter som man har äldreboenden i planeras att säljas till det kommunalägda Hyresbostäder. Där får man in 350 miljoner till kommunen. Troligen måste dock pengarna som Hyresbostäder ska köpa för lånas av kommunen, som i sin tur lånar i någon bank. Detaljerna låter vi vara osagda än så länge, men jag har svårt att se att det skulle gå till på något annat sätt.

Samma sak med tre fastigheter som nu säljs från kommunen till kommunalägda Eventfastigheter.

Om du gjorde liknande affärer med dina egna pengar skulle du nog säkert ha en stående plats i TV3:s program Lyxfällan.

Rättvis fördelning

Lars Stjernkvist debatterar på bloggen. Ovanligt, men bra!

Jag påstod att Linköping inte genomför några besparingar nu, eftersom de har en buffert att ta av. De kommer, som jag också skrev, också tvingas spara, men inte lika snabbt och inte lika hårt.

Stjernkvist bemöter det så här:

"I själva verket tog Linköping beslut om ett generellt sparbeting redan i höstas, 34 miljoner kronor ska skäras bort. Dessutom har inte kommunerna fått full kompensation för löneökningar."

Äpplen och päron.

Vad vi diskuterar är besparingar NU, inte i höstas. Dessutom, Lars Stjernkvist sparade också i höstens budget, bland annat genom att inte ge full kompensation för löneökningar. Budgeten justerades ner i sista sekund efter nya skatteprognoser.

Ok, låt oss då återvända till nuet. Där sparar Norrköpings kommun i år 75 miljoner kronor och nästa år 195 miljoner kronor. Om vi jämför det med Linköpings 34 miljoner - i höstas - så är det mycket mer.

Men säger Stjernkvist, vänsterkoalitionen i Norrköping pekar ut var besparingarna ska tas, så att "att de inte i första hand drabbar redan utsatta".

Det är exakt vad Alliansen i Norrköping gör. Vi tar från en summa pengar som inte används till någonting alls, 16,2 miljoner som ligger under kommunstyrelsen och fördelar bland annat det till vård- och omsorgsnämnden och barn- och ungdom. Det gör att våra besparingar där blir några miljoner lägre.

Kanske hade Stjernkvist tänkte använda dom pengarna istället till hyra för Idrottsparken. 22 miljoner per år går den på.

Rättvis fördelning var det.

Och just ja, varför sparar ni inte någonting alls på politiken, Lars?

Varför sparar inte vänstern på politiken?

Vi har under några veckor nu jobbat med en så kallad tilläggsbudget, vilket tyvärr innebär att det kommer sparas många miljoner i den kommunala verksamheten.

Att vi måste spara beror naturligtvis på den internationella lågkonjunkturen, men att vi måste spara så snabbt och så kraftigt beror på den misskötta kommunala ekonomin i Norrköping. Ingen buffert har funnits i budgeten, vilket innebär att så fort skatteintäkterna minskar det minsta, måste man spara.

I vänsterkoalitionens sparförslag sparar man på det mesta - utom just politiken. Man säger nej till vårat förslag att slå ihop kollektivtrafiknämnden med tekniska nämnden, trots att de båda nämnderna har samma tjänstemän som jobbar på samma kontor. Det innebär mycket extra tid och arbete för tjänstemännen att behöva jobba mot två nämnder samtidigt, istället för bara en. Dessutom kostar det att ha ett tjugotal politiker i onödan, som varje månad ska ha ersättning för förlorad arbetsförtjänst, osv.

Vänsterkoalitionen uppvisar samma beteende som bankdirektörerna. Sparka arbetarna, men behålla sin egen bonus. Här skärs det hårt i verksamheten, men deras eget skrå ska vara orört. Mycket märkligt.

Om vårens tvekan

Det går rykten om att krokusar börjar titta fram, vilket får mig att tänka på detta alster av Tage Danielsson.

Om vårens tvekan

Det stod väl en krokus i backen och lös.
Och jag blev så glad och varm så jag frös.

Då kom väl en ombudsman, snygg och sympatisk
och sa att han var socialdemokratisk.

Till krokusen sa han: "Här står du och lyser.
Men det gör du fel. Jag ser att du fryser.

Gå genast och göm dig igen under löven!
Och fort ska det gå. För jag fryser om röven!"

Och krokusen hopslog sin solgula blomma,
för krokusar är, som ni vet, rätt så fromma.

Jag sa, ganska ilsket: "Vad tar du dig till?
Låt krokusar blomma som krokusar vill!"

"Du är", sa han värdigt, "politiskt naiv.
Vad vet väl en krokus om krokusars liv?

En gräsrot kan aldrig i världen förstå
det myckna som händer på gräsrotsnivå.

Det måste studeras och klassificeras
och stötas och blötas och utvärderas.

Partiet har blommornas bästa i fokus.
Sten Andersson vet vad som passar en krokus."

I påsk verkar backarna trista och tomma.
Min krokus hon tappa visst lusten att blomma.

Tage Danielsson, 4 april 1980

I drömmarns värld

Lars Stjernkvist skriver i sin blogg:

"Våra budgetbekymmer beror inte på att vi levt över våra tillgängar. Nej, det är svallvågorna av USA-s och andras obalanser som drabbar vår kommun. Orättvist men ofrånkomligt."

Kan du Lasse då förklara för mig varför man i Linköping inte behöver spara? Tyvärr deltar Lasse ytterst sällan i någon debatt med andra bloggare som bemöter hans påståenden, men kanske blir detta ett undantag. Självklart är det konjunkturen som gör att skatteintäkterna viker, men det är den missköta ekonomin som gör att vi måste hårdbromsa direkt. Till skillnad från borgerligt styrda Linköping.

Stefan Arrelid däremot fortsätter den intressanta debatten om spårvagnarna. Bra! Han försöker visa att det skulle bli dyrare med mitt alternativ, utan att alls visa varför faktiskt.

Det stämmer att vi går miste om statsbidrag om vi väntar. I alla fall vet vi inte säkert om det finns några sådana statsbidrag om 10-15 år. Vad vi däremot vet är att spårvagnarna blivit så pass mycket dyrare att nästan hela statsbidraget ändå ätits upp.

Arrelid påstår också att dessa vagnar krävs för handikappanpassning. Sanningen är ju den att just dessa nya vagnar har ställt till problem för funktionshindrade på en hel del hållplatser. De kommer helt enkelt inte ombord.

Förut en ökad driftskostnad per år på 1,5 miljoner så måste kommunen också låna över 200 miljoner kronor, med Stefans förslag. 4-5 % i ränta ger en årlig kostnad på 8-10 miljoner per år. Dessutom ska pengarna någon gång betalas tillbaka.

Stefan må tycka att det är en bra affär. Jag gör det inte. Dessutom, även om man tycker det är en bra affär så måste man ha pengar att köpa för. Det finns många klipp man skulle kunna göra idag när priserna har sjunkit. Men har man inte pengar så har man inte. Det är den bistra verkligeheten.

Herrar Stjernkvist och Arrelid lever tyvärr i drömmarnas värld. Sånt blir lätt till en mardröm.

Nästa svenska EU-kommissionär

Skulle kunna heta Carl Bildt och vara ett utmärkt val. Bättre vore dock Sveriges EU-minister, Cecilia Malmström. Expressens ledarsida ger henne idag sitt stöd och argumenterar väl. Jag håller med om allt, förutom att jag inte tycker man ska välja personer utifrån deras kön. Som Niklas Frykman skriver, det räcker med att hon är bäst.

Kort om Cecilia: Hon är filosofie doktor i statsvetenskap och jobbade ett par år som universitetslektor på Göteborgs universitet i slutet av 90-talet. Hon slutade när hon 1999 kom in i Europaparlamentet. Hon behärskar engelska, franska och spanska både i tal och skrift, och italienska och tyska i tal.

