178 dörrar i Söderköping

178 dörrar blev det, vilket ger 354 dörrar i september, alltså över målet på 250. Totalt är jag nu uppe i 1899 (bara 8101 kvar). Video från lördagens dörrknackning:

Tvåa i provvalet och 144 dörrar i Söderköping

Den stora delen av budgetarbetet är avklarad för i år och dessutom är den interna processen med provval avslutad. Jag slutade tvåa! Det lättar upp min kalender något och gör att jag åter kan rikta mig utåt. Jag firade därför min andraplats med en dörrknackning i Söderköping. 144 dörrar blev det, vilket innebär att jag är uppe i totalt 1721 stycken (bara 8279 kvar).

Filmen från Söderköping ser ni nedan. Där bjuder jag också på en liten bonusrulle som jag hade glömt bort, men hittade i mobilen. Allians för Norrköping på båtfärd ut till Arkö i Norrköpings skärgård.

Björklund i topp

Moderaterna och Fredrik Reinfeldt syns mest, uppmärksammar DN. Men de glömmer bort att Jan Björklund åter klättrat till en topposition. Han har legat bra till under hela sin tid som partiledare, förutom ett tag under våren. Före sig har han, förutom Reinfeldt, Sahlin, Bildt och Borg.

Just nu är det extra imponerande att synas så mycket. Det är ekonomi och näringsliv som stått i fokus under det senaste året, men trots det ligger han alltså före näringsminister Maud Olofsson.

MP som går bra i opinionen syns inte så mycket, medan Lars Ohly, som går dåligt, syns mycket...

UPPDATERING:

Frykman tycker att det är bra att JB syns, men vill att han ska synas på fler ställen, som på en egen blogg till exempel. Instämmer.

Alexander Bard på Liberati-bloggen efterlyser mer ideologisk debatt från JB. Instämmer, även där.

Plugga utomlands, nu även för lärare

Jan Björklund presenterar en riktigt bra grej idag på DN Debatt. En utökning av 4-miljarderssatsningen Lärarlyftet, som innebär att svenska lärare nu ska få möjlighet att även plugga utomlands.

"För första gången någonsin kommer svenska lärare, med finansiering från staten, att få möjlighet att fördjupa sina kunskaper utomlands. Det ger dem en unik möjlighet att fördjupa sina kunskaper, få impulser utifrån och lära av andra. I framtiden ska behöriga lärare få möjlighet att studera vid utländska lärosäten. Det gäller högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå."

Läs också Seved Monke, Niklas Frykman och Sebastian Hallén.

Kommunal loge får man inte nämna

Lars Stjernkvist gillar inte att jag kommenterar att han väljer att behålla den kommunala logen på Idrottsparken. Sen skriver han något mycket märligt:

"Däremot hade han inte särskilt mycket att säga om att vi mitt krisen ökat våra ekonomiska reserver, klarar av att ta tillbaka sparkrav inom vård och skola och dessutom får resurser över till några viktiga satsningar."

"Ökat våra ekonomiska reserver?" Ööh, va? Här läggs en budget där man planerar för ett underskott på 300 miljoner kronor och det är att "öka de ekonomiska reserverna"? Investeringsnivån ligger cirka 900 miljoner över den nivå som är möjlig (vilket innebär att pengarna måste lånas) och det är att "öka de ekonomiska reserverna"? Que?

Att sparkraven inom vård och skola tas tillbaka är tack vare de 170 miljoner som staten skjuter till. Att Lars får resurser över till "några viktiga satsningar" är inte heller så konstigt, eftersom han som sagt planerar att gå med underskott.

Jag tror inte Lasse lånar pengar till att köpa mat och betala hyran. Men i kommunens ekonomi är det tydligen helt OK.

Jag är tydligen motbevisad

Mattias Ottosson skriver:

"Sundin blir tydligen sur när verkligheten hinner ikapp honom. Han har konstant påstått att kommunens kassakista är tom och när han blir motbevisad uppträder han som en sur unge som fångats med fingrarna i kakburken."

Verkligheten var det ja. Kommunens kassakista är ju de facto tom. Så exakt hur jag är motbevisad är svårt att förstå. På pappret finns där pengar, korrekt. De pengarna kommer från de kommunala bolagen som har köpt tillgångar av kommunen. Gissa var de kommunala bolagen har lånat pengarna till dessa köp? *trumvirvel* - Kommunen! Dessutom är pengarna i nettotillgången återigen utlånade till *dubbel trumvirvel* - Kommunala bolagen!

Det finns tyvärr inga pengar där. Allt existerar på pappret bara. Inget kan användas för att köpa något. Det är därför kommunen lånar så mycket nu för tiden.

Det kommer alltså i framtiden bli lånade pengar som används i verksamheten. Det är som om du och jag lånade pengar till hyran eller för att köpa mat. Inte så långsiktigt hållbart, som alla förstår.

Har Ottosson fått frispel?

Mattias Ottosson, KS-ordförande (S), skrev för ett tag sen på sin blogg att hans kollegor sett något förvånande ut när han presenterade sitt budgetförslag för dom. Det kan jag förstå, för han verkar ha fått rena frispelet.

På mitt bord landade nyss vänsterkoalitionens förslag till budget med ett planerat underskott i verksamheten på inte mindre över 300 miljoner kronor och en investeringsnivå som ligger ungefär en miljard över vad vi har råd med.

I budgeten hänvisas till tidigare avsättningar mot balanskravet på 261 miljoner. Det betyder att kommunen kan gå med så stort underskott utan att det statliga balanskravet kickar in. Det stämmer att dessa avsättningar gjorts - på pappret! Men några pengar har inte sparats. Men dessa pengar - som inte finns - ska man ändå spendera alltså.

Jag blev, precis som Ottossons kollegor, rejält förvånad. Investeringsnivåerna har tidigare legat alldeles för högt och budgeten har inte haft några marginaler, men budgetdisciplinen ute i nämnderna har varit rätt bra (Kerstin Hildebrands nämnd undantagen, men den är bättre nu). Men den man säger nu är att all tidigare disciplin kan man fullständigt strunta i.

Det är väldigt allvarligt för det ger oss långsiktigt, mycket svåra ekonomiska problem. När resten av världen reser sig ur finanskrisens aska kommer Norrköpings kommun brottas med att betala tillbaka stora skulder - och tvingas skära ner i välfärden.

Kultursnobberi på hög nivå

Jag, som obildad lantis, fattar ingenting. Det var väl ungefär kontentan av Mats Söderlunds argument mot mig i debatten om konstnärslöner.

Jag förklarade inledningsvis att för mig handlade detta om en princip, där jag tycker att fullt friska, arbetsföra människor inte ska få pengar livet ut, utan krav på motprestation. Det gäller konstnärer likväl som politiker. Mats förklarade då, för första gången av många, att jag uppenbarligen inte begrepp något om konstnärligt skapande. Det har han säkert rätt i, men jag känner och känner till många konstnärer som skapar utan att ha någon livstidslön.

Han tyckte naturligtvis att det var förfärligt att dessa högdjur skulle behöva producera något som säljer. Det jag påpekade, dock lite otydligt tycker jag nu i efterhand, är att det är ingen som tvingar dom att göra det. Dom får gärna skriva böcker som ingen läser, bara vi andra hårt arbetande människor slipper betala dom för att göra det.

När jag berättade att jag själv skriver en rätt smal bok, som få kommer läsa, och tänker ge ut den gratis på Vulkan.se gick han verkligen igång. Hur kunde jag - en obildad amatör - ens våga jämföra mig med giganter som Jan Myrdal (en av dom som lever på livstidslön).

Jag har fruktansvärt svårt för såna där kultursnobbar som tycker att dom är så fina, och viktiga, att de har någon sorts rättighet att leva på andras bekostnad. De flesta inom kulturen som jag har stött på är inte sådana alls, utan just hårt arbetande människor som brinner för vad de gör - och faktiskt producerar mycket bra, utan livstidslön.

Ni kan höra debatten här.

I 24NT om sociala medier

Skrev ju i fredags att jag blev intervjuad av 24NT om sociala medier. Nu finns inslaget uppe på webben, eller direkt här.

Om konstnärslön i P1 Morgon

Om ni har en radio i närheten imorgon måndag 8.15, kan ni lyssna på mig i P1 Morgon. Jag ska debattera så kallad konstnärslön med Mats Söderlund, ordförande i Författarförbundet.

Konstnärslön innebär att man får en garanterad minilön, på idag drygt 200 000 kronor om året, livet ut. Oavsett om man gör något konstnärligt eller inte. En av dessa är Jan Myrdal, känd Lenin- och Pol Pot-kramare som tycker att massern på Himmelska fridens torg var nödvändig. Till exempel. Det finns ett 150-tal till.

Regeringen tänker nu inte ge några nya personer denna lön, och som ni kanske anar tycker jag regeringens beslut är toppen.

Debatten som drogs igång av Roland PM och Anna Anka är rätt kul. Men den vore ännu roligare om hon hette Kajsa.

Det var riktigt trevligt på Holmens 400-årsfirande på Louis de Geer i fredags kväll. Riktigt bra konsert och sedan trevlig middag. När man tänker på det är det helt otroligt hur ett företag kan överleva i 400 år. Så många saker som kan gå snett under en så lång tid.

I Aftonbladet om läget i Folkpartiet

Intervju med mig i Aftonbladet, om läget i Folkpartiet, Så mår partierna:

Mathias Sundin, 31, är folkpartist, bloggare och oppositionsråd i Norrköping. Han har som mål att slå svenskt rekord i dörrknackning fram till valet 2010.

Vilken är den största stridsfrågan inom Folkpartiet?

– Största frågorna är FRA-lagen och las, lagen om anställningsskydd. Jag och många andra vill att FRA-lagen rivs upp och att vi går längre i förändringarna av las.

Vilken fråga bör partiet satsa på för att vinna röster i valet 2010?

– Vi borde satsa stenhårt på integritetsfrågor.

Hur är det att just nu vara folkpartist - Toppen! Helt ok, Kunde ha varit bättre eller inte särskilt roligt alls?

– Det är toppen! Vi har en mycket bra partiledare, gjorde ett bra EU-val och tror att vi har en stor chans att rycka fram i nästa val samtidigt som alliansen vinner.

Ge ett gott råd till Jan Björklund, så här ett år före valet.

– Satsa på integritetsfrågor och gå längre i kraven på att reformera las. Det behövs inte minst för att ungdomar och invandrare ska få en större chans på arbetsmarknaden.

Allianskonvent och sociala medier

Sitter just nu med en kamera över axeln och försöker skriva samtidigt. 24NT intervjuar och filmar om politiker som använder sociala medier och jag använder ju alla.

Samtidigt pågår Allianskonvent på Skandiateatern. Fyra representanter från Allians för Sverige är där och lär hos hur vi ska vinna valet nästa gång. Helena Dyrssen från Folkpartiet ledde Alliansens äntringsstyrka inför förra valet och har en hel matnyttigt att berätta.

Efter lunch är det dags att fira Holmen som fyller 400 år. Det är seminarier hela eftermiddagen på Louis de Geer och sedan middag ikväll.

Över 2500 visningar

Min lilla reklamfilm har nått över 2500 visningar nu.

Kom ut, Ottosson! Var är Ottosson?

Kom ut, Ottosson! Var är Ottosson? Mitt i budgetförhandlingarna i går eftermiddag överröstades vi av ett herrans oväsen utifrån. Vi öppnande fönstret och kikade ut. Då förstod jag vad det var. José Kimengas (FP) demonstration för bättre integration hade nått Rådhuset. De ropade på Mattias Ottosson som inte kom ut och tog emot deras protestbrev.

Pratade med José lite senare på eftermiddagen och han berättade att de hade bokat tid med Ottosson klockan 13. När de kom dit på utsatt tid fick de beskedet att han inte hade tid förän klockan 14. De väntade, men ingen Ottosson. Därför började de ropa "Kom ut, Ottosson!" och tillslut gjorde han entré.

Det hela fick stort genomslag i NT, Folkbladet och Östnytt:

Riv upp FRA-lagen

Idag börjar riksdagens försvarsutskott behandla FRA-lagen 2.0, eller "Propositionen om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning", som den egentligen heter.

Det var ju den kompromiss som förhandlades fram under förra hösten för att förbättra den FRA-lag som drevs igenom i juni 2008. Ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. FRA-lagen 1.0 och 2.0 är båda är alldeles för långtgående och måste helt enkelt rivas upp.

När FRA 1.0 klubbades igenom vek sig riksdagsledamöterna, sen kaxade de till sig lite och fick till en kompromiss. Med nästan ett års betänktetid hoppas jag att flera landat i att själva grunden i lagen är felaktig och måste rivas upp. Finns det några orädda och självständiga ledamöter i riksdagen?

Det här är den viktigaste fråga jag söker mandat av Folkpartiväljarna i Östergötland för att driva i riksdagen.

Pålsson kan förändra redan nu

Anne-Marie Pålsson skriver återigen om problemen med toppstyrning och riksdagens bristande inflytande, trots att det rent formellt är där makten ligger.

Hennes problembeskrivning är bra, likså är en del av lösningarna med riktigt personval utan spärrar, att pengarna till ledamöterna ska gå direkt till ledamöterna och inte till partierna, osv - men hon glömmer ändå vilken makt hon själv sitter på.

När jag senaste kollade hur hon röstat i riksdagen så hade hon röstat mot partilinjen en gång av 399 möjliga tillfällen. Ingen kan tvinga henne att rösta så. Om hon tycker regeringens politik är fel, kan hon rösta nej.

Det är bra att hon lyfter problemen, och ja, det är systemet vi har som skapat dessa osjälvständiga riksdagsledamöter - men man kan förändra innan själva systemet ändrats.

Det är vad jag tänker försöka göra om jag kommer in i riksdagen.

S: Fråga Alliansen en gång till om SD

I morse satt Alliansens fyra partiledare i morgonsoffan i SVT och pratade bland annat om den sänkta skatten för pensionärer.

Programledaren frågade efter ett tag också om eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna efter nästa val. Statsministern svarade "nej" och säger att det bästa sättet att få fortsatt stabilitet i Sverige är att rösta på något av Allianspartierna.

Partiledaren frågar igen och han svarar återigen nej på frågan.

Då frågar hon en tredje gång och Reinfeldt svarar att ni kommer ställa frågan om och om igen, som om ni inte hör vad vi säger. Då påstår hon att hon faktiskt inte hörde svaret.

Reinfeldt berättar då att de vet att Socialdemokraterna ringer runt till alla redaktioner och uppmanar dom att ställa frågan en gång till.

Den fråga som journalisterna verkligen borde ställa är om vänsterkoalitionen kommer ta stöd av Sverigedemokraterna för att fälla den borgerliga regeringen. En regerings tid vid makten tar inte automatiskt slut vid ett val. Säg att SD kommer in och vi får två block med minoritet. Om inte den sittande regeringen avgår måste vänsterkoalitionen väcka en misstroendeförklaring - som de alltså bara kan vinna med stöd av vågmästaren, Sverigedemokraterna.

Om ingen misstroendeomröstning genomförs sitter regeringen kvar som minoritetsregering, den allra vanligaste formen av regering i Sverige historiskt.

Öviks Allehanda om min kampanj

"Ångermanländska politiker borde ta intryck av personer som Johnny Munkhammar och Mathias Sundin.

Nere i Norrköping har Mathias Sundin (FP) redan börjat knacka dörr. Oppositionsrådet Sundin, som är en principfast liberal och en av de absolut bästa unga politikerna vi har i landet, har bestämt sig för att lämna kommunpolitiken och satsa på riksdagen. På sin väg dit ska Sundin ”slå svenskt rekord i dörrknackning” och besöka 10 000 hushåll. I går kväll var han enligt sin blogg uppe i nästan 1600."

- Anders Rönmark i Örnsköldsvis Allehanda. Jag rodnar.

Snälltåg

Snabba tåg, tycker regeringens utredare att vi ska ha. Jag instämmer. Frågan är hur snabba? Dick Erixon förespråkar den allra senaste teknologin med tåg som går i över 400-500 km/tim, mot höghastighetstågens 320 km/tim.

Jag vet inte exakt vad sådana tåg skulle kosta, men med den reservationen känns det rimligt att satsa på det senaste, inte det näst senaste. Tågen kommer tidigast börja rulla 2023, då är dom ännu mer omoderna. 2023, då trodde man förr att bilar och allt möjligt skulle flyga. Att köra tåg i bara 320 km/tim känns futtigt. Men det är väl inte så man ska fatta beslut.

Seved Monke skriver också om snabba tåg.

Johan Norbergs nya bok finns ute i bokhandeln nu. Han skriver om lycka. Om jag får tag i boken på väg hem idag, blir i alla fall jag lite lyckligare.

Barack Obama levererar vallöften: Tullar som hindrar frihandel.

Ta bort fribeloppet helt

Mer pengar till studenterna blir det från 1 januari nästa år, skriver Jan Björklund och Tobias Krantz på DN Debatt idag. 350 kronor mer i månaden, blir det. Dessutom höjs gränsen för hur mycket en student får tjäna utan att studiebidraget minskas, fribeloppet. Från 107 000 kronor per år till 136 400 kronor.

Jag tycker man kan ta bort den här gränsen helt. Det borde vara upp till var och en att bestämma hur mycket man vill jobba vid sidan av studierna. Den största delen av studiemedlen är dessutom lån, vilket jag antar att de flesta inte skulle ta ut om man kan ersätta det med lön. Själva bidragsdelen är ju bara en liten del av hela beloppet.

Per Altenberg argumenterar till viss del för att det ska finnas en gräns, eller i alla fall att studiemedlen ska räcka.

Bästa kommentaren om S-politiken

Folkpartiets eminente kanslist Björn Börjesson slår till och beskriver S-politiken på Folkpartiet Norrköpings blogg:

"De tar från de rika, slår på de fattiga och ingen vet var pengarna tar vägen."

Förvånande?

Ska precis iväg och fortsätta budgetarbetet i Alliansen. Mattias Ottosson (S) skrev på sin blogg av Vänsterpartiet och Miljöpartiet "såg förvånade ut" när han presenterade sitt budgetförslag för dom. Och Stefan Arrelid (MP) bekräftar: "det kan stämma att jag blev något överraskad".

Låter förtroendeingivande.

S-löfte: En månadslön mindre

Jag blir mörkrädd när jag läser Mona Sahlin och Thomas Östros idag i DN. Det är en återgång till stora arbetslöshet som rådde mitt i brinnande högkonjunktur när Sahlin och Östros styrde senast. Den här meningen visar på en total brist på förståelse hur jobb skapas och en arbetsmarknad funkar.:

"Det finns inget utrymme för vårdslösa skattesänkningar. Vi sätter jobben först."

Varför har vi hög skatt på alkohol? För att folk inte ska dricka så mycket. Varför har Alliansen gjort det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa? För att vi ska få fler jobb. Socialdemokraternas politik är den precisa motsatsen.

Höjd inkomstskatt, som S nu lovar, innebär en höjning för ALLA som jobbar. Det blir höjd skatt för rika, som S pekar på, men också för låginkomsttagare.

En 30-årig Norrköpingsbo som får 13000 kr i plånboken efter att skatten är betald, har sedan 2006 fått en sänkt skatt med 1185 kronor i månaden. Det är 14220 kronor om året - eller MER än en hel månadslön!

Kolla själv hur mycket sänkt skatt du har fått på www.jobbskatteavdrag.se.

Läs också Per Altenberg och Niklas Frykman om samma ämne.

Nkpg kunde blivit 300 miljoner fattigare

Idag meddelas det vilken stad som blir Europas Kulturhuvudstad 2014. Norrköping var med i tävlingen tills bland annat Folkpartiet beslutade sig för att rösta nej, och vänsterkoalitionen krävde total enighet. När enigheten sprack avbröts försöket.

300 miljoner kronor hade hela kalaset gått på, varav skattebetalarna hade fått stå för merparten.

Det är såklart inte säkert att Norrköping hade vunnit och självklart hade det på många sätt varit både bra och roligt med en sådan händelse i Norrköping - men med facit i hand (finanskris etc) så var beslutet det rätta. Pengarna behövs på andra ställen.

Hoppsan, ännu en osanning Stjernkvist

Lars Stjernkvist och Idrottsparken är ingen bra kombination. Häromdagen påstod han att Alliansen var för en ombyggnad, trots att vi röstade nej till ombyggnaden. Idag påstår han att jag tycker följande:

"Sundin har hittat lösningen på alla världsproblem; idrottsparken. Om vi rullar tillbaka tiden och avstår från bygget, då får vi enligt Sundin råd med all ädreomsorg vi behöver, all skolpersonal och det behövs inga pengar från staten."

Endast någon med mycket låg fattningsförmåga skulle få det jag skrivit och sagt om Idrottsparken, till att det skulle vara lösningen på alla kommunens problem. Lars Stjernkvist har inte låg fattningsförmåga, men när Idrottsparken kommer på tal blir han defensiv och försöker komma från ansvaret genom att hitta på saker om oss som stod för en annan politik.

Om vi hade låtit bli att bygga Idrottsparken hade det inte löst alla ekonomiska problem i kommunen, men det hade gjort att vi hade haft 300 miljoner mer i kassakistan och att vi inte skulle behöva betala 22 miljoner (och snart kanske mer) per år.

Idrottsparken är det yttersta exemplet på det slöseri Stjernkvist och hela hans koalition har stått för. Om Idrottsparken vore det enda felaktiga beslutet, då hade vi haft en mycket bättre situation idag. Tyvärr är det, nästan, bara en droppe i havet av oansvarig ekonomisk politik.

Statsbidrag till Idrottsparken

Kommuner och landsting får nästa år 17 miljarder kronor extra. Det innebär totalt 38 miljarder mer än när sossarna regerade 2006. För Norrköpings kommun innebär detta ungefär 170 miljoner kronor extra nästa år. Hur man än räknar så är det väldigt mycket pengar.

Som jag sa i våras när de första sju miljarderna kom så känns det kortsiktigt bra, det är flera besparing som vi nu inte behöver göra, vilket känns väldigt skönt. Samtidigt tror jag, som jag tidigare resonerat, att det är långsiktigt fel att belöna kommuner som inte sköter ekonomin tillräckligt bra.

I fallet Norrköping innebär detta att en del av dessa 170 miljoner går direkt till den årliga kostnaden för Idrottsparken. Som nu kan bli större eftersom IFK meddelat att de inte kan betala hyran.

Samtidigt verkar det finnas lite intressanta tankar kring hur detta slösaktiva beteende ska motverkas. Jan Björklund har drivit frågan - och jag har ifrågasatt behovet - men nu verkar man vara inne på att kommunerna måste avsätta en del av överskotten i en fond i högkonjunktur, som används i lågkonjunktur. Eller spara i ladorna i goda tider, för att ha när lyckan vänder.

Det är en intressant lösning som jag ska studera närmare.

Jag är alltså kluven. Det känns skönt för verksamheten, men är sämre på lång sikt. En stor fördel - ska vi inte glömma! - är att pengarna är tillfälliga. Då minskar belönandet av slösaktiga kommuner. Om pengarna verkligen försvinner, det återstår väl dock att se.

Stjernkvist röstade för Parken, inte Alliansen

Ibland är det trist med politik. Som när de politiska motståndarna fullständigt saknar hederlighet. Lars Stjernkvist försöker just nu påstå att vi var för en ombyggnad av Idrottsparken. Han är inte ohederlig i allmänhet, men just nu verkar vad som helst vara tillåtet att för att rädda sitt eget skinn.

FAKTA:
Lars Stjernkvist tryckte tillsammans med 41 andra ledamöter ur Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på JA-knappen.

Samtliga 39 ledamöter från de borgerliga partierna, tillsammans med två från SPI, tryckte på NEJ-knappen.

Idrottsparkens ombyggnad för 290 miljoner kronor var därmed ett faktum, med en rösts övervikt.

Vi förespråkade att IFK tillsammans med några andra intressenter (troligen från näringslivet) skulle köpa arenan och själva bygga om den om de ville. Kommunen skulle fortsätta att betala den hyra vi betalade innan, ca 10-11 miljoner, med ett maxtak på 15 miljoner kronor per år.

Varken IFK eller näringslivet var intresserade av denna lösning och alltså hade det inte blivit något bygge. Det var precis vad Stjernkvist och de andra sa till oss då. Dessutom meddelade Socialdemokraterna, då det begav sig, att de hade föreslagit just detta för IFK men de hade tackat nej. Då byggde de istället Parken åt dom.

Alltså: Stjernkvist tyckte först att vårat förslag var bra. Sa sedan att det var omöjligt att genomföra. Säger nu att det skulle ha blivit genomfört och dessutom varit dåligt.

Det är inte vad jag kallar fair play.

Med Folkpartiet och Alliansens förslag hade vi inte haft en ombyggd Idrottspark och skattebetalarna hade inte stått där med notan.

FP i rätt riktning om LAS

Jag blev väldigt positivt överraskad när jag igår kväll fick reda på att FP rör sig i rätt riktning om LAS. Förra landsmötet blev något av en flopp när partiledningen först föreslog att vi skulle ansluta oss till Moderaternas linje och inte ändra någonting i LAS. De förlorade i utskottet och höll på att förlora i plenum när frågan hastigt och lustigt skickades till ett beredningsutskott. Där ska kompromisser hamras fram och kompromissen blev en att arbetsgrupp tillsattes.

Några större förhoppningar hade jag inte på större framsteg från arbetsgruppen, men tji fick jag, verkar det som. Jag ska studera förslagen i detalj innan det slutliga omdömer fälls dock.

Skamligt av IFK att be om mer pengar

Om jag minns rätt från budgetdragningen så har kommunen gjort sig av med 240 personer under året. Samtidigt kommer alltså IFK Norrköping och vill ha ännu mer pengar av skattebetalarna.

De har redan fått en ny arena för 300 miljoner kronor och en förbindelse från kommunen att betala 15 till 22 miljoner kronor per år under 30 år framåt.

Om IFK får mer pengar nu, innebär det att ytterligare några lärare eller undersköterskor får sparken. Det är ärligt talat rent skamligt att då be om mer pengar.

Samtidigt kan jag förstå reaktionen från IFK. Hittills har de fått allt de pekat på och kopplingarna mellan fotbollen och den politiska ledningen har varit, och är till stor del, väldigt tight. Kommunstyrelsens vice ordförande, Eva Andersson, är till exempel fortfarande en tung spelare i IFK.

Folkpartiet och Alliansen sa nej till ombyggnaden av Parken. Det är till viss del på grund av alla pengar som går dit som vänsterkoalitionen nu tvingas sparka folk. Lågkonjunkturen är den stora anledningen, men vi tjatade oss blåa om att vi måste spara i ladorna under de goda åren. Det örat lyssnade man inte på utan brände stålarna och nu står vi där.

Det är rent tragiskt att se.

Socialism och kommunism i Norrköping

Det har varit lite dåligt med bloggande från min sida under ett par veckor. Har haft svårt att hinna med och haft bristande tillgång till internet, är den enkla förklaringen.

Nu ska jag alldeles strax åka till Linköping där vi har den första kandidatpresentationen inför provvalet till riksdagen, som börjar nästa vecka. Ska bli intressant att se vad folk frågar om. Varmt välkommen dit, Drottningg. 12, kl. 19.00.

Igår hade vi fullmäktige där frihetlig liberalism ställdes mot kollektivstisk socialism. Moderaterna föreslog extra stöd, i form av basklasser, till de allra mest utsatta barnen i grundskolan. Men nej, det gick inte, eftersom en basklass kan jämföras med fängelse, menade en sosse. Ett fängelse som han själv varit med och införa dock, eftersom basklasser finns i gymnasiet. Udda. Sen sa de såklart nej till en Folkpartiets förslag om att vi ska ansöka om en spetsutbildning på gymnasiet.

En skola för alla, säger vänsterkoalitionen ofta, men ett bättre uttryck vore "en skola lika för alla".

Inte heller blir det någon mer valfrihet för de äldre. Trots att staten till och med skjuter till pengar för införandet av det. Kommunisterna, som annars alltid vill ha mer pengar från staten, tänker inte införa det.

Socialism och kommunism i en salig röra - det är vad som styr Norrköpings kommun.

Så lägger man grund för ett folkmord

"I don't know if this is true. We don't have any evidence to support this."

Det säger brodern till den unga man som Aftonbladet påstår att Israels militär stal organ ur. Familjen har inte ens pratat med någon utländsk journalist. De minns en fotograf som tog bilder på kroppen, men ingen journalist har ställt några frågor till dom.

Den unga mannen dödades av israelisk militär i samband med den första intifadan, 1992.

"Maybe the journalist reached that conclusion on the basis of the stitches he saw on the body. But as far as the family is concerned, we don't know if organs were removed from the body because we never performed our own autopsy. All we know is that Bilal's teeth were missing."

Israel har förklarat att man obducerar alla dödade.

Men det som är det viktigaste i Aftonbladets publicering är inte den otroligt lösa grund anklagelserna står på (redan innan detta avslöjande), utan antisemitismen. Detta är bara ett av många, många rykten som har cirkulerat kring judar i hundratals år. Att Sveriges största tidning torgför dessa visar hur farligt ute vi är.

Det är så här grunden läggs för alla förföljelser av folkgrupper, judar och andra. Det var så här grunden lades för judeutrotningen under andra världskriget.

För att göra det klart så tycker jag att Israels regering hanterat frågan mycket konstigt. Att de blir upprörda är inte ett dugg konstigt, men varför ge sig på svenska regeringen? Jag tycker svenska regeringen hanterar frågan bra - men det vore på sin plats om något högt uppsatt politiker ändå markerade mycket kraftigt mot Aftonbladet. Hittills har Gunnar Hökmark gjort det. Det behövs fler.

För er som befinner er i Stockholm på fredag så måste ni gå och se diskussionen med Aftonbladets chefredaktör, Jan Helin, på Timbro. Han frågas där ut av Roland Poirer Martinsson.

Belöna inte slösaktiga kommuner

Jag har skrivit några gånger om att kommunerna inte borde få mer pengar från staten (Kommunalrådet som säger nej till statliga pengar). Det har lett till debatt bland annat i SVT och Studio Ett. Jag önskar att jag då hade haft lite av den faktabakgrund som Stefan Fölster och Nima Sanandaji nu tillhandahåller i SvD. Våra argument är i grunden identiska, men de tillför fakta som jag tidigare bara har gissat mig till:

"De mest slösaktiga kommunerna lät sina sammanlagda utgifter öka med mer än 50 procent under åren 1998–2008. De mest sparsamma däremot nöjde sig med mindre än 20 procents ökning. Ändå ökade de spar- samma kommuner resurserna till skolan betydligt mer än de slösaktiga."

Det leder till att det slösaktiga beteendet belönas och är dessutom ett demokratiskt problem:

"En normal demokratisk konsekvens vore då att politiker i slösaktiga kommuner får bakläxa av sina väljare och tvingas omför- dela pengar tillbaks till kärn- områdena. Denna process vill regeringen och oppositionen nu sätta ur spel genom att skjuta till ytterligare pengar."

Det duger alltså inte med att säga att vi ska ge kommunerna pengarna nu, och sedan fixa problemen efter krisen. Vi måste tänka långsiktigt redan nu - annars inleder vi en negativ spiral som leder till ännu mindre skattepengar och ännu mindre pengar till kärnan i välfärden. Ger vi pengarna till kommunerna istället för att exempelvis sänka arbetsgivaravgiften (som också gynnar kommuner) så belönar vi slösaktigt beteende OCH får fler arbetslösa - vilket såklart, som sagt, leder till ännu mindre skatteintäkter.

Roligaste bordet

Hur politik och politiker funkar, är det många av ekonomerna på Mont Pelerin Societys konferens som undrar. Däremot kan de ekonomi desto bättre. Det är verkligen ett privilegi att få vara här. Det kryllar av framstående och mycket intressanta ekonomer här. Idag har bland annat Nobelpristagare Buchanan, Assar Lindbeck (han med kommissionen, ni vet), Tyler Cowen vid George Mason University och Richard Epstein från University of Chicago föreläst.

Igår på middagen kom plötsligt professor Bryan Caplan vid George Mason och slog sig ner vid vårt bord. Han blev världsberömd när han för ett par år sedan gav ut boken "The Myth of the Rational Voter". Han är en udda typ och argumenterar bland annat att ekonomer måste bli mycket roligare för att nå fram till folk och politiker. Vårt bord verkade vara det roligaste, sa han när han slog sig ner. Samma sak idag på lunchen.

Jag som inte är skolad ekonom får kämpa för att hänga med ibland, men tusan vad jag lär mig. Och alla samtal med folk från världens alla hörn gör att man får chans att förhöra sig om hur saker och ting funkar där. På minglet ikväll pratade jag ingående med en kvinna från Nya Zealand om vår respektive deras alkoholpolitik, till exempel.

Mont Pelerin Society

Har precis packat väskorna och ska snart hoppa på tåget till Stockholm. Där ska jag medverka på Mont Pelerin Societys konferens. Mont Pelerin Society är en exklusiv organisation för några av världens mest framstående intellektuella, ekonomer, affärsmän och andra som förespråkar en mer klassisk liberalism. MPS startades 1947 av Nobelspristagaren FA Hayek.

Nu har de alltså valt att lägga en konferens i Sverige, som ordnas av Ratio med Nils Karlsson och Niclas Berggren i spetsen. Årets tema är "Marknadsekonomin i välfärdsstaten".

I år kommer bland annat James Buchanan till konferensen. Han vann Nobelpriset i ekonomi 1986 och är en av grundarna till Public choice-teorin.

Det är ganska få som får chansen att vara med på en sån här konferens, vilket gör det extra roligt. Anledningen är att jag får det är att killlarna på Ratio skickade ut en förfrågan till oss som gått Stureakademin. Mot att vi hjälper till lite på konferensen får vi vara med och lyssna och delta så mycket vi vill i aktiviteterna. Själv ska jag gå runt och fota.

Sopigt

I måndags väcktes jag strax efter klockan sex av att sopbilen förde en massa oväsen precis nedanför fönstret. För vilken gång i ordningen jag förbannade deras tidiga vanor, vet jag inte.

I tisdags vaknar jag igen efter sex av en ny sopbil. Det här verkade ju helt befängt! Vad gör dom på samma ställe två dagar i rad?

Så imorse. Tror ni inte att sopbilen är där igen! Samma plats, samma tid!

Förutom att jag inte fattar varför dom måste börja så tidigt, så verkar det obegripligt ineffektivt att hämta sopor på samma ställe tre dagar på raken.

Nu ska jag med övriga Alliansen iväg på ett lunch till lunch-möte. Budgetarbetet ska inledas och valåret ska planeras. Det finns mycket att prata om. Tänk att det snart är val igen.

Dobbelmoral

NT:s ledare beskriver med ett ord precis hur svensk spelpolitik ser ut. Påstått ansvar för de som hamnar i spelmissbruk, men egentligen en aggressiv marknadsföring för att locka in fler folk, allt i statskassans tjänst.

Kommentarer, stöd och endorsements

Inte trodde jag att det skulle rulla in så mycket stöd till min kampanj, och inte bara från folk jag känner. Reaktionerna på reklamfilmen är oerhört positiva och den verkar ha spridit sig utanför de vanliga misstänkta.

Här är några kommenterer från bloggvärlden:

"Det politiska arbetet utförs ofta på ett alltför stereotypt sätt. Och alltför få politiker vågar bjuda på sig själva. Mathias Sundin, folkpartist i Norrköping, gör sitt för att göra politiken roligare."

- Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd i Stockholm.

"[F]olkpartisten Sundin är ingen vanlig svensk partigängare. Han har ett stort individuellt engagemang, och tar tal om att stå nära sina väljare på allvar.

- Johan Eriksson, på johaneriksson.se.

"Om det är något vi har för lite av i svensk politik så är det humor och särskilt humor på sin egen bekostnad. ... Ett bra föredöme är Mathias Sundin (riksdagskandidat för FP i Östergötland, bloggar här och här) i sin nya youtubefilm om hans dörrknackarkampanj inför nästa års riksdagsval, vilken är en av de roligare svenska kampanjfilmer som jag har sett."

David Högberg, kristdemokrat från Östergötland.

"På amerikanskt vis vill jag också passa på att endorsa Sundin. Den som bor i Östergötland och vill representeras av en driven, självständig och orädd liberal ska rösta på Mathias Sundin i riksdagsvalet 2010."

- Sebastian Hallén, pol.sek. för FP i Kalmar.

"Mathias Sundin, flitigt omrapporterad i denna blogg, visar än en gång vad han lärt sig av att studera amerikansk politik. Den här filmen är lysande."

- Johan Ingerö, PR-konsult, bloggare och fd partigängare.

"Letar du efter en liberal kandidat som tar det här med demokrati på allvar så kan du ta en titt på Mathias Sundin (fp) i Norrköping. ... Mathias är en rakryggad socialliberal som behövs i riksdagen!"

- Björn Brändewall, Folkpartist från Kalmar endorsar också mig.

"Mathias Sundin — en politiker med humor som just nu jobbar på att knacka dörr."

- Emma på opassande.se, som också funderar på om man får vara rolig som politiker.

"Inte Mats då, men han nästan-namne – Mathias. Sundin då… han kampanjar nu för att komma in i riksdagen 2010 för Folkpartiet och han har en helt fantastisk rolig reklamfilm. ... Äntligen en politiker som har kontakt med väljarna. Hoppas han blir inkryssad!"

- Mikael på bloggen Gryningsräd.

"Följ Mathias väg till riksdagen på hans kampanjblogg.Jag gör det. Inte för att han knackar dörr utan för att Mathias är en ovanligt klok politiker med vettiga åsikter."

- Tommy Rydfeldt, landstingspolitiker för FP i Halland.

Filmen är snart uppe i 2000 visningar!

Riksdagens kris

"Riksdagsledamotens ställning måste stärkas på bekostnad av partiledningarna, framför allt genom ett mer direkt mandat från väljarna."

Det skriver Dagens Nyheter idag, i ledaren "Riksdagens kris". Jag kunde inte instämma mer - för det är ju precis vad hela min personvalskampanj går ut på.

Svenska Dagbladet visade i helgen att så mycket som var tionde riksdagsledamot hoppat av under denna mandatperiod. De flesta har gått till kommunpolitiken. Där har de större inflytande och mer direkt med medborgarna, i riksdagen saknar de inflytande och går jobba med att "baxa igenom regeringens förslag", som en moderat uttryckte det.

Jag knackar dörr eftersom jag vill ha ett direkt mandat av väljarna. Då är det lättare att stå upp när partipiskan viner över ryggen, tror jag. Ingen vill ha en situation där folk röstar hej vilt och landet blir mycket svårt att styra. Men idag har det gått alldeles för långt åt andra hållet. DN avslutar med ytterligare några reformer som också vore bra:

"Antalet ledamöter i riksdagen bör minska, personvalsinslaget stärkas och ledamöternas resurser för att anställa medarbetare bör öka på partikansliernas bekostnad."

Men i grund och botten handlar det om att enskilda invidier måste tuffa till sig och våga stå upp.

Kommunist Ohly uttalar sig om demokrati

Kommunisten Lars Ohly uttalar sig om Israel och kallar regeringen för "en skurkregim". För Ohly kan verkligen det där med skurkregimer. Så här skrev han i en riksdagsmotion om Kuba:

"Mänskliga rättigheter omfattar mer än yttrande- och tryckfrihet. Det handlar också om att leva upp till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och konventionerna om barns och kvinnors rättigheter samt om rätten till social utveckling. Med beaktande av detta är Kubas respekt för de mänskliga rättigheterna på en helt annan nivå än vad som är fallet i de flesta andra länder i tredje världen.

Kuba har enpartisystem inskrivet i konstitutionen. Inom dess ram har ett omfattande deltagande i den politiska processen skapats, där medborgarna väljer sina företrädare. För att bli vald till Nationalförsamlingen, Asamblea Nacional Poder Popular, krävs inte medlemskap i det kommunistiska partiet, men en majoritet är de facto medlemmar. Valförfarandet påminner om ett långtgående personvalssystem. Föreningsfriheten är emellertid starkt begränsad."

I kommunisten Ohly värld är demokratin Israel en skurkregim, och diktaturen Kuba ett paradis.

Citat är hittat hos Fredrik Malm, som har startat en mycket intressant serie på sin blogg. Varje dag publicerar han något Vänsterpartiet skrivit eller sagt i serien "Med (v)åra egna ord".

Och en sak till. Ohly kräver handelsbojkott mot Israel - och kräver naturligtvis att USA:s handelsbojkott mot Kuba ska lyftas. Så talar en sann kommu... eh demokrat, var det visst nu för tiden ja.

Boxholm, Ödeshög, Skänninge

I torsdags styrde jag kosan mot Boxholm, där Gen Larsson på Länstidningen hängde med ut och knackade dörr i en timme. Efter en gigantisk kebab med bröd till lunch åkte vi till Ödeshög. ("Vi" är jag och Haralampos Karatzas, som ni kan se livs levande i videobloggen). Där sprang vi på ett mycket intressant hus, som ni också kan se i videobloggen.

Sen till sist åkte vi till Skänninge marken och sålde FP-lotter i ett par timmar. 120 000 besökare på två dagar, har marken där. Smått otroligt!

52 dörrar blev det, vilket gör totalen till 1577 dörrar.

Inga kamphundar som sällskapshundar

På Aftonbladet.se går att läsa hela min och Peters artikel om licenskrav för farliga hundraser. Debattens vågor går minst sagt höga där, 290 kommentarer as we speak. Aftonbladet har också tagit in en expert, Linda Atmer, som säkert är mycket duktig på hundar, men inte det minsta opartisk.

Linda medverkade på samma hundkonferens om farliga hundar som jag var med på i december förra året. Då använde hon ord som "rasdiskriminering" när hon argumenterade mot alla sorters regleringar av hundraser.

Hon argumenterar för övrigt mycket märkligt tycker jag:

"Det är betydligt obehagligare med en chihuahua som biter dig i hälsenan än en pitbull som bara går förbi."

Det är samma sorts argument som Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben använder i NT:

"Säg att en pitbull biter dig och en golden retriever biter mig, vilken är farligast?"

Dom försöker blanda bort korten. Det här handlar inte om enskilda hundar. Ingen förnekar att enskilda hundar av alla raser kan bli farliga. Det kommer man inte åt genom någon lagstiftning som reglerar raserna - men det är ju inte heller det problemet som vi försöker komma åt!

Vi försöker komma åt problemet med att vissa hundraser i sig är för farliga för att de ska få finnas helt fritt i samhället som sällskapshundar. För en sådan lagstiftning argumenterar vi i vår debattartikel och vår rapport.

Dessutom är ju svaret på Hans fråga, pitbullen.

Då säger Linda och SKK att det ägaren som spelar stor roll. Ja, ägaren spelar stor roll, men det gör inte rasen irrelevant för det.

Det har även kommit en del blogginlägg om debattartikeln, både ris och ros såklart. Det bästa inlägget kommer från Jonas, som jag träffat och diskuterat med tidigare. Han håller inte riktigt med, men tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning och kommer med några konstruktiva förslag på hur det skulle kunna bli bättre. Det är så här jag hoppas att debatten ska kunna föras. Tyvärr bidrar varken Svenska Kennelklubben eller Linda Atmer till det.

Rapporten i sin helhet finns här att läsa och bilaga två, med indelning av raserna i kategorier finns här.

Denna rapport ska inte ses som om den är huggen i sten. Det är vårt förslag och vår inriktning och vi tar gärna mot sakliga argument för att något ska ändras.

