I helgen har jag bevittnat två sågningar av socialdemokraternas skolpolitik. Eftersom jag lyssnade till Jan Björklund i lördags är det lätt att tro att hans var värst. Men så är inte fallet. Janne var inte nådig, men hjärnfoskaren professor Martin Ingvar tar fram stor röjsågen när han kapar sossarnas skolpolitik längs fotknölarna.
På DN Debatt idag står bland annat att läsa:
De nya ekonomierna i Indien och Sydostasien stormar fram och har elitsatsningar, betoning av goda insatser från eleverna och internationell utblick med en nationalistisk överton. Samtidigt envisas vi med en skola där den internationella utblicken saknas och där barnen luras till att tro att alla kan bli Lucia, och det utan ansträngning.
Centralt för de misslyckanden som vi ser är betygsdebatten. Här står inte socialdemokratin ensam vid skampålen. Vankelmodig populism har präglat flera partiers hållning, inklusive flera av de borgerliga. Tvehågsenheten inför betygen är tydlig. Begreppssammanblandningen är ännu mer påtaglig. Att lära sig något nytt kräver arbete och en insats från eleven. Återkoppling är en central del i en socialt driven pedagogisk process. Medan utvecklingssamtal anses ok är betyg inte accepterade.
Sverige har världens i särklass sämsta betygssystem. Det levererar inte. Det diskriminerar entydigt pojkar från arbetarklass. Problemen med betygen är att de introduceras för sent, har för få steg, saknar legitimitet i barnens ögon, stressar och har alltför komplexa betygskriterier.
Pojkar ligger 18-24 månader efter flickor i den biologiska utvecklingen får i dag första betyget mitt i flammande pubertet. En period i livet då dom måste ha mössa på sig för att hålla ihop tankarna. Innan de kommit ur puberteten har de fått sina första slutbetyg i gymnasiet. De har aldrig fått lära sig vad återkoppling är utan blandar ihop det med bestraffning. Självklart blir betygen illa omtyckta då. Antipluggkulturen frodas.
Just arbetarklasspojken som är född på landet i Sverige är den största förloraren i det misslyckade skolsystem som socialdemokratin bär ett sådant avgörande ansvar för.
5 kommentarer:
Ok. Vad är det Ingvar egentligen säger som har med hans roll som hjärnforskare att göra?
Det enda är att vi lär oss språk bättre i tidig ålder. Och det är väl alla överens om.
Utifrån en så här flummig artikel går det ju inte att föra någon som helst argumentation eftersom artikeln helt saknar argument.
Mattias, för det första så undertecknar Martin Ingvar denna artikel som privatperson. Det är DN:s debattredaktion som introducerar honom som hjärnforskare. För det andra så är hans artikel allt annat än flummig. Den är fullspäckad av påståenden som går att verifiera eller falsifiera för den som ids.
Exempelvis "Sverige har världens dyraste skola", "... vi har inte världens bästa skola", "Idag är det möjligt att bli lärare för de minsta barnen utan att ha insikt om hur man lär barn att läsa" och "Svenska barn är hyggliga på räkning men dåliga på matematik". Eftersom artikeln är publicerad på DN:s debattsidor så finns ju naturligtvis en och annan åsikt också...
Förutom att inlägget är skrivet av en hjärnforskare, men inte primärt handlar om hjärnforskning, vad är det som du tycker är luddigt?
Tja, flumskolan och dess nuvarande betygssystem introduceradet ju av folkpartiet förra gången de var vid makten,1993 ( bland annat då Beatrice Ask), så det är väl dags nu att försöker dra lärdom av det inför framtiden.
Kanske borde de se vad det är som gör socialistländer som Ryssland, Kina och Hongkong är i topp vad gäller skolundervisning (högre än Finland).
Kanske även privatkapitalistiska fribidragskolor blir grogrund för en uppsjö av overifierade undervisningsmetoder, vars resultat vi märker om, säg 6-8 år.
Ingvar är i mitt tycke överlägensen på det sätt man blir när man kommer in på sin inkompetensnivå. Dvs. DN debatt borde förutsätta sakkunskap, att man belägger ståndpunkter med argument. Men i skoldebatter tycks inte det behövas - sen kan man ju hålla med eller inte, det är en annan sak.
Den som vill kan kolla en sågning på www.pasvenska.se
Anonym: Du bör nog läsa lite skolhistoria.
Skicka en kommentar