Mellan 1999-2006 satt in i Europaparlamentet och drev där bland annat kampanj mot att stoppa flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg. Ett upprop som fick över en miljon namnunderskrifter.

Cissi på riksmötet förra helgen:

Mer om Försvaret

Förutom fler trupper och ökad beredskap samt en återmilitarisering av Gotland, som Folkpartiet och Jan Björklund krävde, så verkar även ett annat av våra krav också bli verklighet. I januari sa Björklund på Folk och Försvar:

"Vi måste upprätthålla kompetens inom alla viktiga militära förmågor. ... Den svenska försvarsberedningen för ett resonemang om att luftvärn avsett för högre höjder kan avskaffas. ... Det svenska luftvärnet måste finnas kvar."

Idag läser jag i Carl Bildts blogg där han kommenterar försvaret:

"Det viktigaste är att det samlade luftförsvaret under kommande decennier kommer att vara starkare än vad beredningens skrivningar skulle ha lett till."

Under lång tid har vi sagt, som en självklarhet, att det svenska försvaret inte kan försvara Sverige. Och sämre har det blivit. En långsiktig trend av avrustning av det svenska försvaret har brutits. Jag är mycket nöjd med regeringen och min partiledare.

Det var visst bra att Folkpartiet sa något

När Folkpartiet och Jan Björklund i januari på Folk och försvar sa att Sverige behöver en försvarspolitik med större försvarskapacitet och trupper på Gotland, sa de flesta att så skulle man inte säga, det förstörde "processen". Visserligen hade han sagt ungefär samma sak under hösten, men det låtsasades bland annat Sten Tolgfors att han glömt.

Nu var det visst rätt bra att han sa något, eftersom regeringen nu lägger om försvarspolitiken efter Folkpartiets förslag. I januari sa Björklund:

"Vi måste kunna mobilisera fler soldater och brigader än idag i en framtida hotsituation."

Idag i SvD kan vi läsa:

"Nedläggningar av arméförband stoppas. Istället ökar numerären på markstridskraftern."

I januari sa Björklund:

"Vi måste erkänna att det var ett misstag att avmilitarisera Gotland."

I SvD idag:

"Gotland militariseras åter genom att Sveriges modernaste stridsvagnar sänds dit."

Långsiktigt ansvar

Först: Det är kul att Stefan Arrelid verkligen debatterar här på NT-bloggen. De andra från vänsterkoalitionen bemöter ytterst sällan vad någon annan skrivit.

Nu har Arrelid skrivit ett inlägg där han menar att jag inte tar "långsiktigt ansvar" och gör ett "populistiskt utspel" eftersom jag röstade nej till att köpa nya spårvagnar för över 200 miljoner kronor.

Vi börjar med "populistiskt utspel".

Populism är det om man ändrar sin egen åsikt utifrån hur väljarna tycker. Jag har under min tid som politiker sagt nej till investeringar som gör att kommunen gör slut på sina pengar. Idrottsparken, Kulturhuvudstadsår och nu spårvagnar, för att ge några exempel. För det har jag och Folkpartiet fått ta en hel del skit. Kallats nej-sägare. Men det tar jag gärna för jag är övertygad om att det är rätt politik. En politik som inte ändrar sig utifrån väljarnas åsikter eller konjunkturer.

Att kalla det utspel känns också rätt märkligt. Detta var ett ärende som var uppe på kommunstyrelsen. Jag röstade nej. Tidningarna skrev om det.

Så till den viktigaste delen, långsiktigt ansvar. Stefan skriver att jag "vill lägga kostnaderna på de ungas framtid". Då har han ärligt talat inte begripit någonting av Folkpartiets politik.
För att ha råd med spårvagnarna måste Stefan låna pengarna. Dessa pengar ska betalas tillbaka, om man så vill, av "de unga" i framtiden.
Folkpartiets politik är att vi ska spara pengar i de goda tiderna så vi har när det går sämre. Hade vi följt Alliansens budgetar hade vi nu haft över en miljard i kassakistan. Vi kunde köpt spårvagnar utan lån, och genomfört flera investeringar till billigare kostnad.