Btw, ni som tuggar på om okunnighet. Peter Kjällkvist är hundinstruktör, ordförande för en rasklubb inom Svenska Brukshundsklubben och föreståndare för ett hunddagis. Själv är jag ingen hundexpert, men har levt med hund större delen av mitt liv och det senaste året satt mig in i allt som går att läsa i detta ämne. Kom med ett bättre argument än så.

Dörrar och hundar

Min gårdag bestod till stor del av dörrknackning och hundar. Peter Kjällkvist och jag presenterade en rapport och ett förslag på hur en framtida lagstiftning för farliga hundraser skulle kunna se ut. Peter är hundexperten i gänget, föreståndare för ett hunddagis, hundinstruktör och ordförande för en hundrasklubb inom Svenska Brukshundsklubben. Jag ska alldeles strax bege mig till de södra delarna av Östergötland för dörrknackning i Boxholm och medverkan på Skänninge marken. Så jag förklarar lite mer om förslaget senare. Under tiden kan ni ta del av medierapporterna:

Sveriges Radio Östergötland, Folkbladet och Norrköpings Tidningar.

Folkbladet - Valkampanj modell USA - var med mig i Finspång när jag knackade dörr där. 62 dörrar blev det, vilket gör totalen till 1525 dörrar. I dagens video pratar jag lite kort om skatter:

Björklunds tal i Marstrand

Ni som vill skippa försnacket kan spola fram tre minuter:

Hallå där

NT gör en "Hallå där" med mig idag. Jag träffade NT även i Söderköping igår, men det kom inte med i dagens tidning, hoppas det dyker upp framöver.

Reklamfilmen rullar på i rejäl fart, över 1700 visningar nu! Antalet visningar har alltså överstigit antalet knackade dörrar. Jag ska försöka hinna ifatt. Det har kommit in mycket positiv respons på filmen och på min kandidatur. Det blir en sammanfattning av det lite senare.

Kort dörrknackning i Söderköping

Jag hade tänkt knacka lite längre stund i Söderköping idag, men det är mycket annat som händer idag. Danmark funderar på att förbjuda kamphundar och jag kommer nog ha en artikel på ämnet i en kvällstidning imorgon. Hur som helst, 63 dörrar blev det i Sörping, vilket gör totalen till 1463.

Här en videoblogg, som blev lite mörk tyvärr:

Håll i öronen

Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Lars Stjernkvist (S) berömmer Jan Björklund - och jag tänkte kritisera honom.

I Björklunds sommartal i Marstrand sa han att FP vill ge mer pengar till kommunerna nästa år. Tack, men nej tack. Varför har jag bland annat förklarat i en debattartikel på Newsmill.

"Det ligger på kommunerna och kommunpolitikerna att sköta ekonomin på ett sådant sätt att välfärden drabbas så lite så möjligt även i lågkonjunktur. Om vi aldrig betonar detta ansvar, kommer det inte bli någon bättring."

Vi ska komma ihåg att staten redan går med underskott. Om det fanns stora överskott att ta skulle jag bättre förstå logiken, även om det inte vore rätt då heller. Kommunerna har ansvar för sin egen ekonomi. Punkt slut.

Det fann såklart många bra delar i Björklunds tal också, framförallt om utrikespolitiken. Han var stenhård och glasklar i kritiken av Iran och lika tydlig i försvaret av den svenska insatsen i Afghanistan:

"Nu testas alla högtidsord om internationell solidaritet. Styrkorna är där på mandat av FN:s säkerhetsråd, med stöd från Afghanistans lagligt valda regering. Sverige deltar efter begäran från världssamfundet och efter beslut i Sveriges riksdag.

Till de unga svenska kvinnor och män som tar risker för egen del i Afghanistan, för att hjälpa människorna i ett av världens mest våldsutsatta och fattigaste länder, har jag ett viktigt budskap;

Ni har vårt helhjärtade stöd!"

Det finns en bra Facebook-grupp som heter just "Stöd våra trupper", startad av Benjamin Katzeff Silberstein.

Jag kan inte fatta varför Björklunds tal inte finns på YouTube. Vi som har förmånen att regelbundet höra Björklund tala vet att han är mycket bra på det. Låt fler ta del av det!

1400 dörrar i juli

Juli lider mot sitt slut och jag har knackat färdigt för den här månaden. 173 dörrar blev det i Söderköping, vilket ger den runda och fina siffran 1400 för juli, 400 mer än målsättningen på 1000. Glömde tyvärr kvar stegräknaren idag i bilen. Illa.

Har har ni dagens videoblogg där jag avslöjar en liten hemlis om kampanjväder:

Campaign ad

Min lilla reklamfilm har nu spritt sig till det stora landet i väst. En kompis från McCain-kampanjen snappade upp filmen på Facebook och har spridit den till andra medarbetare från kampanjen:

"My friend Mathias is running for parliament in Sweden. Here's his first campaign commercial. You don't need to understand what they're saying; his actions will translate to anyone who has ever knocked on a door on behalf of a candidate."

Filmen har spritt sig till ett rätt stort antal bloggar och folk verkar väldigt positiva. Kul!

Till sist - ett gott skratt förlänget livet. Läs om Mona Sahlins "Kåt att älska"-brev till Bruce Springsteen.

Nu ska jag försöka hinna med ett kort dörrknackningspass i Söderköping.

Endorsements

Eftersom det här är en amerikansk kampanj i Sverige väljer jag att tolka alla vänliga ord som endorsements. Närå, men det känns väldigt roligt att få läsa om stöd från folk runt om i landet.

Mäkta stolt blir jag när ett av Sveriges tyngsta namn inom FRA-frågan, Mark Klamberg, uttrycker sig gillande. Han är själv nominerad till riksdagen, men tycker att det räcker med en riksdagsledamot i familjen, Birgitta Ohlsson. Istället kandiderar Mark till kommunfullmäktige och ni som får rösta där gör bra i att sätta ett kryss vid hans namn (och Birgittas). Så här skriver Mark:

Min kandidat i riksdagsvalet - Birgitta!

Mathias Sundin från Norrköping ställer upp till riksdagen med en bra plattform. Nu röstar jag på Stockholm stadlistan, föga överraskande är jag mycket nöjd med min nuvarande riksdagsledamot, Birgitta Ohlsson.

Markus "LAKE" Berglund ger mig också sitt stöd:

"Lycka till Mathias! Sverige behöver fler självständiga riksdagsledamöter."

Likaså Mattias Lönnqvist, FP-ordförande i Sundbyberg:

"Min första rekommendation blir för de som bor i Östergötland och som vill rösta på en liberal kraft i riksdagsvalet; Mathias Sundin. Förutom att han är en trevlig prick med ett förtroendegivande förnamn så råkar han dessutom vara medlem i Liberati och har vettiga åsikter."

Kärnan i intervjun

Det jag tycker är kärnan i intervjun, eller i alla fall kärnan i min riksdagskampanj är detta. Som vanligt sammanfattar Johan Ingerö det bäst:

"Men det jag gillar bäst hos honom är hans osvenska sätt att bedriva politik. Under mina år i politiken stötte jag på ett oräkneligt antal partigängare, personer som utvecklat ett absolut gehör för partilinjen och som ständigt upprepade frasen "man måste välja sina strider" utan att någonsin hitta en strid värd att välja.

Sedan fanns även deras motsats, personer som valde att spela rollen som förtryckt sanningssägare som på grund av sin rättrådighet aldrig lyckades nå toppen, eller ännu bättre, som offrade chansen att nå toppen för att utkämpa den där sista omöjliga striden för rättvisa och sanning.

Mathias passar inte in på någon av dessa beskrivningar. Han säger rakt ut att han tycker som sitt parti i de flesta frågor, är beredd att kompromissa i ytterligare några och är helt kompromisslös i ett litet fåtal."

Klipper in hela det avsnittet av intervjun nedan:

Varför siktar du på en plats i riksdagen?

- Jag bestämde mig helt och fullt förra året efter första FRA-omröstningen i riksdagen, när jag såg att så många ledamöter som jag vet tyckte någonting helt, helt annat ändå röstade efter vad partipiskan krävde. Jag kände då att det behöver bli någon slags förändring. Jag har som person alltid gått mina egna vägar och det är det jag skulle vilja förändra i riksdagen, vara mer självständig.

- Sedan är jag folkpartist och tycker det mesta som partiet och regeringen gör är bra, men inte allt. Jag tycker inte att man kan rösta med i allt bara för att man säger att vi har ett land att regera.

Skulle du kunna ha det manöverutrymmet och bli en frejdig vilde i riksdagen? Ta exemplet FRA-omröstningen. Där kan vi anta att det var främst ett antal yngre borgerliga ledamöter som röstade mot sin övertygelse, men de gjorde det för att man var tvungna att sy ihop en bärande linje och någon form av stabilt regeringsunderlag i riksdagen.

- Inte vilde, men jag skulle definitivt aldrig ha röstat för den första FRA-lagen. Det finns inga argument i världen om regeringsduglighet som skulle fått mig att ändra mig om den.

- Politik handlar om att kompromissa. Min uppgift som gruppledare i Norrköping är att hitta kompromisser som passar gruppen, så jag förstår den delen av politiken väldigt väl. Men om regeringen - oavsett om det är en borgerlig eller socialdemokratisk - alltid vet att de alltid kan köra över sina egna riksdagsgrupper, då har vi tappat en stor del av betydelsen med riksdagen. Varför ska väljarna kryssa någon här ute när det ändå alltid är partiledarna som bestämmer allting?

- Sen måste man kunna regera ett land och hitta kompromisser, men det måste till ett skifte i balansen. Det är faktiskt riksdagen och inte regeringen som har makten.

Maud Olofsson, move over!

Anderas Henriksson är journalist på Makthavare.se och bloggare på Offentliga affärer. Han var vänlig nog att låta oss störa friden i hans bostadsområde, när vi spelade in reklamfilmen. Den uppmärksamme tittaren kan faktiskt se honom i filmen i ett kort klipp. Någon som ser var?

Han har nu lagt upp en lång intervju med mig på Makthavare.se där han också skriver lite om filminspelning. Jag saxar in lite här i bloggen (de mest smickrande delarna såklart):

"Maud Olofsson må ursäkta, men den svenska politikens duracellkanin är inte längre en centerpartistisk partiledare från Högfors i Västerbotten, utan ett 31-årigt folkpartistiskt oppositionsråd och framtidslöfte från Norrköping i Östergötland som siktar på riksdagen nästa höst.

Mathias Sundin är en stjärna på uppåtgående i folkpartiet. Han är oppositionsrådet som ovanligt nog och på kort tid lyckats slå sig in i tre debatter i riksmedia, som nominerats till en plats i partistyrelsen på höstens landsmöte, som tror att vägen till en riksdagsplats hösten 2010 går via det svenska rekordet i dörrknackning och som tillbringade förra sommarens semester med kampanjarbete och dörrknackning för John McCains presidentkampanj i Las Vegas och Nevada.

...

Efter att ha följt duracellkaninen Sundin under något år via främst hans ambitiösa USA-blogg, men även hans rikspolitiska utspel och sett filminspelningen på plats är det en klyscha hämtad från sport- och rockjournalistiken som dyker upp i bakhuvudet när jag vänder hemåt på söndagseftermiddagen.

Lägg namnet Sundin på minnet. Ni kommer få höra mer av honom så småningom. Kommunalpolitiken i Norrköping känns spontant som en för liten arena för denna relativt unga och hårt arbetande politiker."

Och nu blir det reklamfilm!

Det svenska rekordet i dörrknackning innehavs av migrationsminister Tobias Billström (M). Inför valet 2006 knackade han på 10 000 dörrar. Det rekordet tänker jag slå. Ni kan följa hur det går för mig här på bloggen. Längst upp finns en räknare för hur många dörrar jag knackat hittills (1227) och där hittar ni också videobloggar från varje dörrknackning. Och avsett vad ni ser i filmen, så är det ett mycket bra sätt att kampanja på.

För att sätta lite större fokus på dörrknackningsdelen av min kampanj och rekordförsöket har jag gjort en liten reklamfilm.

Den är producerad av min kampanjs medieproducent Jonathan Liberman, tidigare bland annat producent på tv-kanalen Axess. För denna produktion rekryterade han in ytterligare en annan tidigare Axess-medarbetare Andreas Szegö. Grymt professionella och bra killar att jobba med!

Stjärnan i filmen heter Bronx och tillhör min kampanjmanager Peter Kjällkvist.

Here you go:

Snart blir det reklamfilm

Allt gick som planerat och Linköping fick besök igen. 226 dörrar blev det och 5,8 kilometer avverkades. Inalles 1227 dörrar och 34,6 km.

Imorgon blir det reklamfilm. Vill ni se den förre alla andra så kan ni bli mitt fan på Facebook (inte lika coolt som att få veta vem som blir vicepresidentkandidat, plus att jag kom på att göra så väldigt sent - men ändå!). Mailar ut den till alla fans direkt efter midnatt inatt. För alla er andra kommer den upp på bloggen imorgon.

I dagens videoblogg visar jag upp mina flygblad:

Blev en del snack om fastighetsskatten idag. Verkar vara ett rätt ämne, det nämns för det mesta av någon när jag är ute. Hittills har inget tyckt att den ska höjas, som vänstergänget vill.

1001!

104 dörrar bidde det idag i Finspång, därmed är jag uppe i 1001 dörrar hittills. Målet för juli var 1000 dörrar. Nu är det bara 8999 kvar...

Pratade med Finspångsborna bland annat om EU, fastighetsskatt, stora dyra simanläggningar, parker, gymnasieskolan och fega riksdagsledamöter.

Imorgon är det Linköpings tur igen om allt går som planerat.

Straffa kommuner som bryter mot balanskravet

Skriver jag idag på Newsmill:

"Under högkonjunkturen var det många kommuner, borgerliga såväl som socialistiska, som spenderade alldeles för mycket pengar. Min egen kommun, rödgrönt styrda Norrköping, är ett sådant exempel. Istället för att spara i ladorna, brände man alla pengar. Nu står Norrköping där med stora nedskärningar i skolan och omsorgen, samtidigt som 300-miljoners bygget av fotbollsarenan Idrottsparken pågår för fullt.

Dessa kommuner anser nu att de måste bryta mot det statliga balanskravet och medvetet gå med underskott, trots att det inte är tillåtet.

...

De måste straffas. Annars kommer vi fortsätta att se detta kortsiktiga agerande. Storbankerna i USA gör nu återigen rekordvinster och ökar sina risker mer än någonsin, eftersom de vet att skattebetalarna tar notan om det går snett, men de själva får behålla vinsten om det går bra. På samma sätt kommer kommunerna att fortsätta missköta sin ekonomi om de vet att staten ser mellan fingrarna och räddar dom när det går snett."

Körskolemaffian

Är det en rimlig del av en körkortsutbildning att svara på frågor om vad man tycker om droglegalisering i Holland? Självklart inte. Ändå är det precis vad tusentals körkortselever numera tvingas genomgå. I alla fall om de går på en körskola som ansluten till STR, Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

Jag och Martin Ängeby har samarbetat kring en artikel som publicerades i Expressen. Den följdes upp av en ledartext om samma ämne och igår medverkade Martin i morgonsoffan där han debatterade med STR:s ordförande.

STR är en stenhård lobbyorganisation som lobbar extremt hårt mot politiker och tjänstemän. Deras mål är att flytta så mycket som möjligt av privat övningskörning över till trafikskolorna. För ett par år sedan försökte de få till att man endast skulle få övningsköra i bilar med dubbelkommando. Det lyckades de inte med, men fick istället till en obligatorisk introduktionskurs och en riskutbildning, Riskettan. Det är där man får svara på frågor om droglegalisering.

Intäkerna för dessa två nya utbildningar är cirka 160 miljoner kronor för körskolorna - per år.

Det är inget fel att gå i körskola, det har jag gjort själv, och det är ett mycket bra komplement till privat övningskörning. Men det viktigaste är att övningsköra så mycket som möjligt. Gör man det bara i körskola blir det väldigt dyrt.

Ljuset i tunneln kan vara ett tåg

Jag har skrivit om det förut, och som vanligt numera är det framtidsoptimisten Johan Norberg som är pessimistisk. Den här gången på DN Debatt:

"Efter den turbulenta finanskrisen är det förståeligt att vi vill ta fasta på de ljuspunkter som syns. Men ljuset i slutet av tunneln kan vara ett mötande tåg.

Goldman Sachs tjänade rekordstora 3,4 miljarder dollar andra kvartalet 2009. Mindre uppmärksamhet fick ett annat rekord som banken slog – den har aldrig tidigare registrerat lika hög value-at-risk, en indikator på hur riskabla affärer som görs."

De lär sig snabbt. Skattebetalarna tar notan och de får själva behålla vinsterna. Tänk dig själv om du spelade på kasino med sådana regler. Du skulle gå all in hela tiden.

Det allvarligaste är dock det grundläggande problemet:

"Det stora och potentiellt ödesdigra experimentet är att vi i dag försöker möta en kris som har orsakats av för låga räntor och för hög belåning med ännu lägre räntor och ännu högre belåning."

Vi behöver fundera på vad vi ska göra efter krisen. Då menar jag även i återhämtningen. Den får inte bestå av att dessa rekordlåga räntor finns kvar under någon längre tid. Även om en snabb uppgång av räntorna bromsar in återhämtningen så skapar den en starkare tillväxt framöver.

En gång lantis

Är tillbaka på jobbet efter ett par dagars ledighet. Besökte farmor i Uppsala och hälsade på pappa och Marianne ute i deras sommarstuga nere vid Skagern. Ett riktigt idylliskt ställe. Jag är uppvuxen på landet och saknar ibland lugnet och tystheten. Inte för att jag i dagsläget vill flytta ut på landet, jag trivs mycket bra inne i Norrköping, men jag behöver en dos lantluft då och då. En gång lantis, alltid lantis.

Lars Stjernkvist skriver att det är tyst om arbetslösheten och det måste bero på att folk ser den som oundviklig i en sån här global kris. Men så måste det inte vara, menar Stjernkvist. Hur förklaras inte, och vi kan väl kolla lite snabbt hur det var 2006 - efter tolv år av oavbrutet S-styre och högkonjuktur i hela världen.

Bara 3000 personer färre var öppet arbetslösa, men samtidigt var 1000 personer fler i arbetsmarknadsåtgärder. Antalet ungdomar utan jobb var bara 2000 färre än idag.

Dessutom har antalet sjukskrivningar minskat de senaste åren, från 556 000 personer till 510 000 personer idag.

Och kom som sagt ihåg: Då rådde brinnande högkonjunktur, idag råder den värsta globala krisen på 80 år. Ändå är det knappt skillnad mellan siffrorna.

Video från Mjölby och Motala

Nedan hittar ni videofilmerna från Motala och MJölby.

Det blev en bra artikel i Corren och stor bild på framsidan på B-delen. Hittar dock inget online ännu. MVT har jag inte sitt live och hittar inte heller något på webben.

Nu åker jag bort ett par dagar, så stitlje kommer råda på blogg- och kampanjfronten.

Ett halvår med Obama

Idag är det ett halvår sedan Barack Obama svor presidenteden. Trots att jag jobbade för John McCain i valet tyckte jag inte att Obama var någon dålig kandidat, bara att McCain var bättre på två för mig avgöranden områden, utrikespolitik och frihandel.

Efter sex månader har president Obama presterat sämre än jag trodde. Framförallt är det att han inte verkar ha något problem med att dra på USA gigantiska budgetunderskott och därmed öka statsskulden till riktigt problematiska nivåer. USA:s budgetunderskott i år landar på runt 12-13 procent av BNP. Det är illa, men vad som är värre att det kommer ligga kvar på höga nivåer under överskådlig framtid, enligt Obamas egen budget. Statsskulden ökar till 100 procent av BNP. Utskällda Italiens ligger på 110 procent.

Att vända en sån situation kräver rejält sänkta utgifter och höjda skatter. Det tror jag blir nästan omöjligt för honom att driva igenom.

Inom utrikespolitiken har jag skrivit tidigare att vi ska vänta och se. Hans mjuka linje hoppas jag byts mot en tuffare om (när) diktaturerna inte svarar som han har tänkt. Förhoppningvis, återigen, kanske han då kan få resten av den demokratiska världen att sluta upp kring en sådan linje.

Likt Stefan Sauk är jag skeptisk. Iran ignorerar honom och Nordkorea har gett honom fingret ett antal gånger nu. Diktaturer kan inte daltas med. Dialog är det inget fel på, men det ska vara ett språk de förstår - maktspråk. Tuffa ord som kan backas upp. Då backar diktaturer.

Tänk nu om de som vågar protestera i Iran hörde att USA:s president stod bakom dom. Barack Obama har ett bra rykte i världen, han gav miljontals människor i USA hopp. Irans folk behöver också hopp. Utan USA kommer inte friheten i världen att minska och just nu sitter USA:s president på läktaren.

220 dörrar i Motala och Mjölby

Motala-Vadstena tidning hälsade på en kort stund när jag knackade dörr i Motala och Corren hängde med några hus i Mjölby. Får se hur det blir i tidningen, de hade inte så mycket plats, sa de. Fotografen från Corren bodde egentligen i England och där var det vardagsmat att hänga med ut och knacka dörr.

220 dörrar blev det idag, vilket gör att totalen, 894, närmar sig målet för juli, som är 1000.

I Motala var de inte så snacksaliga direkt, men jag träffade iallafall på en trevlig Folkpartist. I Mjölby däremot pratade de som bara den. En trevlig man bjöd in mig på altanen och det var så bekvämt och trevlig så jag knappt kom därifrån.

Två videobloggar bidde det, kommer upp imorgon. Glömde, i vanlig ordning, sladden på jobbet.

You fight like a dairy farmer!

Jag har hushållsnära tjänster hemma, aka städning, varannan vecka. Trots det fick jag städa en stund idag. Städfirman håller rent och snyggt, men kan inte sortera mina grejor. Gamla tidningar, kartonger och Gud vet vad åkte i sopen idag.

Min plan var att knacka dörr idag söndag, men eftersom det regnade blev det inställt. Skulle ha knackat i lördags när det var soligt, men då latade jag mig istället.

Filmen från Valdemarsvik hittar ni förresten här.

Har spelat Secret of Monkey Island - Special Edition under helgen. Det är en exakt kopia, med upphottad grafik, av det allra första Monkey Island-spelet. För mig är det så mycket nostalgi det går att få. Just detta spel är nog det jag har tydligast minnen från, trots att det kom ut 1990. Jag, brorsan och farsan satt vid varsin dator och tävlade vem som skulle komma vidare först. Minns inte vem som vann, men vilka kvällar det var.

Jag hoppas att comebacken för Monkey Island innebär att äventyrsspel-genren vaknar till liv igen. Svårt att tro att det inte ska finnas någon ekonomi i bra äventyrspel, nu när dataspelsbranschen växt så enormt.

"How appropriate. You fight like a cow!"

Inte dammsugarförsäljning

Det blev exakt 100 dörrar igår i Vika, vilket gör totalen till 674.

Jag pratade bland annat med ett par, som nyligen gått i pension, om deras framtid. De hade jobbat hela livet och gjort rätt för sig, att pensionen nu skulle minska kände de både var orättvist och tråkigt. Samtidigt verkade de hålla med om att vi måste fixa de grundläggande problemen i Sverige, med hög sjukskrivning, förtidspensionering och utanförskap. Först efter det kan pensionärerna verkligen få det bättre. Sjukskrivningarna sjunker faktiskt nu, det är inte illa mitt i en lågkonjunktur.

Lite musik hade jag på jobbet också. En kille åkte varv på varv i en svart epa-traktor och spelade Svennebanan så det dånade.

På Johan Ingerös blogg är det en läsare som ifrågasätter dörrknackning, och en annan svarar:

"Jag skulle kanske ha hållit med dig fram tills för något år sedan, då jag flyttade till England. Sedan dess har jag, inte minst tack vare lokalvalet i början av juni, insett hur mycket det betyder att politiker -- särskilt lokalpolitiker -- söker upp väljarna snarare än tvärtom.

[...] Det har aldrig varit fråga om någon påflugen dörrförsäljning, som jag hade befarat, utan det har varit vänliga och bra samtal. Efter ett år i Cambridge har jag utan att ha lyft ett finger bättre kontakt med mina lokalpolitiker här, än vad jag någonsin haft i Sverige."

Det är inte dammsugarförsäljning jag pysslar med (inte för att jag egentligen vet hur dom säljer såna, men ändå). Ingen som inte vill prata med mig behöver göra det, och sånt känner man snabbt.

Videoblogg

Jag har börjat videoblogga när jag är ute och kampanjar. Kanske blir det från lite andra tillfällen också. De tre första filmerna är inspelade med min mobilkamera som ger rätt dålig kvalité. En ny, bättre kamera, håller på att inhandlas, så iallafall den bildmässiga kvalitén kommer höjas framöver.

Den första filmen, från Berga i Linköping, lägger jag upp nedan och de andra två hittar ni här och här. Själva YouTube-kanalen hittar ni här.

Lunchpaus:

Knackar dörrar, taking names

Gick inte lika bra idag i Smedby som det gjorde igår i Berga. Hann inte med lika mycket och det blev färre riktigt bra samtal. En del bidde det dock, bland annat en kvinna som hade blivit änka som berättade om hur mycket snålare hon hade fått det nu. En man pimpade sitt hus för försäljning (genom att måla det gulare än husen bredvid), han hade en handikappad dotter och de skulle flytta från till en enplansvilla. En liten tjej frågade med uppspärrade ögon "sitter du i riksdagen!?" och vände besviket på klacken och gick in i huset när jag svarade nej. En kvinna gillade mitt stöd till Israel. Sånt värmer! Plus en hel del synpunker från folk som är förbannade över att sossarna byggt om Idrottsparken, istället för att spara pengarna. De kunde ha behövts i skolan, berättade en lärare. Jo tack, jag vet tyvärr.

Sammanfattningsvis, en helt okej kampanjdag. 211 dörrar blev det, vilket gör totalen till 574. (Erik Lakomaa skrev på Facebook att om jag knackar 211 dörrar per dag under de kvarvarande 431 dagarna blir det 90 941. Jag kan ta det lugnt, med andra ord!)