Det är vad Janne Björklund och Lars Leijonborg menade idag att den nya lärarutbildningen ska bli. Huvuddragen är att den inriktningen man slog in på 2001 (som jag har gått på) med en väldigt bred utbildning. Lärarna blir halvbra på mycket, men inte experter på något, för att citera Björklund. Dessutom har kraven varit alldeles för låga, det tycker studenter, universitetskanslern och folkpartister.
Olika sorters examina kommer införas:
Fritidspedagog
Förskollärare
F-6 (låg- och mellanstadiet) med speciell inriktning på F-3 eller 4-6. Lågstadielärarna ska bli experter på att lära ut läsa, skriva och räkna.
7-9 (högstadiet)
Gymnasielärare
Dessutom ska lärarutbildningen bli en krävade utbildning, efter utbildningen ska studenterna har ansträngt sig. Det så kallade allmänna utbildningsområdet (där bredden sker) ska minskas och ersättas med ämnestid. Det tycker jag är utmärkt. Jag har läst inriktning till SO-lärare under ett år och totalt på lärarutbildningen i tre och ett halvt år. På detta år med SO-ämnen läste jag fyra ämnen, samhällsvetenskap, religion, historia och geografi, 10 poäng i varje. Jag är alltså historielärare med 10 veckors historiestudier. Pinsamt.
Tillsammans med regeringens övriga delar i Lärarlyftet (fortbildning, lärarlegitimation osv) är detta en mycket viktig del av att äntligen börja lyfta läraryrket till högre status igen.
Det bör väl observeras också att detta alltså är tillsättandet av en utredning och utredaren ska nu överväga allt detta.
5 kommentarer:
Är det så illa nu förtiden? Det låter helt jävla kasst om jag får utrycka mig så.
Jag läste någon sorts mellanvariant i Linköping med start 1999 och är idag gymnasielärare i Sh/Hi.
Vi läste 80p i vårt huvudämne (samhällskunskap) varav ca 40p statsvetenskap, 20p nationalekonomi och 20p sociologi, 40p pedagogiskt arbete, en otroligt menlös 10p breddingskurs och 50p historia (inkl. c-uppsats).
Utöver det läste jag A-kursen i historia som fristående kurs då de bantades bort 10p historia från lärarutbildningens A-kurs till förmån för breddningskursen.
men jag kan tänka mig att man bantar bort ämneskunskap för både grundskole och gymnasielärare idag dels i någon sorts iver att_ALLA_ska få forskarbehörighet och dels på grund av att det kanske finns ett outtalat krav från skolan att en lärare ska "kunna" undervisa i så många ämnen som möjligt varför det klämms in fler undervisningsämnen i tex SO och NK på bekostnad av ämnesdjup.
Och sen står man där som en gapande fågelholk och fuskar sig fram.
Jag gick den "gamla" lärarutbildningen med inriktning SO årskurs 4-9. Jag läste 40 poäng vardera av samhällskunskap och geografi och 20 poäng vardera av historia och religion. Till detta läste jag 60 poäng pedagogik. Sammanlagt 180 poäng. Vill protestera mot att lärarutbildningen är så slapp. När vi läste våra ämnen gällde det att läsa in kursen på 4 veckor och sedan tenta av den. Det var heltidsstudier som gällde. Tyvärr får jag väl säga att pedagogikdelen inte var lika intensiv. Här kunde man (om man ville) fuska sig igenom rätt rejält. Kanske är det så att pedagogikdelen är den som behöver skärpas till. Här kan man absolut ställa högre krav på studenterna. Ge också studenterna bilden av hur det faktiskt är att arbeta som lärare, inte hur det bör vara i en idealisk undervisningssituation.
Jamaica: Ja, så illa är det nuförtiden tyvärr.
Anonym: Ja, men du gick ju den gamla utbildningen. Det är den nuvarande man kritiserar.
men skaffa dig ett liv borgarbracka
Anomym: Tack, det ska jag göra.
Skicka en kommentar