Under förra året ökade Norrköpings kommuns checkkredit från drygt 100 till 700 miljoner kronor. Det är vad man i en privatekonomi närmast kan likna vid ett SMS-lån med skyhög ränta.
Det, Stefan, är inte att ta långsiktigt ansvar.

Ska man sadla om?

Sportbloggarna på NT.se är verkligen en höjdare. Stämningen på sportredaktionen verkar grymt skön. Nästan så man börjar fundera på att sadla om och bli sportjournalist istället.

Förutom halvt oseriösa blogginlägg genomför de nu också grävande journalistik. Avslöjandet om att Peter Hunt hade rätt och att Hans Lundin ljög är väl underbyggt med fakta och påskrivna kontrakt.

Avslöjandena både oroar och skapar förtroende.

Oro för att det finns mer lik i garderoben och för IFK:s framtid. Förtroende för att nya styrelsen verkar göra upp med det gamla och förhoppningsvis styr klubben i bättre riktning.

Det mest positiva är naturligtvis att det verkar se riktigt hyfsat ut på fotbollsplanen. Det behövs en bra försäsong, inte minst för att publiken ska komma till ytterligare en säsong i Superettan. Själv börjar jag i alla fall känna suget igen. Det har varit borta ett tag.

Ur ett kommunalt perspektiv oroar jag mig dels för att IFK inte kommer kunna betala hyran för Idrottsparken. Då får skattebetalarna kliva in som vanligt. Men också för att Hans Lundin är ordförande i kommunens nästa största företag, Norrköping Hamn & Stuveri, med en omsättning på flera hundra miljoner. Sköter han det bolaget på samma sätt som IFK? Då kan ännu fler skattepengar vara illa ute.

Ansvarsfull hushållning

Under flera år har Folkpartiet tillsammans med övriga Allianspartier lagt fram en budget där vi varit noga med att ha en buffert. Pengar som finns som en reserv ifall något oväntat skulle hända, eller som sparas för sämre tider framöver.

Vänsterkoalitionen har istället lagt budget efter budget som dels inte haft någon som helst buffert, och som dessutom gjort slut på pengarna i kassakistan.

Nu ser vi resultatet av den politiken. Norrköpings kommun står inför stora besparingar, hundratals människor kommer att få lämna arbetet i kommunen. Radio Östergötland jämför Norrköping med Linköping:

"I Norrköping visar exempelvis den senaste prognosen att skatteintäkterna kommer att minska med 56 miljoner kronor, jämfört med den budget som lades i höstas. Där ser politikerna just nu över det bekymmersamma läget.

I Linköping har man, trots väntat minskade skatteintäkter på 100 miljoner kronor i år, ännu inte diskuterat några besparingar. Här tar man istället av kommunens buffert för att få ihop budgeten."

Naturligtvis kommer Linköping också att få spara så småningom. Men inbromsningen blir mjukare, verksamheterna hinner planera bättre, man behöver inte rycka i handbromsen. Så kunde vi haft det i Norrköping också.

Dörrknackning i P1-morgon

Ci Holmberg, reporter på P1, följde med på bussen till Norrköping när vi knackade dörr i helgen. Imorse sändes hennes reportage i P1-morgon. Jag tycker hon har lyckats fånga mycket väl den trevliga stämningen och vad dörrknackningen går ut på.

Lyssna här.

Bättre med pengar än utan

Hans Stigsson Michajlov skriver i inlägget "Bättre med än utan" att han tycker det är rätt att köpa in nya spårvagnar. Men han missar det centrala: att kommunen inte har några pengar att köpa för.

Alternativet är, som jag skrev tidigare, inte speciellt bra det heller. Det innebär att en del pengar måste investeras i att rusta gamla vagnar så de kan rulla 10-15 år till. Men kostnaden blir betydligt mindre - och framförallt slipper vi dra på oss ytterligare stora lån.

Alternativet är inte att vi kommer att stå utan spårvagnar. Det är inte vad frågan handlar om. Inte heller behöver vi de nya spårvagnarna för att klara utbyggnaden till Navestad.

Att det är dyrt med spårvagnar visste vi, konstaterar Michajlov. Ja, just därför borde kommunen ha sparat pengar för att ha råd att göra inköpet. Det har varit känt länge att vi behöver köpa nya vagnar.

Jag tycker faktiskt inte - och har ingen förståelse för - att man kan resonera så att man ska genomföra köp man inte har pengar till. Så kan man inte hantera sin egen privata ekonomi, och inte heller skattebetalarnas pengar.

Jan Björklund på riksmötet

Spenderbyxorna fortsatt på

Jag känner mig mer och mer oroad över kommunens - och därmed skattebetalarnas - ekonomi. Under flera år har vänsterkoalitionen gjort av med för mycket pengar, vilket har tömt kassakistan. Tänk om vi nu hade haft en miljard i kistan, som hade varit fallet om Alliansen hade styrt. Då kunde vi genomfört flera investeringar nu till en mycket lägre kostnad.

Vad som sker nu istället är varje ny investering innebär att kommunen hamnar allt djupare i låne- och skuldträsket.

Idag fattade vänsterkoalitionen tillsammans med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna beslut om att köpa in nya spårvagnar. Det finns saker som talar för att man ska göra köpet nu, men Folkpartiet sa nej eftersom kostnaden på över 200 miljoner kronor just sätter oss djupare i skuld.

Skulder ska en dag betalas tillbaka - och under tiden ska man betala ränta. Det tar pengar från annan verksamhet och gör att vi står mycket rustade för att ta tillvara nästa högkonjunktur.

Tidigare var vi eniga i Alliansen om att hålla mot när vänsterkoalitionen satte på sig spenderbyxorna. Nu är det bara Folkpartiet som gör det. Jag har respekt för de andra partiernas ställningstagande och påstår inte att beslutet om spårvagnar var lätt, men utvecklingen vi ser nu är mycket oroande.

Pust

Pust. Nu är riksmötet över. Jag har inte hunnit skriva så mycket de senaste dagarna då förberedelser plus annat arbete tagit för mycket tid. Att bussa 70 personer till Norrköping, planera exakt var alla ska gå, ragga ihop lokala värdar, förbereda kartor, planera grupper, och så vidare - tar sin lilla tid.

Eftersom så många anmälde sig till dörrknackningen gjorde dessutom att tidsplanen inte höll. Det gjorde att vi skulle komma tillbaka senare till Linköping och kvällens fest. Det, i sin tur, ledde till att alla inte dök upp seminariet. Vilket var väldigt bra, eftersom det hela blev mer lättorganiserat då, men krävde en del improvisation.

Det hela gick i alla fall väldigt bra och deltagarna verkade mycket nöjda. En framsida och en helsida i NT gjorde inte saken sämre. Dessutom kommer ett reportage i P1-morgon, troligen på onsdag. Folkpartiets tidning, NU, var också med på bussen.

På det hela taget ett mycket lyckat riksmöte. Kjell Albin Abrahamssons anförande om EU var höjdpunkten. Vilken värme, humor och passion. Otroligt underhållande!

Liberalt riksmöte i Linköping

Det har varit mycket planerande de senaste dagarna inför det liberala riksmötet i Linköping. 800-900 folkpartister från hela landet samlas för att umgås, gå på seminarier och ladda inför Europaparlamentsvalet 7 juni.

Jag leder tre seminarier, därav allt planerande. Det ena heter "Kampanja i praktiken" och innebär att folk ska få testa på dörrknackning - i Norrköping. En busslast på 70 personer åker från Linköping till Norrköping för en stunds dörrknackande. Ska bli riktigt roligt, men är minst sagt en logistisk utmaning. Folk ska av och på bussen på rätt ställen och helst i ett rasande tempo.

De andra två seminarierna är tillsammans med Olle Wästberg, numera på Svenska Institutet, tidigare bland annat generalkonsul i New York, chefredaktör på Expressen, statssekreterare och riksdagsledamot. Få personer har så bred erfarenhet som Olle, så det är en ära att få föreläsa tillsammans med honom om vad för lärdomar vi kan dra av valrörelsen i USA.

En del av riksmötet är öppet för allmänheten. Idag när Jan Björklund talar 12.30 är alla välkomna! Var där lite innan, är säkerhetskontroller och sånt som tar tid. Heja, om ni ser mig där!

Plats: Linköping Konsert & Kongress.

Fantastiska Finspång

Jag var på årsmöte igår i Finspång. Fick där höra nyheten om att kommundirektören avgår. Han hade hotat många gånger tidigare att avgå, under tidigare majoriteter. Dags att han gör det, tyckte någon.

Jag blev imponerad av gänget i Finspång. Lars-Eric Ramlöv är en entreprenör som vill få saker och ting gjort. Sådant kan behövas i en kommun som styrts av Socialdemokraterna i 87 år på raken. De har ett spännande nytänk, utan nämnder och med ambition om en mycket öppnare kommun.

Naturligtvis står de inför massa tuffa utmaningar, som alla kommuner gör idag. Ramlöv och de andra verkade väldigt optimistiska, coola och det kändes som de verkligen kommer kunna förändra i Finspång.

Jag blev som sagt imponerad, och inspirerad.

Konstfack i P1-morgon

Jag medverkade nyss i debatt med Måns Wrange, rektor på Konsthögskolan, i radions P1-morgon om Konstfacks internutredning. Den presenteras idag på DN Debatt.

Den är inte mycket att hänga i julgranen. Rektorns åtgärd är att göra de etiska reglerna tydligare.

När vandalismen i tunnelbanan godkändes som examensarbete i våras införde man efter det etiska regler som skulle förhindra att arbeten som består av lagbrott inte skulle godkännas. Det hjälpte inte och professorer och lärare godkände att en annan elev fejkade självmord och togs in på psyk-akuten. Där bet hon efter personalen, och tog uppenbarligen resurser från andra, riktiga, patienter.

Nu är rektors åtgärd alltså att förtydliga reglerna.

Något är ju allvarligt fel när det överhuvudtaget behövs etiska riktlinjer för att lärare och professorer på en utbildning ska förstå att grova lagbrott inte är OK. Följaktligen räcker det inte att skriva reglerna lite tydligare.

Det är något i kulturen på denna del av Konstfack som man måste göra upp med. Då räcker det inte med tydligare skrivningar.

Bamse eller Stålmannen?

En rolig helg går mot sitt slut. Fredagskvällen kollade jag in nya VK, gamla Stopet, på Gamla Torget. Verkade trevligt. Var dock tvungen att krypa till kojs tidigt eftersom vi hade årsmöte i Folkpartiet på lördagen.

Carl B Hamilton undervisade oss i finanskrisen och regeringens insatser, jag blev omvald som ordförande, vi hade en kul debatt om kamphundar, Linda Lundqvist blev vice ordförande, José Kimengas initiativ i Hageby ska utvecklas - och så vidare.

För kvällens övningar fick vi tillskott av Mikael som till vardags jobbar på regeringskansliet. Jag, Peter och Lampan är folkpartister och väldigt intresserade av politik. Som upplagt för seriösa diskussioner. Vi var dock inte upplagda för det. Det ena ämnet mer obskyrt än det andra avhandlades. Bamse och Stålmannens respektive styrkor, trolldryck vs dunderhonung och varningstexter som roten till allt det onda i världen. För att bara nämna några.

Idag har jag mest slappat, förutom lite arbete inför riksmötet nästa helg. Lyckades slå brorsan i biljard! Det tror jag är första gången.