Alexander Bard och jag skriver idag i Dagens Industri (ej på nätet) om en ny arbetsmarknadspolitik. Frågan ska börja diskuteras på Folkpartiets landsmöte idag och jag sitter i utskottet som hanterar den frågan. Sen kommer det upp till beslut på lördag. Här är hela texten:
Dags att återupprätta den svenska modellen!
Ända sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 har arbetsmarknaden dominerats av den svenska modellen: en flexibel arbetsmarknad med få lagar och många frivilliga överenskommelser. Tryggheten för arbetstagarna låg i den stora möjligheten att få ett nytt jobb - vingarnas trygghet som LO-ekonomen Gösta Rehn uttryckte saken på 50-talet - inte att till varje pris bevara det gamla. Det gav utveckling och tillväxt. Så funkar det inte längre. De frivilliga överenskommelserna har omvandlats till lagar och de som drabbas hårdast av detta är arbetstagarna. Därför är det hög tid att plocka bort och ändra en rad lagar så att vi får fler växande företag och en ökad trygghet för arbetstagarna. Folkpartiets partistyrelse har insett detta, men tar bara ett par myrsteg i rätt riktning. Men om Sverige återigen ska bli världsledande i välstånd efter krisen duger det inte med myrsteg, då krävs sjumilakliv.
Vingarnas trygghet återlanseras nu av forskningsinstitutet Ratio. För denna trygghet i förändring krävs en reformering i flera delar. Ett självklart första steg är ett avskaffande av turordningsreglerna vid uppsägning (som baseras på principen sist in, först ut). Folkpartiets partistyrelse vill utvidga dagens möjlighet att undanta två personer från turordningen, så att den gäller alla företag, inte bara de med högst tio anställda. Man lutar också åt att öka antalet personer som får undantas från två till fyra. Samtidigt avslår man ett förslag till landsmötet som vill radera turordningsreglerna helt och hållet. Var finns logiken? Om sist in, först ut är ett så stort problem för företagen att FP vill göra undantag från principen, då måste det väl rimligen vara mest logiskt att helt ta bort turordningsreglerna? Självklart är det den linjen Folkpartiet ska driva och landsmötet har en chans att se till att det blir så.
Sverige har ett mycket starkt anställningsskydd för dem som har ett fast jobb. Forskarna påpekar dock att den typen av anställningslagar har flera negativa effekter: Det blir mycket svårare för kvinnor, ungdomar och invandrare att få jobb. Dessa grupper fastnar i tillfälliga jobb och arbetsmarknaden får ett A- och ett B-lag. Dynamiken i ekonomin minskar. Den kreativa omställningen fördröjs vilket gör att gamla, improduktiva jobb blir kvar för länge. Små- och nystartade företag har svårt att hantera de höga kostnader som lagarna medför. Dessutom blir människor räddare för att byta jobb och hamna sist i kön, vilket leder till hälsoproblem och minskar incitamenten för företagen att skapa en bra arbetsmiljö.
Minskar man detta anställningsskydd är det viktigt att skapa trygghet på annat sätt. Framförallt genom fler, växande företag, så att det finns andra jobb att få om det man redan har försvinner eller om man vill utvecklas någon annanstans. Sverige är starkt beroende av gamla, stora företag, men har oroväckande få växande företag. Grunden för framgång är naturligtvis att kunskapsskolan återupprättas. Den reformeringen driver nu Jan Björklund igenom i snabb takt. Fortsatt sänkt skatt för låginkomsttagare är bra, men vi behöver även en platt skatt genom att värnskatten och den statliga inkomstskatten tas bort. Hög utbildning och flit ska löna sig, inte bestraffas som nu. Registrering av ett nytt företag ska gå att göra på mindre än 24 timmar. När företaget är igång måste det snabbt kunna växa. För det behövs låga skatter och minimalt med regler.
Även om vi får fler växande företag kommer människor i övergångsperioder att stå utan jobb. Även då måste det finnas en rejäl trygghet. Idag saknar stora grupper av löntagare med litet högre löner en bra inkomsttrygghet, framför allt för att taken i arbetslöshetsförsäkringen är så låga. Taken borde höjas så att fler får del av denna trygghet, men då är det avgörande att försäkringen förblir en omställningsförsäkring, ingen permanent försörjning. Det finns klart forskningsstöd för att detta förkortar tiden i arbetslöshet.
Vår förhoppning och önskan är att arbetsmarknadens parter tillsammans jobbar fram en modernisering av arbetsrätten. Det ansvaret har de hittills inte klarat av att ta. För att driva på processen borde en del av den lagstiftning som finns idag tas bort. Vi kan inte ha en lagstiftning som så tydligt skapar utanförskap för stora grupper och som både försvårar rörligheten och försämrar tryggheten på arbetsmarknaden. Därför borde Folkpartiet gå i spetsen för att modernisera svensk arbetsrätt och arbetsmarknad i grunden och återupprätta den svenska modellen. Mindre justeringar kommer inte att lyfta Sverige till toppen av välståndsligan. Folkpartiets partistyrelses förslag är ett par myrsteg i rätt riktning. Mycket mer behövs. Landsmötet kan se till att det blir så.
Mathias Sundin (FP), riksdagskandidat 2010, medlem i Liberati
Alexander Bard, grundare av nätverket Liberati, företagare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar