I förslaget från partistyrelsen stod det i våras att livstidsstraffet skulle tas bort och istället ersättas med längre tidsbestämt straff, en åsikt partiet haft sedan länge. Niklas Frykman och jag tyckte att det verkade jäkla dumt och skrev en motion om att både bevara livstidsstraffet och inför längre tidsbestämda straff.
Vi har pumpat på med propaganda, senast i Aftonbladet, och fokus har hamnat på att bevara livstidsstraffet. Flera personer i partistyrelsen tyckte det var lika dumt som vi, däribland Birgitta Ohlsson och Torkild Strandberg, annars ofta på varsin sida i debatten.
Nu i debatten försvarade Johan Pehrson partistyrelsens linje, han som annars alltid brukar få skäll för att han bara är för hårdare straff.
Rätt snart - så snabbt att jag inte ens hann komma upp i debatten - insåg partistyrelsen och Pehrson att slaget var förlorat och gav upp. De förslog en kompromiss: Bevarat livstidsstraff - och längre tidsbestämda straff. Ja precis, nästan på kommatecknet det förslag Frykman och jag drev från början.
Förslaget gick igenom utan med klar majoritet och nu är Folkpartiet för att bevara livstidsstraffet i Sverige. Det känns riktigt, riktigt bra.
Lite synd kan jag tycka om Johan Pehrson. Som sagt, alltid nerskälld för att vara batongliberal, nu när han väl försvarar mjukare straff, ja då kör partiet över honom.
Ska sammanfatta mina övriga intryck från landsmötet, men nu, med bara tre timmar sömn i kroppen, ska jag ta en riktigt lugn kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar