Jag leker inte

Hans Stigsson Michajlov tycker att vi kommunpolitiker ska sluta leka och ägna oss åt den mer akuta finanskrisen. Han raljerar över att vi igår på kommunfullmäktige debatterade en vision som sträcker sig mot 2030.

Det har han en poäng i såklart och vi ägnar oss faktiskt en hel del åt krisen. Jag återkommer strax om den saken. Men först ett par invändningar.

För det första så har vi en modell för att styra kommunen. Högst upp, längst fram, eller hur man nu vill se det, finns en vision. Utifrån den visionen ska man ta fram program som styr mer i detalj olika områden och sedan ute i nämnderna tas sedan uppdragsplaner fram för varje år. Såklart ännu mer detaljerade.
Det finns en del problem med den här modellen det tycker jag, men vi kan knappast kasta den överbord och inte göra det vi måste för att det är kris i finansbranschen.

För det andra så är det väl ändå inte orimligt att diskutera visioner även i dagar av akuta problem. Visionerna påverkar faktiskt vår vardag också. Men visst, vem som har lyckats skriva de mest högtravande orden kan kännas lite malplacerat att debattera - inte bara vid finanskriser.

Men så till detta med krisen. Vi sitter just nu i Alliansen i djupa budgetförhandlingar. Där är det hela tiden avvägningar och bedömningar av framtiden som diskuteras. Hur stora säkerhetsmarginaler ska vi ha? Vad kan vara rimligt att satsa på? Hur mycket ska man gasa och hur mycket ska man bromsa? Och så vidare.

Där tycker jag att det är viktigt med både hängslen och livrem. Det bästa vi kan göra för att få stabilitet i Norrköping är en välskött ekonomi. Tyvärr går kommunen i år med underskott och kassakistan som fylldes på vid försäljningen av NME töms snabbt. Den kommer vara slut snart - kanske precis när lågkonjunkturen träffar botten. Det är inget roligt läge.
Därför har vi länge förespråkat en annan politik och fortsätter med en dåres envishet att göra det.

Omtag på torsdag?

Kollega Bergqvist kom in här på morgonen och sa:

- Det blir omtag på torsdag.
- Va?
- Ja, det blir omtag på torsdag. Det tas om.

Jag, fast i kommunfullmäktiges värld som fortsätter sitt möte på torsdag eftersom vi inte hann klart igår fattade nada. Skulle hela kommunfullmäktige tas om? Skulle hyresavtalet upp igen?

- Nej, amerikanska kongressen!

Ah!

(Ja, det är för tidigt.)

Avtal och avtal

Ibland känns ju ens egen vardag rätt futtig. På kommunfullmäktige har vi debatterat hyresavtalet mellan IFK och kommunen. I amerikanska kongressen debatterar de en överenskommelse om hur motsvarande näsan 5000 miljarder kronor ska användas.

Nåja, avtalet och KF-ärendena är viktiga de också, men aningen mindre.

Folkpartiet höll en klar linje i hela ärendet. Överenskommelsen mellan kommunen och IFK var förra året att IFK ska betala 15 miljoner per år så länge de spelar i Allsvenskan. Nu lägger vänsterkoalitionen in flera stora och små hyresrabatter så IFK inte behöver betala 15 miljoner.
Vi vägrar gå med på att skattebetalarna ska ta några mer kostnader.

Men som sagt, ibland känns 15 miljoner rätt futtigt, trots att det i sig är en jädra massa pengar.

Måndagsfundering

Ser att Kronofogden har ekonomiska problem. Om de inte betalar sina räkningar, vem driver in skulderna då?

Idag blir en lång dag. Först budgetförhandling fram till klockan 15, sedan kommunfullmäktige från 16.30 fram till säkerligen 22. Det blir mycket Idrottspark. En information om ombyggnaden, en interpellation från Jörgen och till sist själva hyresavtalet.

Det sistnämnda är en soppa utan like. Fullpepprat med stora och små fördelar i IFKs riktning. Folkpartiets linje är att det som bestämdes i kommunfullmäktige för snart ett år sedan, att IFK ska betala 15 miljoner per år, också är det som ska gälla framöver. Vi säger nej till alla delar, stora som små, där IFKs hyra lastas över på skattebetalarna.

Tänkte på det när jag gick till jobbet nyss. Första gången jag och Karin Augustsson fick projektet presenterat för oss skulle det kosta skattebetalarna noll kronor. Det var då det.

Så vad tycker du egentligen Stjernkvist?

Jag har läst Lars Stjernkvists inlägg om att bötesfälla skolor några gånger men lyckas ändå inte lista ut vad han egentligen tycker. Inlägget heter "Bötesfälla skolor?" med ett frågetecken. Och ett frågetecken är det enda som kvarstår när jag läst vad han skriver.

Han verkar tycka att straffa skolor är fel:

"Bestraffningar är liksom ett ledmotiv i regeringens skolpolitik. Jag tycker att det speglar en slags uppgivenhet. Som om hämnden är den enda trösten när barn misslyckas."

Men så följer han upp med att säga att "jag är inte mot straff i alla lägen".

Han skriver också att man måste "reagera snabbt" när en skola inte ger alla barn det stöd de behöver. Reagera hur? Tydligen ska det ske genom dialog. Men om dialogen inte funkar, utesluter han då straff? Han är inte mot straff i alla lägen, men i vilka lägen är han för?

Ska skolor som inte sköter sig kunna straffas, eller inte?

Internationellt bröllop

I förmiddags var det folkpartijacka och gympaskor på för kampanj i Hageby. I eftermiddag kostym och slips för uppvaktning i Linköping för Karin Granbom som gifte sig igår. Karin är riksdagsledamot för folkpartiet och ordförande i länsförbundet. Jag är vice ordförande så jag uppvaktade å länsförbundets vägar.

Hon har en himla trevlig släkt. Det var en mycket internationell grupp. Hennes make är från Frankrike men har en amerikansk far och tysk mor, eller om det var tvärtom. De hade också släkt från andra länder. Många roliga samtal blev det.

På hemvägen läste jag om Rwanda. De ha återhämtat sig efter det fruktansvärda folkmordet på 90-talet då 800 000 människor hackades ihjäl. FN och världen tittade på. Nu satsar Rwanda på att bli Afrikas Schweiz, säger de själva. Trots att valet enligt internationella observatörer var helt demokratiskt så menar en del att demokratin inte alls funkar som den ska. Alldeles för ofta är det fallet i afrikanska länder.

Karin och hennes make Alex ska till Sydafrika på smekmånad. Spännade land med stabila statsfinanser och rätt hög tillväxt. Men samtidigt klara ledarproblem och ett stort parti som totalt dominerar politiken. Sånt leder ofta till korruption vilket vi också ser i landet. Våldet är också ett stort problem som leder till att många välutbildade flyttar utomlands.

Det läste jag på vägen till Linköping, men tyckte väl kanske inte det var det optimala samtalsämnet med Karin.

Hyfsad debatt i natt

John McCain bestämde sig för att åka och delta i debatten, men jettar nu tillbaka till Washington för att hjälpa till att nå en överenskommelse kring finanskrisen. Jag tror ju personligen att det inte hjälper speciellt mycket att ha presidentkandidaterna i Washington just nu.

Debatten var helt okej, men ingen av dom är någon lysande debattör. McCain visade på sin mycket stora kunskap kring utrikesfrågor. Han har besökt alla platser och träffat alla personer. Barack Obama är inte okunnig, men hans kunskap känns som den kommer mycket mer från vad han läst i olika PM för att förbereda honom för debatter snarare än riktig kunskap.

Debatten handlade om utrikespolitik men inleddes med ekonomifrågor. Ingen av kandidaterna kändes speciellt insatta i den nuvarande finanskrisen. Ingen av dem har någon bakgrund inom ekonomifrågor och de kan knappast ha hunnit lägga så mycket tid på finanskrisen just nu. Här har Obama dock ett övertag eftersom han inte är republikan. Väljarna beskyller Bush och republikanerna för problemen de ser. McCain har alltså mer att bevisa, vilket han inte gjorde.

Mitt första betyg är ett oavgjort, vilket är en halv seger för Obama eftersom han anses svagare i utrikesfrågor än McCain.

Nu måste jag sova så jag orkar guida på Rådhuset idag på Kulturnatten. Kom förbi klockan mellan 11.30 och 15.30 så får du en guidening av något kommunal- eller oppositionsråd.

Får staten tillgång till all trafik eller inte?

En fråga som behöver besvars ang. den nya FRA-lagen är hur informationen från kabelägarna ska föras över till FRA när spaning ska ske.

I ursprungsförslaget skulle all trafik passera så kallade samverksanspunkter. Där skulle FRA scanna igenom all trafik i sina sökningar. Det är detta som är massavlyssningen.

Enligt det nya förslaget ska inte FRA ha tillgång till trafiken på detta sätt utan bara den trafik som är relevant för deras sökningar ska föras över till FRA.

Men frågan är: Varifrån då?

Ska samverkanspunkterna finnas kvar, men handhas av en annan myndighet som sedan för informationen till FRA? Eller ska själva kabelägarna göra överföringen till FRA?

Det sistnämnda är ju så jag fått uppfattningen att det ska gå till - och det verkar vara så i alla fall Camilla Lindberg uppfattat det. Men enligt tjänstemän på Försvarsdepartementet - enligt uppgifter jag fått - handlar det inte om att kabelägarna ska föra över trafiken. Det skulle vara för riskabelt eftersom de då får reda på vad det spanas på.

Om all information förs över till någon annan statlig myndighet än FRA så kvarstår ju massavlyssningen. Då kan man bygga in hur mycket säkerhetsspärrar som helst, man ger i alla fall staten för stora kontrollmöjligheter.

Säkerheten ligger i att staten inte automatiskt ska få tillgång till trafiken. Så trodde jag förslaget nu var utformat, men jag är inte lika säker längre.

Hört på lunchen

Vi har folkpartilunch på fredagar. Nu hade någon varit hos massören:

-Du måste vara politiker, sa massören.

-Ja, hur vet du det?

-Jag hittar ingen ryggrad.

Inga jätteostar på tisdag

Lars Stjernkvist lovar - eller ska man se det som ett hot? - att bjuda Jörgen Rundgren på en jätteost om Ostlänken finns med i infrastrukturproppen på tisdag.

Jag kan meddela att det gör den inte. Inte för att regeringen säger nej till Ostlänken utan för att proppen i huvudsak bara talar om de ekonomiska ramarna för åren 2010-2021.

Inga vägar eller järnvägar kommer pekas ut. Det kommer ske i den andra omgången när Vägverket, Banverket och regionerna får komma in med förslag på vad som ska finnas med och rymmas inom ramarna.

En annan intressant sak från regeringens budget som jag upptäckte först nu är en satsning på handikappanpassning av järnvägstationer. 150 miljoner satsas på att göra dessa mer handikappvänliga. Pengarna ska räcka till ungefär 30 stationer.

Riksdagen spelar plötsligt roll

För första gången sedan jag vet inte när spelar faktiskt enskilda riksdagsledamöter roll. Självklart bidrar de annars också genom att påverka internt, sådant som inte syns. Men att några riksdagsledamöter står upp mot en egen regering och tvingar den att lyssna - det är unikt.

Jag håller med Widar Andersson och andra som inte har mycket till övers för snyftande ledamöter som fått lite stryk. Det vore väl konstigt om en regering eller partiledning utan vidare lät sig köras över av enskilda personer utan minsta motstånd. Ska man påverka får man lära sig att ta stryk. Klarar man inte det får man söka sig ny sysselsättning. Sen har jag naturligtvis förståelse för att det kan ha varit jobbigt.

Eftersom jag är gruppledare i kommunfullmäktige har jag inte bara de enskilda ledamöternas perspektiv. Det är gruppledarens roll att hålla ihop gruppen. Annars går det inte att regera ett land, eller en kommun. Sen får man naturligtvis inte ta till vilka metoder som helst, men lite skäll har väl aldrig någon dött av.

Hur som helst så tycker jag det är en mycket positiv utveckling vi har sett. Ledamöterna som sitter riksdagen ska inte vara röstboskap. De ska representera väljarna i deras valkretsar. I FRA-frågan har några gjort det. Det är unikt och mycket välkommet. Det spelar faktiskt roll, och kommer spelar större roll än tidigare, vilka riksdagsledamöter vi väljer 2010. Inte bara vilka partier vi väljer.

Riksdagen har den senaste tiden blivit mycket mer intressant.

Dagens fjant: Thomas Bodström

Förra justieministern Thomas Bodström jobbar hårt på att bli en rikstönt. Han kritiserar att FRA-lagen inte utreds i en parlamentarisk utredning. Det är som i Nordkorea, vrålar han.

Trots flera frågor berättar han inte vad som är fel i själva förslaget.

Varför ska man utreda något om man redan har ett bra förslag? Jag har stått bakom en parlamentarisk utredning för att vi exempelvis få bort massavlyssningen.

Nu är den borta (om jag förstått rätt) och då behövs inget mer utredas.

Det enda som är som Nordkorea är Thomas Bodström som allt mer börjar likna Kim Jong Il.

Vad vet Mark som inte vi vet?

Mark Klamberg, riksdagsledamoten Birgitta Ohlssons make, och mycket insatt i FRA-frågan hoppar av alla sina uppdrag i folkpartiet efter överenskommelsen om FRA blivit klar.

Den stora frågan är: Varför?

Jag är nöjd (tror jag)!

Två avgörande punkter som behövde finnas med fanns med:

• Samverkanspunkterna (massavlyssningen) försvinner.
• En domstol ger tillstånd - ej domstolsliknande som tidigare.

Min reservation, innan jag hyllar uppgörelsen, är att jag vill veta exakt hur trafiken ska hanteras och domstolen verkligen är en domstol.

Överhuvudtaget stämmer väldigt mycket överens med det jag förde fram i våras. Jag påstår inte att det är tackvare mig dessa förbättringar kommit med, bara att det känns väldigt bra just nu. Hoppas känslan finns kvar när jag får reda på detaljerna.

Stor cred till de folkpartistiska riksdagsledamöter som jobbat mycket hårt med det här och till en partiledning som verkligen verkar ha lyssnat och få igenom förslagen i övriga alliansen.

Färdigt förslag om FRA kl 17!

Pressträff med statsminister och försvarsministern där ett förslag från eniga riksdagsgrupper presenteras.

Viktigast är de så kallade samverkanspunkterna försvinner. Alltså själva massavlyssningen. Att alla trafik går genom FRAs datorer. Jag hoppas, hoppas, hoppas att det är vad de kommit överens om.

Måndag morgon

Det känns i alla fall så. Segt som attan att komma ur sängen. Dessutom var ett intressant seminarium om organiserad brottslighet som jag tänkte gå på inställt. Nåja, det ger ju lite tid att jobba med annat.

Widar Andersson tycker att Jörgen Rundgren och jag förmodar även jag själv är gnällig eftersom vi klagar på att vänsterkoalitionen gör slut på skattebetalarnas pengar.

Om det innebär att vara gnällig när man kritiserar ekonomisk oansvar som kommer bli riktigt allvarligt för Norrköping, ja, då är jag gärna gnällig. Om det innebär att vara gnällig att vara kritisk mot att vänsterkoalitionen sviker sina vallöften, ja, då är jag gärna gnällig.

Widar säger att det är upp till bevis för oss att lämna fram en investeringsbudget som inte gör slut på pengarna. Well, det är bara att läsa våra tidigare budgetförslag (och naturligtvis det vi kommer presentera snart). Vi investerar där på en nivå som gör att vi inte tömmer kassakistan eller behöver låna pengar.

Vilka förskolor och äldreboenden ska vi ta bort, frågar Widar. Inga, är svaret. Vi har helt enkelt en annan politik där vi inte är besatta av att äga och bygga allting själva. När vänsterkoalitionen föreslår hundratals miljoner för att bygga nya äldreboenden så föreslår vi istället att vi låter andra bygga och sedan att vi hyr in oss i dessa lokaler.

Det innebär ju naturligtvis också ökade kostnader, men ingen dubbel utgift. Vi behöver inte ta pengar ur kassakistan för själva byggandet, vi behöver bara ta pengar ur den årliga driftbudgeten för själva hyran. Den årliga kostnaden i driftbudgeten blir lika stora med vår politik som vänsterkoalitionens, men vi behöver slipper ta pengar ur kassakistan, eller låna.

Det blir lika många äldreboenden och förskolor, men med en smartare ekonomisk lösning - helt enkelt eftersom vi inte är besatta av kommunen ska äga allting själva.

Skulle vara intressant att höra vad Widar tycker om att vänsterkoalitionen bara klarat av 12 av 70 vallöften?

Dödsskjutningen i Finland

Jag tror, precis som Lars Stjernkvist, att vi inte ska vara för snabba med slutsatser. Och även att slutsatser överhuvudtaget kan vara svåra att dra. På ett sätt går det aldrig att skydda sig mot sånt här, men vi kan göra allt vi kan.
Skolhälsovården måste funka från elev, lärare, till kurator, sjuksköterska och psykiatri. Elever med problem måste tidigt fångas upp.

Problemet är ju bara att alla de gånger som eleverna idag faktiskt fångas upp så kanske det inte ens märks. Det är först när någon inte fångas upp, eller inte kan fångas upp, som det verkligen märks. Ingen rapporterar om de potentiella mördare som stoppades från att bli mördare.

Men en del kan vi säkert lära. Jag är dåligt insatt i svenska vapenlagar jämfört med finska, men det är ju något som vi borde granska närmare, exempelvis. Läste att någon tyckte de svenska lagarna höll, bra isåfall.

Hur som helst är det alltid viktigt att vuxenvärlden reagerar snabbt och kraftfullt. Det kan inte stoppa alla vansinnesdåd. Men problemen är oftare lättare att behandla i början.

Blandade känslor

Nästan alltid när jag besöker kommunal verksamhet så återvänder jag från besöken mer positiv än när jag åkte ut. Även om det ofta kan finnas saker att anmärka på och även om personalen ofta har något de tycker är dåligt så finns det nästan alltid en stor entusiasm över det arbetet som utförs. När personalen berättar om sitt jobb märks det att de i grunden gillar det, de är positiva även om det finns mycket saker som tynger ner dom.

Idag på ett besök på en gymnasieskola träffade jag flera personer med just den inställningen. Glada, positiva och entusistiska för sitt arbete. Men också ett par med precis motsatt inställning.

Allting verkade svårt och jobbigt, samverka med andra fanns det bara problem i, kunskapen om andras verksamhet var mycket låg, ungarna var som dom var, inte någon större idé att lägga ner för mycket tid på deras resultat. Jag kanske övertolkar det de sa, men det kändes väldigt negativt. Sådana lärare hör inte hemma i skolan.

Men så tänker man åter på en av de andra lärarna som ungarna verkade gilla stenhårt och som kom på nya metoder för att undervisa. Sådana lärare hör verkligen hemma i skolan.

Hur vore det att bemöta något i sak?

Lars Stjernkvist sitter på sitt kyrkomöte och kommenterar än det ena och än det andra. Inget fel i det om han inte klagade på att andra debatterar sakfrågor. Hur vore det om han själv faktiskt bemötte något i sak?

Varför är bara 12 av 70 vallöften uppfyllda i hans koalition? Varför säger han att personaltätheten ska öka när den sen inte gör det? Varför säger hans kamrater att de satsar på förskolan när de faktiskt inte skjuter till så mycket pengar som behövs för att klara det ökade antalet barn? Och så vidare.

Om jag nu är onyanserad i min kritik av honom och vänsterbudgeten, bemöt då det jag säger och visa att jag har fel. Så kan vi ha en debatt om sakfrågorna istället för att kommentara varandras debattstil.

Framtidstro är inte att göra slut på pengarna

Stefan Arrelid undrar vad vi vill i Alliansen, det ska vi snart presentera i vår budget. Men i går berättade vi bland annat att vi vill stötta Vargarna med ett så kallat luftstaket så vi kan minska risken för de otäcka olyckor vi sett alltför ofta inom speedwayen.

Stefan menar att vi visar väldigt lite framtidstro eftersom vi sa nej till 300 miljonersprojektet Kulturhuvudstadsåret och tycker att 300 miljoner till Idrottsparken kunde använts på ett bättre sätt.

Framtidstro är inte att göra slut på kassakistan. Framtidstro är inte att få betala dyra räntor på lån. Framtidstro är inte när dessa räntorkostnader äter upp utrymmet för satsningar i skola och äldreomsorg.

Folkpartiet är mycket måna om en ansvarsfull hushållning med skattepengarna. Om vi i Norrköping hade tagit tillvara på de goda åren och sparat i ladorna så hade vi nu istället kunna satsa i Norrköping. Istället tvingas vänsterkoalitionen skära ner i förskolan, trots att de rätt oärligt låtsas som att det är en satsning.

Alliansregeringen la nu fram en budget helt utan besparingar. Det hade vi kunnat göra i Norrköping också om Alliansen hade styrt här.